Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormhinder - Stormklockan - Stormmoln - Stormoen, Harald - Stormoguler - stormor i Dalom - Stormossen—Lövstabruks järnväg - Storm-Petersen, Robert - Stormsegel - Stormstrandlinje - Stormställning - Stormsvalesläktet - Stormunnar - Stormvarningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Stormklockan—Stormvarningar
626
icke lämna den anfallande skydd. De kunna
utgöras av gravar (se Grav 2), minor
(se Mina 1), palissader (se P a 1 i
s-sad), spanska ryttare, som bestå av
med varandra hoplänkade bjälkar, genom
vilka i båda ändarna spetsade pålar korsvis
insatts, förhuggningar (se
Förhuggning 1), stormgaller, bestående av
järnstänger, fast nedsatta i grunden och
sammanhållna av horisontella platt järnsband,
t a g g t r å d s n ä t (se d. o.) och
barrikader (se Barrikad). Vid kustbefästningar
användas stängsellinjer. Se även
Elektriska stormhinder. L. afP.
Stormklockan, veckotidning i Stockholm,
uppsatt i dec. 1908 av Stockholms
socialdemokratiska ungdomsklubbar, blev 1910 organ
för Socialdemokratiska ungdomsförbundet.
1910—17 förde S. en skarp opposition mot
partiledningen, blev 1917 organ för
Vänstersocialistiska ungdomsförbundet, understödde
oreserverat kommunistiska tendenser och har
vid varje splittring inom den svenska
kommunistiska rörelsen fört Kommunistiska
inter-nationalens talan. S. företräder en extremt
bolsjevikisk riktning. Upplagan, som varit
högst 32,000, har till i slutet av 1932 sjunkit
avsevärt under 10,000. Red. var till dec. 1918 Z.
Höglund och är från 1929 R. Eurén. R. L-dm.
Stormmoln, de mörka molnbankar, vanl.
cumulo-nimbus, som ofta visa sig vid storm.
Inom de tropiska cyklonerna uppträder s.
mycket nära cyklonens centrum, varvid över
själva centrum molnet dock ofta visar en ljus
öppning, kallad stormens öga. A. Å.
Stormoen, Harald, norsk skådespelare (f.
1872). Var 1897—99 anställd vid
Central-teatret, 1899—1928 vid Nationaltheatret i
Oslo och är från 1928 fäst vid Det ny teater
där. S. är en människoframställare av
sällsynt djup och sanning, originell och full av
fantasi och humor. Bland hans roller märkas
Jago i »Othello», Per klockare i »Erasmus
Montanus», fogden i »Brand», snickare
Eng-strand och pastor Manders i »Gengångare»
och Morten Kiil i »En folkefiende». G. K-g.
Stormogüler (mindre lämpligt Stora
Mögul), sedan 1500-talet i europeisk litteratur
vanlig beteckning för regenterna av den i
Agra och Delhi härskande, av Bäbur (se d. o.)
grundlagda dynastien (jfr Indien, sp. 523—
524). Jfr J. Charpentier, »Stora Moguls
dynasti» (1924). J Ch-r.
Stormor i Dalom, benämning på den
givmilda och ansedda samt barnrika M a r g
a-reta Hansdotter (1594—1657), g. m.
1. (1610) prosten Elaus Terserus (se
d. o.), 2. (1618) prosten Uno Troilius.
Stormossen—Lövstabruks järnväg, se D a
n-nemora — Hargs järnväg.
Storm-Petersen, Robert, dansk tecknare,
skådespelare och författare (f. 1882). Har
verkat som tecknare i olika tidningar, utställt
målningar och som skådespelare varit knuten
till flera teatrar, från 1930 till Det kongelige
teater i Köpenhamn. S. har utgivit flera
samlingar humoresker med egna illustrationer.
Han har en burlesk humor och en flödande
fantasi. P. E-t.
Stormsegel, stag- el. gaffelsegel av grövsta
segelduk, huvudsaki. avsedda att användas,
då fartyget för storm tvingas ligga bi.
Stormsvala, Hydrobates pelagicus.
Stormstrandlinje, en från bestämt
väderstreck utskuren strandterrass, som genom
ni-vellering och sin orientering kan följas från
punkt till punkt och därigenom belysa
landets olikformiga nivåförändring även där
sammanhängande strandlinjer saknas. G. D. G.
Stormställning, i äldre permanenta
befästningar en innanför fältvallen anordnad
ställning för skyttar och snabbeldspjäser för
avslående av stormning.
Stormsvalesläktet, Hydrobates, tillhör
få-gelordn. stormfåglar (se d. o.) och omfattar
täml. små fåglar med smärt kropp, stort
huvud, mycket långa vingar och svaga fötter.
Fjäderdräkten är mycket tät.
Stormsvalan, n. pelagicus, 14—15 cm lång, är
brunsvart med vit gump. Den lever i Atlanten
n. om ekvatorn och i Medelhavet. T. P.
Stormunnar, Stomiatldae, till de sillartade
benfiskarna hörande fam. av djuphavsfiskar
med stora ögon, talrika lysorgan och vanl.
ofantligt gap med stora tänder. Hit höra
p 1 a 11 f i s k a r (se d. o.) och Malacosteus
in-dicus (se färgpl. vid Djuphavsdjur). T. P.
Stormvarningar utsändas numera från vissa
väderlekscentraler i nästan alla länder, inom
vilka sjöfart bedrives, i Sverige från den till
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
knutna väderlekstjänsten. Numera är
rundradion det säkert viktigaste medlet för
spridandet av s., vilka uppläsas i samband med
väderleksrapporten. S. utgnistas även i
engelsk text på bestämda tider från Karlsborgs
radio samt i vissa fall även från Vaxholms,
Göteborgs och Härnösands radiostationer.
Januari 1933 voro 103
stormvarningssta-tioner och 28 kontrollstationer i funktion.
Instruktionerna för stormvarningstelegrammens
utsändande och stormvarningssignaleringen
äro sedan febr. 1927 i korthet följ.: Så ofta
som vindstyrkan på havet utanför en
storm-varningsstation väntas skola inom en cirkel
med en radie av omkr. 50 distansminuter
(93 km) under eftermiddagen el. natten el.
påföljande morgon före kl. 8 uppgå till minst
7 Beaufort (13 sekundmeter), avsändes från
väderlekstjänsten i Stockholm till stationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
