Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Storskifte—Stowell
därav två i Bergsjö och Forsa samt en i Västra
Hälsinglands domsagas tingslag (se dessa ord,
med kartor). — 7. Gästriklands
Storsjö, uppsamlingsbäcken för Gavleån (se
Gästrikland, med karta); 74 kvkm,
62 m ö. h.
Storskifte, se Skifte.
Storsola, se S y 1 a r n a.
Storsteinfjellet, fjäll i Nordland fylke,
Norge, 30 km s. ö. om Narvik, nära svenska
gränsen; 1,874 m ö. h. Invid S. glaciärer. S.
bestegs 1932 av Th. Gudjohnsen.
Storstig, se K o 1 m å 11.
Storstrejk, allmän arbetsnedläggelse med el.
utan revolutionär tendens. I samband med
lönerörelse har s. vanl. karaktären av
solidaritets- och opinionsyttring till förmån för av
rörelsen direkt berörda arbetare (s. k. s y
m-p a t i s t r e j k; jfr S t r e j k). Ofta utgör den
ett svar på av arbetsgivare el.
arbetsgivarorganisation anordnad lockout. Så var
förhållandet med s. i Sverige 1909, i vilken omkr.
230,000 arb. deltogo i flera veckor. En
motsvarighet till den var en arbetsnedläggelse i
England 1926 med anledning av en lockout
inom gruvindustrien med i runt tal 1,600,000
deltagare. Även som utomparlamentariskt
påtryckningmedel har s. använts i olika
länder. 1902 och 1913 företogos sålunda strejker
i Belgien såsom led i en opinionsrörelse för
kravet på allmän rösträtt. I samma syfte
verkställdes 1902 en tredagarsstrejk i
Sverige. Den omfattade omkr. 120,000 arb. En
av de effektivaste strejker av detta slag var
den, med vilken de tyska arbetarna
omintetgjorde den s. k. Kappkuppen 1920. Den
pågick nio dagar. En numera allmänt
vedertagen benämning på sådana arbetsinställelser
är generalstrejk.
Fackföreningsinter-nationalen, som före världskriget icke
engagerade sig för utomparlamentariska aktioner
med politiskt syfte, har sedermera
oförbehållsamt rekommenderat generalstrejk såsom
medel till förhindrande av krig och diktatur.
För syndikalismen (se d. o.) utgör
generalstrejken den förnämsta metoden i fråga om
förberedandet och genomförandet av den
sociala revolutionen. Kommunisterna betrakta
den därjämte som oundgängligen nödvändig
med tanke på den eftersträvade politiska
revolutionens genomförande. S. H.
Storsudret el. Sudret, Gotlands sydligaste
del, en av fyra socknar bestående ganska flack
och ofruktbar halvö s. om Burgsviken. I n.
märkes den naturskyddade lövängen
Näkter-galslunden. S. avslutas i s. av Hoburgens (se
d. o.) klintar och raukar samt i ö. av
Faludden. Enda hamn är Burgsvik (se d. o.).
Storsylen, se S y 1 a r n a.
Stortinget, se Norge, sp. 1196.
Stortyskar (ty. Grossdeutsche), benämning
på den politiska riktning, som efter 1848 ville
upprätta ett tyskt centraleuropeiskt rike, till
vilket såväl Preussen som Österrike skulle
vara anslutna; stundom även på dem, som
efter 1919 kämpa för Österrikes anslutning till
Tyska riket (Anschlussrörelsen). R. Sv-m.
Storuman. 1. Av Ume älv genom fluten stor
lappmarkssjö i Stensele socken, intill 135 m
djup i den västliga, fjordlika delen men i ö.
delen mycket grund; 160 kvkm, 349 m ö. h.
över S. går sjövägen till Tärna. Se även
6^0
färgkartan vid Lappland, s. bladet. —
2. Järnvägsknut vid nedre S. 1 (se Stensele).
Storverksträd, se Mast- och
storverks-t r ä d.
Storvesir, urspr. statens högste ämbetsman
i muhammedanska länder, ansvarig endast
inför härskaren personligen och vanl. vårdare
av rikssigillet. 1 Turkiet hade redan under
sultantiden s:s titel tillika med det, som
ännu kunde bevaras av hans ämbetsställning,
övergått till ministerpresidenten, men
definitivt avskaffades storvesiratet först genom
na-tionalförsamlingsbeslut 1 nov. 1922. G. Rqt.
Storvik, köping i Gävleborgs län,
tingsställe för Gästriklands v. tingslag och
järnvägsknut för N. stambanan och Gävle—Dala
järnväg; 293 har land, 1,873 inv. (1933).
Smärre industrier. Tax.-värde å fastighet 5,506,200
kr. (1931), tax. inkomst 2,032,420 kr. Jfr
O v a n s j ö. Blev köping 1924.
Storvindeln, av Vindelälven genomfluten,
smal och långsträckt lappmarkssjö, i Sorsele
socken; 51 kvkm, 56 km lång, 342 m ö. h.,
29 m djup.
Storvätteshågna, högsta fjället i Dalarna
(se d. o., sp. 343); 1,304 m ö. h.
Storå, masugn, såg och elektr. kraftstation
i Linde landskommun, Örebro län. Äges av
a.-b. S. masugn, gr. 1905, aktiekap. 200,000
kr. Masugnen anlades 1813.
Storåfjället, gränsfjäll mellan Jämtland och
Härjedalen, begränsat av Lunndörren och
Storådalen; 1,495 m ö. h.
Storå—Guldsmedshyttans järnväg, se
Grängesberg — Oxelösunds
järnvägar.
Storåströmmen, se Ljusnan.
Storängen, villastad och förstadssamhälle i
Nacka socken, Stockholms län, ö. om
Stockholm, vid Stockholm—Saltsjöns järnväg; omkr.
700 inv. (1933). Började anläggas 1904 som
tjänstemannasamhälle.
Storö, se M ö j a.
Stoss [.ftås], V e i t (po. Wit Stwosz),
tyskpolsk skulptör (1438—1533). S:s tidigaste
kända arbeten finnas i Krakau, där han
vistades 1477—86 och 1489—96. Främst bland dem
står altarskåpet i Mariakyrkan. I
födelsestaden, Nürnberg, dit han återvände 1496, finnas
bl. a. det märkliga bildverket »Der englische
Gruss» (bebådelsescenen; i Lorenzkyrkan),
passionsframställningar och bilder av den
korsfäste. Ett av S:s senare arbeten är ett altare
i Pfarrkirche i Bamberg (1523), vilket visar
påverkan av Adam Krafft och Dürer. Hans
figurstil är livfull, starkt dramatisk. S. var
även metallgjutare och koppargravör. —
Mo-nogr. av B. Daun i Knackfuss’
»Künstler-monographien» (1906) och av M. Lossnitzer
(1912). G-gN.*
Stotgarn, smäckra el. »nackade» (se Nacka)
kabelgarn, som påläggas runt råseglen. S.
användas, då det gäller att hastigt sätta segel.
Rårna hissas i god tid upp och brassas, s.
påläggas, och beslagsbanden lossas. För
segel-sättningen fordras då endast halandet av
skotorna, varvid s. brista. ö-g.
Stout [ståut], eng., se Maltdryckstil
1-verkning, sp. 742.
Stowell [ståuTl], William Scott,
baron S., engelsk domare (1745—1836), bror till
lord Eldon (se d. o.). Som domare vid High
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
