Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Strejk
652
(1896), gotiska läroböcker och en uppl. av
den gotiska bibeln (2 bd, 1908—09); därjämte
inlade S. stora förtjänster som medred. av
vetenskapliga tidskrifter, bl. a. Indogermanische
Forschungen (1891 ff.), och skriftserier.
Bib-liogr. i festskriften »Stand und Aufgaben der
Sprachwissenschaft» (1924). J. Ch-r.
Strejk (eng. strike), av arbetare eller andra
i annans tjänst anställda gemensamt
företagen, vanl. organisationsmässigt beslutad
arbetsinställelse med syfte att förmå
arbetsgivare att förbättra eller hindra dem att
försämra arbetsvillkoren. S. motsvaras på
arbetsgivarsidan av lockout (sed. o.). S.
före-kommo redan under skråtiden men ha först
under industrialismen spelat större roll.
Det största antalet s. har såväl i Sverige
som i andra länder föranletts av tvister om
löner, arbetstid etc. (intressetvister;
se Ar bet st vis t). S., förorsakade av
tvister om förenings- och förhandlingsrätten och
arbetsavtalens reglerande medelst
kollektivavtal (se d. o.), ha blivit allt sällsyntare.
R ä 11 s t vi s te r, d. v. s. tvister om i avtal
reglerade förhållanden, ha i regel icke
föranlett s. Liksom i de flesta andra länder äro
numera i Sverige arbetsinställelser och
därmed jämförliga stridsåtgärder i syfte att slita
rättstvister förbjudna enl. lag om
kollektivavtal 22 juni 1928. För att slita sådana
tvister inrättades 1 jan. 1929 en arbetsdomstol.
Det står dock parterna fritt att anlita av
dem själva utsedda skiljenämnder eller
skiljedomare. Lagligt förbud mot arbetsinställelser
med anledning av intressetvister existerar
däremot icke i Sverige. Man har nöjt sig med
ett medlingsinstitut (se Medling i a
r-betstvister). Det förutsattes i regel i
kollektivavtalen, att parterna skola iakttaga
viss varningstid, innan s. tillgripes.
I dessa avtal och i lagen om kollektivavtal
regleras parternas rätt att under
avtalstiden tillgripa sympatistrider (strejk och
lockout, se d. o.), anordnade för att bistå
arbetare, resp, arbetsgivare, vilka beröras
av arbetsinställelser eller liknande
stridsåtgärder, förorsakade av intressetvister.
S. eller lockout tillgripes emellertid endast
i nödfall. I Sverige har endast omkr. 1/4 av
alla arbetstvister föranlett s. el. lockout. I
flertalet arbetarorganisationers stadgar har
föreskrivits skyldighet för medlemmarna och
styrelserna att försöka undvika s. En
fackförening får i regel icke anordna s. med mindre
än styrelsen för det förbund, till vilket den
är ansluten, givit tillstånd därtill. S. (liksom
också dess avveckling) brukar föregås av
omröstningar bland de fackföreningsmedlemmar,
som skola deltaga. Beslut om s. skall fattas
med kvalificerad majoritet (2/a eller 3/4). Sådan
omröstning företages med slutna sedlar.
De av fackföreningarna bildade förbunden
lämna strejkande eller lockoutade medlemmar
ekonomiskt understöd. Flertalet förbund har
med tanke på s. k. försvarsstrider, d. v. s.
lockouter i allm. samt s., som föranledas av
arbetsgivares vägran att erkänna
föreningsrätten eller försök att försämra
arbetsvillkoren, tillförsäkrat sig Landsorganisationens
stöd. Såväl förbunden som
Landsorganisationen förfoga över av medlemsavgifter bildade
fonder, ur vilka understöd utanordnas. Om
dessa icke räcka till, påbjudas uttaxeringar
av förbundsstyrelserna, resp.
Landsorganisationens styrelse (Landssekretariatet). 1913—30
utbetalade förbunden i understöd 60,7 mill. kr.,
därav 34,7 mill. till strejkande och 26 till
lockoutade medl., Landsorganisationen 7,7 mill. kr.
1 samband med arbetsinställelse bruka
blockad (se d. o. 2) av arbetsplatsen och bojkott
(se d. o.) av företagets marknadsartiklar
verkställas. För att göra blockaden effektiv
anordnas strejkpostering i arbetsplatsens
omgivning, varvid blockadlappar utdelas.
Personer, som arbeta på blockerad arbetsplats,
benämnas enl. fackföreningsterminologien
bloc-kadbrytare el. strejkbrytare (av ty.
Streik-brecher; jfr eng. blackleg, svartfot) och enl.
arbetsgivarterminologien arbetsvilliga.
Förteckningar över sådana personer bruka
publiceras i arbetarpressen, vilket ofta med stöd
av Tr. O. föranlett åtal mot och bestraffning
av vederbörande tidningars ansvariga utgivare.
Även arbetarorganisationers styrelseledamöter
eller funktionärer ha åtalats och dömts såsom
ansvariga för offentliga »prickningar» av
sådana personer, varvid strafflagen kap. 16 § 8
tillämpats. Motsvarigheter till
arbetarorganisationernas »prickningsannonser» äro de
konfidentiella cirkulär, som
arbetsgivarorganisationerna utsända till sina medlemmar,
vari uppgifter lämnas om strejkande eller
lockoutade arbetare. Av f. d. blockad- eller
strejkbrytare, som önska rehabilitera sig hos
de organiserade arbetarna, kräves i regel
avbön (se d. o. 2), vilket sker i samband med
att medlemskap i vederbörande fackförening
beviljas.
Redan 1899 vidtogs en lagändring i Sverige,
enl. vilken försök att tvinga någon att
deltaga i arbetsinställelse eller att återgå till
arbete eller övertaga erbjudet arbete är
straffbart (strafflagen kap. 15 § 22; jfr Å k a r p
s-lagen). Utredning ang. lagstiftning till
skydd för tredje mans rätt till neutralitet i
arbetskonflikter påbörjades 1929 men hade
ännu 1933 icke föranlett proposition till
riksdagen. Förslag om förbud mot s. k.
samhälls-farliga arbetsinställelser, s. vid vatten- och
renhållningsverk, sjukhus och liknande
inrättningar, kommunikationsföretag och
jordbruket, ha flera ggr behandlats i riksdagen men
icke lett till lagstiftningsåtgärder. I vissa
andra länder har sådant förbud föreskrivits
i lag. I Sverige ha arbetsinställelserna i regel
icke givit anledning till ingripande från
ordningsmaktens sida. För ordningens
upprätthållande har militär anlitats i ett fåtal fall,
t. ex. under strejkrörelsen i Ådalen 1931.
Här nedan lämnas en översikt över antalet
arbetsinställelser, förlorade arbetsdagar etc i
Sverige 1921—31:
År Antal
arbetsinställelser Antal
arbetsgivare Antal arbetare Förlorade arbetsdagar (i 1,OOO-tal)
1921 347 2,322 49,712 2,663
1922 392 1,260 75,679 2,675
1923 206 799 102,896 6,907
1924 261 877 23,976 1,205
1925 239 1,577 145,778 2,560
1926 206 504 52,891 1,711
1927 189 334 9,477 400
1928 201 776 71,461 4,835
1929 180 489 12,676 667
1930 261 803 20,751 1,021
1931 193 528 40,899 2,627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
