Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strejk - Strejkbrytare - Strelbitskij, Ivan Afanasjevitj - Strelitz - Strelitzia reginae - Strelow, Hans Nielssön - Streltser - Streng, Johan Joakim - Strengell, Gustaf - Strepitoso - Strepsiceros - Streptococcus - Streptokocker - Stresa - Stresemann, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Strejkbrytare—Stresemann
654
Av dessa arbetsinställelser hade 2,398
karaktären av s. Antalet till följd av dem
förlorade arbetsdagar utgjorde 14,9 mill.
Lockouternas antal var 120 och de till följd av dem
förlorade arbetsdagarna 5,8 mill. Resten eller
157 ha betecknats som arbetsinställelser av
blandad karaktär. Det största antalet
förlorade arbetsdagar, 11,8 mill., redovisar
statistiken för 1909 (storstrejksåret). Därefter
följer 1920 med 8,9 mill.
Med organisationsväsendets utveckling har
följt, att arbetsinställelserna blivit alltmera
omfattande och långvariga. Resultaten av
dem ha också i hög grad influerats av
organisationsväsendet men måhända i ännu högre
grad av de ekonomiska konjunkturerna och
deras återverkningar på arbetsmarknaden.
1921—31 inneburo 15,3 % av resultaten vid
arbetsinställelser arbetsgivarsegrar, 4,2 %
ar-betarsegrar och 78,8 % kompromisser. De
okända resultaten och de oavgjorda striderna
utgjorde 1,7 %.
De revolutionära riktningarna inom
fackföreningsrörelsen, syndikalister och
kommunister, tillmäta s. stor betydelse som politiskt,
utomparlamentariskt kampmedel. Som sådant
har den använts särskilt i samband med de
politiska omvälvningarna i Europa efter
världskriget (jfr Storstrejk).
Litt.: »Arbetsinställelser under åren 1903—
07, jämte översikt av arbetsinställelser under
åren 1859—1902 samt den s. k. politiska
storstrejken år 1902» (1909), vilken publikation
sedermera fortsatts årsvis i serien
Arbetssta-tistik, utg. av Kommerskollegiums avd. för
arbetsstatistik under sign. E. 1—4, t. o. m.
redogörelsen för 1910 (1911), därefter utg. av
Socialstyrelsen i serien Socialstatistik av
Sveriges Off. Statistik; Svenska
arbetsgivareföreningens och Landsorganisationens
verksamhetsberättelser; tidskrifterna Industria och
Fackföreningsrörelsen; Utredningar till
belysande av arbetsfreden, i Statens Offentliga
Utredningar 1927: 4, Socialdepartementet; S.
Hansson, »Den svenska fackföreningsrörelsen»
(4:e uppl. 1932) och »Svenskt fackföreningsliv
under fem decennier» (s. å.). — Preliminära
kvartalsredogörelser för arbetsinställelserna i
Sverige ha influtit i Meddelanden från K.
Kommerskollegii Avd. för Arbetsstatistik fr.
o. m. 1903, fortsatta i Sociala Meddelanden,
utg. av Socialstyrelsen, sedan 1912. Dessa
publikationer inta redogörelser för s. och
strejkstatistik i främmande länder, för
medlings- och förlikningsförfaranden m. m. S. H.
Strejkbrytare, se Strejk, sp. 652.
Strelbi’tskij, Ivan Af anasjevitj, rysk
general, kartograf och statistiker (1825—
1900); ledde som generalstabschef utgivningen
av det första off. kartverket över Europeiska
Ryssland (177 blad i skalan 1:420.000; 1863
—76) och utarbetade bl. a. en för sin tid
förtjänstfull arealberäkning av Europas stater,
»La superficie de 1’Europe» (1882).
Strelitz [JtréTits]. 1. M e c k 1 e n b u r g - S.,
fristat i Tyskland, se Mecklenburg. —
2. S. (A 11 s t r e 1 i t z) och N eus tr e 1 i tz,
städer i nämnda fristat, se N e u s t r e 1 i t z.
Streli’tzia reglnae, en till fam. Musaceae
hörande, om bananväxterna erinrande,
flerårig ört med stora, praktfulla blommor med
orangegula foderblad och blå kronblad.
Här
stammar från Sydafrika och odlas ofta i
växthus. G. M-e.
Strelow, Hans Nielssön, präst,
krö-nikeförfattare (1587—1656). S., som vid
Gotlands avträdande till Sverige 1645 en tid
förvaltat superintendentsämbetet, blev då svensk
superintendent. Mest bekant är S. genom sin
1633 tryckta »Cronica guthilandorum» (»Den
guthilandiske Cronica»), som är den första
tryckta bearbetningen av Gotlands historia.
Krönikans förra del, om gutarnas äldsta
historia, är byggd huvudsaki. på en omkr. 1550
författad krönika av en dansk präst, N.
Petre-jus, och på C. Chr. Lyschanders »Danske
kongers slectebog». Den senare delen, efter
medeltidens början, innehåller dock
skildringar, som i stor utsträckning måste vara
hämtade ur tillförlitliga ehuru numera i många
fall förkomna källor. (N. Lbg.)
StreTtser (ry. streltsy, skyttar), den stående
hären i det moskovitiska riket omkr. 1550—
1698. Den förlädes i förstäder till Moskva
o. a. städer, fick vidsträckta privilegier, bl. a.
rätt till tullfri handel, och blev vid slutet av
1600-talet en makt i staten men upplöstes av
Peter I (se d. o., sp. 908). A. A-t.
Streng, Johan Joakim, målare (1707—
63). S. utbildade sig huvudsaki. på egen hand.
Bäst äro hans små porträtt, som ha ett drag
av okonstlad borgerlighet. Porträtt i olja av
S. finnas i Gripsholmsgalleriet, Göteborgs
museum o. s. v. -rn. (E. L-k.)
Strengell [strengä’1], Gustaf, finländsk
arkitekt och författare (f. 1878). Blev fil. kand.
1899, arkitekt 1902; intendent för konstsaml.
på Ateneum i Helsingfors 1914—18. Har bl. a.
utgivit »Staden som konstverk» (1922),
»Hemmet som konstverk» (1923), »Den nya
annonsen» (1924), »Byggnaden som konstverk»
(1928) och »Boken om boken» (1931). H. E. P.
Strepitoso [-tå’så], it., mus., larmande,
bullrande
StrepsFeeros, zool., se K u d u.
Streptoco’ccus, se Bakterier, sp. 740.
Streptoko’cker, se Bakterier, sp. 730.
Stresa [strä’-], turistort i ital. prov. Novara,
på v. stranden av Lago Maggiore vid
Simplon-banan; 2,051 inv. (1921).
Stresemann [Jtrè^a-], Gustav, tysk
statsman (1878—1929). Ägnade sig efter vunnen
fil. doktorsgrad åt industriell verksamhet,
blev 1907 nationalliberal ledamot av tyska
riksdagen, som han
sedan tillhörde med ett
avbrott 1912—14. Han
var 1919—20 led. av
nationalförsamlingen.
S. blev snart en av
sitt partis ledande
män, uppträdde under
världskriget som
ivrig förespråkare för
ett »större Tyskland»,
för det oinskränkta
u-båtskriget och för
annexioner som
krigs-mål vid en segerfred
och bekämpade riksdagens resolution
sommaren 1917 om samförståndsfred. Han röstade
efter kriget mot godkännande av
Versailles-freden och opponerade kraftigt mot de
allierades krav på betalningar. S., som 1919
bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
