Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Struphuvud - Struphuvudets och luftstrupens sjukdomar - Struphuvudets sjukdomar - Strupkatarr, Laryngit - Struplocket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
Struphuvudets och luftstrupens sjukdomar—Struplocket
677
kets egenskap att kunna fällas bakåt,
stäm-bandsslutningen och larynxslemhinnans stora
känslighet utgöra tills, en skyddsmekanism
för luftvägarna mot främmande kroppar, vilka
kunna helt el. delvis hindra andningen (se
Struphuvudets sjukdomar).
Strup-lockets ställning varieras under tal och sång
för att dirigera ljudvågorna till högre
belägna delar av ansatsröret (se R ö s t a p p a r a t).
Struplocket är ej oumbärligt som skydd för
luftvägarna vid sväljning utan kan vid
sjukdomar i detsamma utan skada avlägsnas.
Stämbandens svängningar undersökas med
instrumentet laryngostroboskopet. Om
undersökning av struphuvudets inre i spegeln se
Laryngoskop. V. Nsl.
Struphuvudets och luftstrupens sjukdomar,
se Luftstrupens sjukdomar och
Struphuvudets sjukdomar.
Struphuvudets sjukdomar. Heshet
uppstår vid sjukliga förändringar i stämbandens
form och rörelseförmåga vid sjukdomar i
slemhinnan el. i väggens djupare delar, i
stämbandens muskel-, resp, nervapparat. Ex. på
förstnämnda förändringar äro katarrer och
inflammationer (laryngitis) av olika slag,
andra akuta och kroniska sjukdomar, t. ex. de
s. k. barnsjukdomarna samt tuberkulos och
syfilis. Laryngiten åtföljes ofta av liknande
förändringar i luftstrupen,
laryngotra-c h e i t. Heshet kan t. o. m. uppstå plötsligt
vid sinnesrörelse. En stämbandsknuta,
förtjockning av stämbandets ytepitel och, om
den är äldre, större el. mindre anhopning
av bindväv, medför också heshet. Knutan
uppstår av mekanisk åverkan vid
överansträngning av stämbanden el. eljest felaktig
röstteknik. Om knutan är färsk, försvinner den
med enbart röstvila, är den äldre, kan ett
operativt ingrepp bli nödvändigt. S å r
bild-ni n g a r på stämbanden äro vanliga orsaker
till heshet vid tuberkulos och syfilis. En
kronisk heshet, som förekommer vid
utbredd förtjockning av stämbandens ytepitel,
pachydermi, är obotlig. Vid skada i de
nerver el. dessas centra, som innervera
struphuvudets muskler, uppstå också partiell el. total
stämbandsförlamning (p ar e s el.
p a r a 1 y s) med heshet, resp, fullständig t o
n-1 ö s h e t, afoni. — Strypsjukaär dets.
som c r o u p (se d. o.). — L a r y n x- el. oftare
glottisödem, vattensvullnad i
struphuvudet, uppkommer därigenom, att
mjukdelarna i struphuvudet svullna. Vanligast
förekommer glottisödemet strax under ljudspringan,
ej sällan över den. Vanl. är sjukdomens
orsak en inflammation i struphuvudet el. dess
närmaste omgivning (vid difteri, tuberkulos,
syfilis). Sjukdomens symtom äro försvårad
inandning och därav följande kvävningskänsla
och kvävningsanfall. Behandlingen går ut på
att skaffa patienten luft. — G-lottiskramp,
spasmus glottidis, laryngospasm(us),
laryngis-mus stridulans, laryngism, är en vanligen
plötsligt påkommande kramp i de muskler,
som sluta röstspringan el. föra röstbanden
tillsammans, varigenom kvävningssymtom
inträda. Den mest bekanta glottiskrampen hos
barn synes i de flesta fall bero på retning av
de periferiska ändarna av de nerver, som ha
att beställa med struphuvudets muskulatur.
Sådan retning kan uppkomma genom
rubb
ningar av matsmältningen, genom häftigt och
långvarigt skrikande el. därigenom, att små
partiklar av föda el. dryck inkomma i
luftstrupen. Dåligt närda och skrofulösa barn
ha mer än andra benägenhet för glottiskramp.
Vid anfall bör kroppen hållas upprätt, frisk
luft tillföras, kallt vatten stänkas el. hällas
över ansiktet, tungan framdragas, retning ske
av näsans slemhinnor, elektrisering på sidorna
av halsen och i yttersta nöd struphuvudet
öppnas genom ett längdsnitt (1 a r y n g o t o m i).
Denna glottiskramp bör icke förväxlas med
s. k. pseudocroup el. falsk croup (jfr
C r o u p), som ibland, ehuru oriktigt,
benämnes laryngismus stridulans. Falsk croup
förekommer hos barn, i synnerhet under de
tidigare levnadsåren, i form av anfall av
andnöd med ångest. Anfallet behandlas med
ång-tält, i svårare fall med intubation el.
trakeo-tomi, vilket är sällsynt. Kramp i
röstspringan hos äldre personer, vilken uppstår
därigenom, att främmande partiklar
inkomma i luftstrupen (»vrångstrupen»),
karakteriseras av ett långdraget pipande ljud under
mycket försvårad inandning. I de flesta fall
avlägsnas den retande orsaken ur luftstrupen
genom omedelbart påkommande häftiga
host-anfall. Förträngningar av luftstrupens lumen
(larynxstenos) behandlas alltefter sin art
konservativt eller operativt. — S t r u p tu b
er-kul os (tuberculosis laryngis) är en hos
lung-tuberkulösa utomordentligt vanlig, ofta
allvarlig sjukdom. De tidigaste symtomen äro
vanl. heshet och hostretning, i långt gångna
fall äro de besvärligaste symtomen smärta
vid sväljning och svårighet att andas på
grund av förträngning i struphuvudet.
Behandling bör börja så tidigt som möjligt och
kan numera i en del fall åstadkomma
fullständig och definitiv läkning, i många fall
läkning till en tid och i nästan alla fall
lindring. Huvudsak är här den allmänna
behandlingen. De sjukas upphostningar äro
smitt-farliga för omgivningen. — Svulster i
struphuvudet, både godartade och
elakartade, spela en viss roll, ehuru de ej äro
vanliga. Hos små barn förekommer s. k. p
a-p i 11 o m (se d. o.), en godartad svulst, som
kan bli högst besvärlig och t. o. m. farlig
genom sin snabba växt och sin benägenhet
att recidivera. Barnen bli småningom alltmer
hesa och få t. o. m. andningsbesvär utan yttre
orsak. Behandlingen, som stundom drar ut
mycket långt på tiden, är huvudsaki.
operativ (inifrån, endolaryngeal). Andra godartade
svulster avlägsnas via laryngofissur, klyvning
av larynx. — Laryngocelet, ett mucocele
(slemhinneutbuktning), är en i regel medfödd
utbuktning av Morgagnis ficka (se
Struphuvud). — Kräfta i struphuvudet
ger nästan alltid anledning till heshet, ofta
också till utstrålande smärtor, i långt gångna
fall till andnings- och sväljningsbesvär.
Kommer den sjuke i god tid till operativ
behandling, äro utsikterna jämförelsevis goda.
Laryngektomi kallas avlägsnandet av
struphuvudet. G. Hgn. (V. Nsl.)
Strupkatarr, L a r y n g 11, katarr i
struphuvudet, se ÉTt rup huvudets
sjukdomar.
Struplocket (lat. epiglo’ttis), anat., se
Struphuvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
