Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681 Struve, P. B.
detiska mätningar. Led. av sv. Vet.-akad.
(1875). — Söner till O. W. v. S. voro Gustaf
Wilhelm Ludwig von S. (1858—1920),
1894—1919 prof, i astronomi i Charkov, 1919 vid
det nygrundade univ. i Simferopol, och Karl
Herm ann von S. (1854—1920), astronom i
Pulkovo 1877, 1895 prof, och direktor i
Kö-nigsberg, 1904 prof, i Berlin, där under hans
överinseende observatoriet Berlin-Babelsberg
(se d. o.) byggdes. Han utgav bl. a.
»Beob-achtungen der Saturnusdrabanten» (1888—
98). Led. av sv. Vet.-akad. (1917). — Georg
v o n S. (f. 1886), son till K. H. v. S., blev
observatör vid Berlin-Babelsberg 1919, har fortsatt
sina förfäders verk och publicerat studier över
Saturnus’ månar. — Otto von S. (f. 1897),
son till G. W. L. v. S„ flyttade 1921 över
till U. S. A. och blev assistent vid univ. i
Chicago, 1924 vid Yerkesobservatoriet,
biträdande direktor där 1931 och direktor 1932.
Har bl. a. utfört studier över de i
världsrymden spridda kalciumgaserna, »det interstellära
kalcium», och har utvecklat en
uppmärksammad metod att ur dess inverkan på
stjärnornas spektrum bestämma deras avstånd. P. C-r.
Struve [stro’vjä], Petr Bernhardovitj,
rysk publicist (f. 1870), sonson till F. G. W.
v. S. Började som anhängare till Marx och
var redaktör för tidskrifterna Novoje Slovo
och Natjalo. S. blev senare liberal,
emigrerade 1902 och vann som publicist stort
inflytande även i Ryssland. 1905 återvände han
dit och var en av kadettpartiets grundare,
blev 1907 red. för tidskr. Russkaja Mysl och
gled småningom ännu längre åt höger. Efter
bolsjevikrevolutionen 1917 emigrant, har han
(från 1925 i Paris) framträtt som en av
bolsje-vikernas skarpaste motståndare. A. A-t.
Struvor, bakelser, kokade i flottyr; tillredas
av ägg, mjöl, socker och grädde. Smeten ringlas
genom en tratt i den heta flottyren. D-e.
Struycken [strö’jken], Antonius Alexis
Hendrikus, nederländsk folkrättslärd (1873
—1923). Var prof, i förvaltningsrätt, folkrätt
och juridisk encyklopedi vid univ. i
Amsterdam, medlem av Permanenta skiljedomstolen
i Haag och av Nederländernas Raad van
state samt nederländsk delegerad i
Nationernas förbunds församling 1920—22, då han blev
led. av juristkommissionen för prövning av
Ålandsfrågans legala sidor (se Ä1 a n d). F. K. J.
Stry’chnos, artrikt tropiskt släkte av fam.
Loganiaceae, smärre träd el. lianer med
motsatta, breda blad med vanl. 3 el. 5 grova, från
skivans bas utgående huvudnerver.
Strych-nos-arterna äro giftiga och innehålla bl. a.
s t r y k n i n (se d. o.). Av rotbarken hos S.
tieuté (på Java) beredes upasgiftet. Se även
K u r a r e och R ä v k a k a. G. M-e.
Stryj, stad i po. vojevodskapet Stanislawöw,
vid en liknämnd högerbiflod till övre Dnjestr;
27,358 inv. (1921); järnvägsknut, handels- och
industricentrum. Om S. under världskriget
se Polsk-ryska fronten, sp. 1208—09.
Stryka, sjömansuttryck för fira el. hala
ned. Stryka flagg, tecken till
underkastelse. Se även Rodd.
Strykfåglar, zool., se Flyttfåglar, sp. 664.
Stryklinie, befästnk., se Bastion, sp. 1000.
Strykmått, se Uppritsning.
Sfryknln (S t r y c h n i n), mycket giftig
alkaloid, den förnämsta verksamma bestånds-
.—Strypsjuka 682
delen i rävkaka (se d. o.), i den s. k.
falska angosturabarken, i i
gnati i b ön a (frö av Strychnos ignatii), i s. k.
o r m v e d, av Strychnos colubrina, och i
andra droger från Sfryc/mos-arter i Gamla
världen. Ofta förekommer s. i dessa droger tills, m.
systeralkaloiden b r u c i n (se d. o.). S.
erhål-les företrädesvis ur de sönderstötta fröna av
rävkaketrädet, Strychnos nux vomica. S. är
en tertiär, ensyrig bas och bildar färglösa
kristaller. Karakteristisk för s. är dess
intensivt bittra smak. S:s’ empiriska formel
är C21H22N2O2. Det medicinskt brukade och
i Sv. farmakopén upptagna strykninsaltet är
nitratet, färglösa, glänsande nålar med ytterst
bitter smak. — S:s karakteristiska verkan
riktar sig förnämligast på centrala
nervsystemet och utmärkes av att de s. k.
reflexappa-ratemas retbarhet i hög grad stegras,
varigenom normala retningar, som träffa dem,
framkalla mycket häftigare verkningar än
vanligt. Den mest framträdande effekten är
häftiga, mycket smärtsamma krampanfall.
Stora doser s. öva förlamande inflytande på
centrala nervsystemet. Den dödande dosen
för vuxen människa anslås till 10—12 cg. Vid
förgiftning genom nedsväljning av s. el.
rävkaka bör magsköljning företagas; som
motgift kan ges garvsyra el. jodjodkalium. — S.
ökar också retbarheten hos de viktiga
nervcentra i förlängda märgen; även hjärtat kan
bringas att arbeta kraftigare. Vid höggradig
nedsättning av andning och cirkulation
(kollaps) kan därför injektion av
strykninsaltlös-ning under huden verka förbättrande på
tillståndet. Strykninhaltiga preparat, särskilt
rävkakeextrakt och
rävkakedrop-p a r, ha ofta givits som bittermedel (se
d. o.). S. och rävkakemedlen ha benägenhet
för kumulativ (se d. o.) verkan. C. G. S.
Strykning, geol., riktningen av
skärningslinjen mellan ett lutande skikt och
horisontalplanet. Stupningen (lutningen) åter är
vinkeln mellan samma båda plan.
Stupnings-riktningen är vinkelrät mot s.
Stryknings-riktningen anges i väderstreck enl. kompass,
t. ex. n. ö.—s. v. (eller n. 45° ö.), stupningens
storlek i grader, t. ex. 20° n. v. Även i fråga
om längdutsträckning (i horisontalplanet) och
lutning hos gångar m. m. talar man ofta om
s. och stupning. E. E. (N. Zn.)
Strümpell [Jtry’m-], Adolf von, tysk
läkare (1853—1925). Var från 1886 prof, i
medicin först i Erlangen, så i Breslau, Wien och
Leipzig (från 1910). Hans »Lehrbuch der
speciellen Pathologie und Therapie der innern
Krank-heiten» (2 bd, 1883—84) har upplevat många
uppl. (30:e uppl.,av C.Seyfarth, 1930). R.T-dt.*
Stryn, herred i inre Nordfjord, Sogn og
Fjordane fylke, Norge, mellan Nordfjord och
Jostedalsbreen; 899,64 kvkm, 2,761 inv. (1930).
Är ett av Norges mest storslagna
turistområden. Jfr L o e n. I S. den djupa sjön
Strynsvatn (20,25 kvkm, 25 m ö. h.,
209 m djup). Ax. S.
Stry’pa, vänsterbiflod till övre Dnjestr, ö.
Galizien; 110 km lång. Om striderna vid S.
under världskriget se Polsk-ryska
fronten, sp. 1212.
Strypning, se Strangulation.
Strypsjuka, se Struphuvudets
sjukdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
