Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strålning - Strålningsenergi - Strålningslära, Radiologi - Strålningsmätare - Strålningstemperatur - Strålningstryck - Strålpump - Strålputan - Strålrör - Strålröta - Strålsnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Strålningsenergi—Stråisnäs
690
kan och i allmänhet tillskrivits terapeutiska
verkningar. Det är därför av intresse att
framhålla, att denna del av solspektrum
är synnerligen starkt påverkad av
föroreningar i atmosfären samt dessutom av
mängden av ozon. Då atmosfärens föroreningar
genom stoft i allm. äro mindre på höga
breddgrader än på låga, finner man som en följd
härav i allm. en betydligt större intensitet
hos den ultravioletta s. i det förra fallet än
i det senare vid samma solhöjd och höjd ö. h.
Solstrålningen försvagas, utom genom förut
nämnda faktorer, i synnerhet genom
molnighetens inverkan. De största variationerna i
instrålningen från solen under en viss årstid
uppkomma genom växlingar i molnigheten.
Även vid helmulen himmel uppträder en viss
bestrålning, som indirekt härstammar från
solen men som till största delen reflekterats
från molnens vatten- el. ispartiklar.
Tab. 1. Total instrålning från sol och himmel under
året:
Lat. Höjdö.h.
Stockholm ...... 59,21° n.br. 57 m 76,200
Rothamsted ..... 51,48° » » 128 » 71,500
Madison ........ 43,05° » » 308 » 120,600
Lincoln ........ 40,50° » » 381 » 139,000
Washington ..... 38,56° » » 137 » 128,000
Lourenco Marques 25,58° s. » 459 » 147,000
Davos .......... 46,48° n. » 1,600 » 150,000
Tab. 2. Total instrålning från sol och himmel under
årets olika månader i Stockholm (gramkal. per kvcm),
medeltal 1905—26:
Jan. Febr. Mars April Maj Juni
865 2,200 5,475 8,690 12,450 13,275
Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.
12,200 9,380 6,440 3,145 1,430 635
Av solstrålningen reflekterar ett
sammanhängande molntäcke omkr. 70 % och
nyfallen snö upp till 80 %. I fråga om
vertikala ytor, t. ex. husfasader, innebär särskilt
snöytornas förekomst en förbättring av
be-strålningsförhållandena, som för de höga
breddgraderna är av stor betydelse.
Utstrålning, nattlig utstrålning. Termen
begagnas i sin mera inskränkta geofysiska
bemärkelse för att beteckna jordytans el. vissa
väldefinierade ytors utstrålning mot
världsrummet. Denna utstrålning pågår såväl natt
som dag, varför beteckningen nattlig
utstrålning är olämplig. Utstrålningen, som ger
upphov till temperaturfallet under natten, är
mycket mindre, än den annars skulle vara,
genom att atmosfären, trots sin
genomskinlighet för synligt ljus, endast i mycket
begränsad grad genomsläpper utstrålningen från
jordytan. Utstrålningen från jorden och
atmosfären tillsammantagna mot världsrummet
under ett år är täml. exakt lika med den
energi, som under samma tid kommer
systemet till godo genom solstrålningen. A. Ä.
Strålningsenergi, fys., se E n e r g i, sp. 782,
och Strålning.
Strålningslära, Radiologi, läran om olika
slag av strålning (se d. o.). De båda termerna
tagas oftast i inskränkt betydelse, i det att
man med radiologi menar läran om
röntgen-och radiumstrålar och deras tillämpningar,
särskilt medicinska, medan s. får omfatta
värmestrålning m. m. S. befattar sig med
strålningens uppkomst, fortplantning och
omvandling till andra slag av strålning el. till
andra energiformer.
Beträffande strålningens uppkomst se
Strålning och artiklar, till vilka där
hänvisas. Strålningens fortplantning äger
rum rätlinigt med en bestämd hastighet, om
ej hinder möta. De olika partiklarna i
kor-puskularstrålning ha vanl. olika hastighet,
men vid elektromagnetisk strålning är
hastigheten i tomrummet alltid konstant (jfr
Ljus, sp. 84 ff.). I olika materiella medier får
strålningen en annan, vanl. lägre hastighet.
I den klassiska fysiken tolkas detta som en
växelverkan mellan de genom mediet
passerande vågorna och ett stort antal i mediet
befintliga resonatorer, partiklar med en
bestämd svängningsfrekvens. Resonatorernas
verkan är olika för olika våglängder, vilket
medför färgspridning (jfr Ljusbrytning).
I närheten av resonatorernas egenfrekvens får
man absorption och anomal dispersion. För
den ursprungliga kvantumteorien erbjöd
dis-persionsproblemet stora svårigheter, medan
vågmekaniken (se d. o.) i detta liksom andra
avseenden åter närmat sig den klassiska
fysiken, ehuru med helt andra, mindre konkreta
föreställningar om fenomenens natur. I
samband med dispersionen står Ramaneffekten
(se Rama n).
Strålningens omvandling till andra
strålningsformer sker genom fluorescens,
fos-forescens, Comptoneffekt och
sekundärstrålning (se Radioaktivitet, sp. 392, och
Röntgenstrålar, sp. 95). Till andra
energiformer, ss. värme och kemisk energi,
omvandlas strålningen genom absorption (se
d. o.). Sv. B-r.
Strålningsmätare, fys., se Ak ti n om e te r.
Strålningstemperatur för en kropp är den
temp. en absolut svart kropp (se
Strålning, sp. 686 f.) skulle ha för att utsända
samma strålning som kroppen i fråga;
benämnes även »svart temp.». Då en svart kropp
vid en given temp. strålar mera än andra
kroppar vid samma temp., blir s. lägre än
kroppens verkliga temp. Emedan
sammansättningen av strålningen från kroppen i allm.
är en annan än av strålningen från den svarta
kroppen (den »svarta strålningen»), kan man
få olika värden på s., om man uppmäter den
totala strålningen el. endast den synliga el.
ett annat våglängdsintervall. —
Färgtemperatur är den temp., som en absolut svart
kropp skulle ha för att utstråla ljus av samma
färg som kroppen i fråga; överensstämmer
praktiskt taget med den temp., som beräknas
ur våglängden för maximal intensitet under
antagande, att Wiens förskjutningslag gäller
för den betraktade kroppen. Sv. B-r.
Strålningstryck, fys., se Ljus, sp. 84.
Strålpump, se Pump, sp. 264.
Strålputan, se II o v, sp. 47.
Strålrör, se Brandväsen, sp. 1108 och
bild 13.
Strålröta, se II o v 1 i d a n d e n.
Stråisnäs, gods i Äsbo socken, Östergötland,
vid Svartån, s. om Mjölby; 1,275 har, därav
93 har åker; tax.-värde 415,000 kr. (1931).
Hette förr Näs, har tillhört bl. a. släkterna
Stråle, v. Rosen, Ribbing, Burén och Sjögreen
samt sedan 1890-talet Boxholms a.-b.
Instrålning
(gramkal.
per kvcm)
Aret
76,185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
