Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ström, Tord Walfrid - Strömbacka - Strömberg, Adam Theodor (Tore) - Strömberg, Emil (Mille) Karl - Strömberg, Georg - Strömberg, G. B. - Strömberg, Johan Fredrik Hieronymus - Strömberg, Johan Peter - Strömberg, Kjell - Strömberg, Otto Mauritz - Strömbom, Sixten Georg Mauritz - Strömborg, Johan Elias - Strömbrytare - Strömer, E. - Strömfelt, släkt - Strömfelt, Fredrik Knut Harald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Strömbacka—Strömfelt, F. K. H.
702
vård som präst i Hagalund, 1919 inspektör
för Stockholms barnavårdsnämnd, 1926
social-sekr. och 1932 förste sekr. i Diakonistyrelsen.
S. har särskilt ägnat sig åt
föredragsverksam-het i sexualetiska och uppfostringsfrågor samt
organiserande av den kyrkliga
arbetslöshets-hjälpen. P. Sgn.
Strömbacka, järnbruk i Bjuråkers socken,
n. Hälsingland, genom bruksbana (5 km)
förenat med den underlydande Movikens
masugn vid N. Dellen. S. och Hedvigsfors (urspr.
Aldersfors), privilegierade 1742, anlades av D.
Ahlbom. S. ägdes till 1756 av P. Strömbäck,
1756—74 av P. A. örnsköld, som utvidgade
verksamheten, från 1827 av P. A. Tamm, som
1831 även köpte Hedvigsfors. Sedan 1876
tillhör S. Iggesunds a.-b. (se Iggesund).
Strömberg, Adam Theodor (Tore),
biskop, vitter författare (1820—89). Blev 1848
fil. mag. i Uppsala, 1863 prästvigd, 1864
domprost i Strängnäs, 1880 pastor pri-
marius i Stockholm
och 1881 biskop i
Strängnäs. S., som
1868 promoverats till
teol. dr i Lund, var
1876—78 led. av
Andra kammaren. Han
utgav bl. a. »Bilder
och minnen från
södra Mälarstranden»
(1878), en
minnesteckning över
Laurentius Andreæ (1879),
»Andliga sånger»
(1883), »Den heliga
striden» (1888) och »Baldersfesten» (s. å.).
Biogr. av J. Wahlfisk (1891). (E. Nwn.)
Strömberg, Emil (Mille) Karl,
operettkomiker och teaterledare (1853—1910). S.
ledde 1889—93 tills, m. A. Warberg
Vasatea-tern, var 1896—1902 och från 1909 anställd
vid A. Ranfts teatrar. S:s lika fantasifulla
som självsvåldiga skapelser buro den festliga
karikatyrens och det muntra vanvettets glada
märke. Bland S :s roller må nämnas Menelaus
i »Sköna Helena», Pietro i »Frihetsbröderna»,
Orfeus i »Orfeus i underjorden», Stackars
Jo-nathan och Lundström i »Andersson,
Pettersson och Lundström». G. K-g.
Strömberg, Georg, finländsk
järnvägsman (1823—1906). Blev ingenjörofficer,
deltog i byggandet av Finlands första järnväg,
Helsingfors—Tavastehus, och blev landets
förste järnvägschef 1862 (1877—1903
general-dir. i järnvägsstyrelsen, som organiserats av
S.). Han erhöll verkligt statsråds titel 1881.
Strömberg, G. B., se Strömberg, G. B.
Strömberg, Johan Fredrik H i e r
o-ny mus, skådespelare och teaterledare (1856
—1914). S. ledde från 1895 Folkteatern,
som han 1905 köpte och som numera
tillhör hans änka, Fanny S., f. Olofsson
(f. 1859). G. K-g.
Strömberg, Johan Peter, skådespelare
och teaterledare (1773—1834). Ledde 1800—
02 teater i Nyköping samt 1813—15 och 1820
—21 i Göteborg. S. öppnade 1827 Kristiania
teater (Oslo), Norges första fasta teater, som
han dock redan 1828 måste frånträda. G. K-g.
Strömberg, Kjell, författare (f. 1893 s/8),
brorsons son till G. S.; fil. lic. 1917 i Uppsala,
medarb. i olika Stockholmstidningar, har utom
många essäer skrivit »Leopolds Virginia» (i
Samlaren 1917), »Modern fransk litteratur»
(1928; 2:a uppl. 1931), »Modern svensk
litteratur» (1932) och art. i Nordisk Familjebok.
Strömberg, Otto M a u r i t z, bruksman,
politiker (f. 1856 21/s), brorson till A. Th. S.
Var 1893—97 disponent vid Strömsbergsverken
i Uppland och 1897—1916 vid österby bruk.
S. var 1905—19 och 1922 led. av Första
kammaren (högerman) och därvid bl. a. led. av
statsutskottet 1913—19. Han var led. av
Uppsala läns landsting 1887—1915 (ordf, från
1908).
Strömbom, Sixten Georg Mauritz,
konstforskare, museiman (f. 1888 24/5), fil. dr
1916, intendent för Nationalmuseums avd. för
slottssamlingar och depositioner 1919. S. har
lett utgrävningarna av Nya Lödöse vid
Göteborg 1915—18, organiserat och lett Svenska
porträttarkivet (1916—32), Nationalmuseums
vandringsutställningar (sedan 1919),
Riksförbundet för bildande konst (sedan 1929) samt
varit kommissarie vid flera in- och utländska
utställningar. Bland S:s skrifter märkas
»Porträttmålaren L. Pasch d. y.» (1915),
»Porträttsamlingen å Ericsbergs fideikommiss» (1917),
»Svenska porträtt från tiden 1700—1850»
(1919), »Egyptens konst» (1928), »Egyptisk
vinter» (1923; reseskildring) och
»Iconogra-phia Gustavi Adolphi» (1932).
Strömborg, Johan Elias, finländsk
skolman (1833—1900). Var lektor i Borgå 1857—
96 samt rektor 1862—72 och 1886—96; erhöll
vid sin avgång professors titel. Nära vän till
Runeberg, nedskrev S. »Biografiska
anteckningar om Johan Ludvig Runeberg» (4 bd,
1880—1901; ny uppl. av Karin Allardt, med
supplementband, 1928—31). — S:s dotter Ida
S. (f. 1872) har pietetsfullt vårdat Runebergs
hem i Borgå. H. E. P.
Strömbrytare, elektrotekn., se Elektrisk
strömställare, sp. 644 ff.
Strömer, E., se A c h t é, E.
Strömfelt, svensk släkt, känd från
1500-talets början. Från köpmannen Harald
Bengtsson (1500-talet) härstamma grenar,
adlade med namnen A p p e 1 b o m och I g
elström. Hans brorsons son Johan F e
g-ræus adlades 1632 med namnet S. (d. 1644);
han var 1629—43 resident i Danmark.
Dennes son landshövdingen H a r a 1 d S. (d. 1707)
blev 1696 frih., och två den sistnämndes
sonsöner, bröderna amiralen och landshövdingen
i Linköpings län Fredrik Georg S. (1738
—1814) och generalen Carl Axel S. (1740
—1821), blevo grevar 1799 (den förres gren
lever — blott huvudmannen är greve —, den
senare slöt själv sin gren). En Johan S:s
sonson, riksrådet Johan Carl S. (1678—1736),
blev 1731 greve (grenen utdöd 1745), en
annan sonson, O. R. S. (se nedan), blev 1720 frih.
(slöt sin ätt). Om F. G. S:s sonson F. K. H. S.
se nedan. Dennes son greve Harald
Fredrik Georg S. (1861—90) blev fil. dr i
Uppsala 1887 och docent i botanik där s. å. Han
skrev bl. a. »Om algvegetationen vid Islands
kuster» (1887; akad. avh.). (B. H-d.)
Strömfelt, Fredrik Knut Harald,
greve, industriidkare, riksdagsman (1831—
1900); jfr släktart. Innehade stamgodset
Hy-linge i Östergötland och stora intressen i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
