Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenter och arbetare - Studentexamen - Studentförening - Studenthem - Studentholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Studentexamen—Studentholmen
716
serna och kroppsarbetarna. Dess egentlige
skapare var läkaren Edvard Laurent (1863
—1923). Den hade filialer i Stockholm,
Göteborg och Lund. Efter omkr. femton års
verksamhet existerade S. blott som en vänkrets
och nedlades 1911. Publikationen Studenter
och Arbetare utgavs i 2 h. 1894 och 1898, det
första med historik över föreningen. R. L-dm.
Studentexamen, i Sverige avgångsexamen
från de högre allm. läroverken; tidigare
inträdesexamen till univ. — Förhör för inträde
vid univ. omtalas redan i 1655 års
akademiska konstitutioner, och i skolordningen av
1693 föreskrevs även en avgångsexamen från
gymnasiet. 1724 års skolordning medgav
därjämte rätt för gymnasielärjungar, som
ville begagna sig av univ:s övningar, att i
förtid avgå från skolan med intyg om dylik
avsikt. Ynglingar utan examen —
småningom de flesta förnäma och rika ynglingar —
inskrevos således som studenter under s p o
n-s i o n eller k a u t i o n (borgen) av någon
känd person vid univ. Dessa s. k.
sponsions-eller kautionsstudenter skulle, om de ville
avlägga universitetsexamen, undergå examen
inför dekanus, en bestämmelse, som dock
småningom så gott som föll i glömska. Under
1800-talets första årtionden framkommo flera
förslag till s :s reformering, bl. a. av stora
upp-fostringskommittén 1828. Kommittén
föreslog, att endast de, som hade avgångsbetyg
från skolorna eller som stodo under godkänd
informators ledning, finge inskrivas vid univ.
men utan rätt att där avlägga examen, innan
de avlagt godkänd s. Förslaget stadfästes i
huvudsak. Enl. de nya bestämmelserna
kunde man bli student även utan betyg i de
klassiska språken. Småningom föreskrevs
avläggande av godkänt skriftligt prov i svenska
som villkor för s. och dylikt prov även i latin
för s. med latin. För s:s godkännande
fordrades av examinanden minst godkänt betyg i
6 ämnen och intet »otillräcklig». Särskild
stadga ang. avgångsexamen vid rikets högre
elementarläroverk utfärdades 11 april 1862
och trädde i kraft 1864. S. förlädes nu
från univ. till läroverken. Förbindelsen med
univ. bibehölls genom av K. m:t förordnade
censorer för examens övervakande och
ledning. S. blev såväl skriftlig som muntlig.
Examen kallades allmänt, en tid längre fram
också officiellt, mogenhetsexamen
(-prövning) eller maturitetsexamen. 1895 utbyttes
det skriftliga översättningsprovet från svenska
till latin mot en övers, från latin till svenska.
Nya bestämmelser, föranledda av 1904 års
läroverksreform, infördes i 1905 års
läroverks-stadga; därvid återfick examen sitt gamla
namn, s.
Nu gällande bestämmelser för s. finnas i
läroverksstadgan 17 mars 1933. S. anställes
årl. mellan 15 mars och 21 juni; den är
såväl skriftlig som muntlig. De skriftliga
proven anställas samtidigt vid alla läroverk, den
muntliga prövningen äger rum på tid, som
bestämmes av Skolöverstyrelsen för varje
läroverk. Lärjunge skall deltaga i minst tre
skrivningar: på latingymnasiet och -lyceet i
modersmålet, latin och franska, på
realgymna-siet och -lyceet i modersmålet, engelska och
matematik och på det nyspråkliga lyceet i
modersmålet, engelska oeh franska, men kan få
undergå skriftlig prövning även i annat ämne.
Har lärjunge fått minst godkänd för svensk
skrivning och för två andra prov, av dem
minst ett i fast ämne (jfr Skolväsende), får
han deltaga i muntlig examen. Godkänt vitsord
för svensk skrivning och för skrivning i ett
annat fast ämne kan efter omröstning bland
vederbörande lärare ge samma rätt. Det muntliga
förhöret skall, efter censorernas bestämmande,
avse fyra, högst fem av de i lärjungens examen
ingående ämnena. Godkännande av s.
förutsätter minst godkänd i samtliga i lärjungens
ämnesgrupp ingående ämnen samt
medgivande av mer än halva antalet censorer.
Lärjunge kan godkännas trots ett underbetyg
under villkor av viss betygskompensation och
medgivande av minst 2/3 av vederbörande
lärare och mer än halva antalet censorer. S.
kan avläggas även vid höstterminens slut,
varvid skrivningarna utföras vid lärjungens
läroverk och den muntliga prövningen vid det
läroverk Skolöverstyrelsen bestämmer.
Lärjungar från enskild undervisning, s. k.
privatis-ter, utföra de skriftliga proven vid ett
läroverk och undergå mer omfattande muntlig
examen inför s. k. examensnämnd. Den
muntliga examen kan vara odelad eller delad,
d. v. s. verkställas under två på varandra
omedelbart följ, terminer. Den, som avlagt
s., kan undergå s. k. fyllnadsprövning (se
d. o.). — S. avlägges utom vid statens
läroverk vid åtskilliga enskilda skolor med av
K. m:t medgiven studentexamensrätt (jfr
Dimissionsrätt). Antalet lärjungar,
som avlagt s., har under de senaste
årtiondena nästan oavbrutet ökats. De examinerade
studenternas antal utgjorde 1910 1,544 (187
kvinnliga), 1915 1,936 (288 kvinnliga), 1920
2,084 (377 kvinnliga), 1925 2,336 (525
kvinnliga), 1930 2,248 (477 kvinnliga) och 1932
2,323 (613 kvinnliga). Avlagd s. medför
formell behörighet till vissa befattningar samt
rätt till inträde vid univ. och åtskilliga
fackhögskolor. Vid de tekniska gymnasierna
avlägges s. k. t e k n i s k s., som medför vissa
rättigheter. — Motsvarighet till s. i
främmande länder äro: Norge (examen) artium,
Danmark studentereksamen, Finland
studentexamen (fi. ylioppilastutkinto), Tyskland
Reife-prüfung och Frankrike baccalauréat (avlägges
vid vederbörande univ.). Fr. Sg.
Studentförening, se Studentkår.
Studenthem, stiftelser, avsedda att åt
fattiga studenter vid univ. eller högskolor ge
rum och mat billigt samt bereda dem
tillfälle till familje- och kamratliv. I Uppsala
finnas fem s. (Norrbyska s., 1880,
Fjellstedt-ska s., två, 1883 och 1885,
Nykterhetsvänner-nas s., 1889, Waldenströmska s., 1920), i Lund
två (Johan Henrik Thomanders s., 1895, och
Lunds s., sammanslaget 1917 av två äldre s.).
Vid Stockholms högskola finnes en stiftelse,
Studenthemmet i Stockholm, med uppgift att
inrätta ett s. där. — Det svenska s. i Paris
(La maison des étudiants suédois de la cité
universitaire), öppnat 1931, avser att erbjuda
bostad åt svenskar, som för högre studier,
vetenskaplig forskning o. dyl. vistas i Paris.
S. är inrymt i egen byggnad (ritning av
arkitekten Peder Clason) i den s. k. Cité
universitaire. Fr. Sg.
Studentholmen, se And, A. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
