Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studentikos - Studentkår, Studentförening - Studentmöten - Studentnejlika - Studie - Studiecirklar - Studiekamraten - Studielån, Statens räntefria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studentikos—Studielån
717
Studentikos, egendomlig för studentlivet;
uppsluppen, ogenerad. Jfr Burscliikos.
Studentkår, Studentförening,
sammanslutning av studerande vid univ. el.
högskola. — I Sverige ha landskaps- el.
lands-delsföreningar under namn av nationer
utvecklats (se Nation 2?. Varje vid univ. in
skriven student måste tillhöra någon nation
Vid Uppsala univ. sammanslöto sig
nations-föreningarna 1849 till Uppsala
studentkår. Lund har även obligatoriska
nations-föreningar, som dock spela mindre roll än de
uppsaliensiska, bl. a. emedan de ha
gemensam lokal, Akademiska föreningen
(se d. o.). Lunds studentkår bildades
1867. Vid högskolorna i Stockholm finnas
studentorganisationer (kår el. förening med
obligatorisk anslutning) liksom också vid
Göteborgs. De förra äro sammanslutna till
Stockholms studentkårer, som
stiftades 1905 (nuv. organisationen 1924). I
Göteborg finnes Göteborgs högskolas
studentkår (stiftad 1907; jfr
Göteborgs högskola, sp. 198). Vid univ. och
högskolorna finnas därjämte många föreningar
för främjande av vetenskapliga, politiska,
religiösa, idrottsliga o. a. intressen. Bland de
mera kända kunna nämnas Heimdal,
Ver-dandi, Laboremus och D. Y. G. (se dessa ord).
Dessutom finnas studentsångföreningar, i
Uppsala även Sångsällskapet O. D. (se O
r-phei drängar). Gemensam
interakade-misk organisation är Sveriges
förenade studentkårer (se d. o.). Av andra
interakademiska organisationer må nämnas
Sveriges kristliga studentrörelse (1907; se
Kristliga
studentvärldsförbun-d e t), Fria kristliga studentföreningen (1912),
Sveriges akademiska förening för Nationernas
förbund (1925), Sveriges konservativa
studenters samorganisation (1926), Sveriges
socialdemokratiska studentförbund (1931), Svenska
Clartéförbundet (1920) och Sveriges
akademiska idrottsförbund (1913). Norges studenter
ha bildat Det norske studentersamfund (1813),
Danmarks Studenterforeningen i Köpenhamn
(1820) och Studentersamfundet i Köpenhamn
(1882—1915 samt från 1921). S. finnas även
vid Helsingfors universitet (se d. o., sp. 817)
samt vid Åbo akad. och vid Åbo finska univ.
Vid de tyska univ. finnas talrika
studentföreningar (seBurschenschaft)). De gamla
engelska univ:s colleges kunna också sägas
vara ett slags s. Fr. Sg; W. v. G.
Studentmöten, sammankomster i mer
högtidliga former mellan ett större antal
studenter från olika univ. Internationella s. höllos
i början av 1900-talet. Med s. åsyftas dock
vanl. de möten, som hållas mellan de
nordiska univ:s studenter. Föregångare voro
möten mellan Lunds och Köpenhamns studenter
(1838, 1839 och 1842). Skandinavismen (sed.o.)
präglade s. 1843 i Uppsala (svenskar och
danskar) och 1845 i Köpenhamn (svenskar,
danskar och norrmän). Dessa voro liksom s. 1851,
1852, 1856 och 1862 i resp. Oslo (de båda förstal,
Uppsala och Köpenhamn ej utan inflytande
på de skandinaviska ländernas politik. 1925
hölls s. med ett huvudsaki. på diskussioner
inriktat program i Oslo, i vilket off. deltogo
studentkårerna i Sverige, Norge, Danmark,
Finland och Island, följt av liknande möten
718
1928 i Stockholm och 1930 i Reykjavik. Dessa
allmänna nordiska möten avlöste av Nordiska
studentförbundet (stiftat i Finland 1914;
upphörde 1923) flera år anordnade nordiska s. Om
nordiska s. med kristligt program se Krist
liga studentvärldsförbundet, sp.
115. (Fr. Sg.)
Studentnejlika, bot., se L y c h n i s.
Stüdie, utkast, övningsarbete.
Studiecirklar, organisationsform för
själv-bildningsarbetet bland folkets breda lager. En
studiecirkel består av 5—50 medl. med
studieledare och ofta en särskild lärare. I första
hand köpas, läsas och diskuteras böcker vid
cirkelns sammankomster. S. studera svenska
språket, räkning o. a. mera elementära
ämnen, medborgarkunskap el. något främmande
språk (särskilt engelska). Musik- och
teatercirklar finnas även. I s. föreläsa utomstående
el. medlemmar. De s. k. universitetscirklarna
anordnas under samarbete mellan
studiecirkelförbund och univ. och ledas i regel av en
universitetslärare. Genom samarbete med
Radiotjänst kunna lyssnargrupper följa ett visst
ämnes behandling i radioföreläsningar.
I regel äro s. sammanslutna till riksförbund.
Äldst är Godtemplarordens (från 1902), störst
är Arbetarnes bildningsförbunds (se d. o.),
övriga riksförbund äro Nationaltemplarordens,
Blåbandsföreningens och
Jordbrukare-ungdomens förbunds. 1930 tillkom Sveriges
kyrkliga bildningsförbund, som 1931 tills, m.
frireligiösa sammanslutningar bildade
Sveriges kristliga ungdoms förbund.
Studiecirkelförbunden organisera och leda s., ge råd och
anvisningar och tillhandahålla
studiemate-riel av olika slag. De åtnjuta
statsunderstöd i främsta rummet för
biblioteksverksamheten (se Folkbibliotek, sp. 695 ff.)
men även för anordnande av föreläsningar
m m. Bortsett från de kristliga
studieorganisationerna, utgjorde antalet s. 1931—32
6,514 (A. B. F. ensamt 4,306) med nära 90,000
medl., antalet bibliotek var över 3,800 och
bokbeståndet 1,115,000 bd. Av de kristliga
studiecirkelorganisationerna hade det
kyrkliga bildningsförbundet 862 s. och 231
bibliotek 1932. I allt beräknas i Sverige hösten
1932 ha funnits bortåt 8,000 s. med över
100,000 medlemmar. S:s huvudorgan är
tidskriften Bokstugan. Bland övrig litt. om s.
märkas: O. Olsson, »Studiecirklar» (3:e uppl.
1922); F. Hjelmqvist, »Det fria
folkbildningsarbetet» (i »Social handbok», 1925);
»International handbook of adnlt education»
(1930). F. Hj-t.
Studiekamraten, i Stockholm utg.
halvmånadsskrift för det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet, gr. 1919, redigeras sedan hösten
1921 av en studiecirkel inom Arbetarnes
bildningsförbund.
Studielån, Statens räntefria,
till-kommo genom beslut av 1918 års förra
riksdag, som anslog 100,000 kr. för
underlättande av studiemöjligheterna för begåvade
men fattiga lärjungar vid offentliga
läroanstalter av skilda slag. De av riksdagen sedan
dess årl. beviljade medlen bilda en av
Statskontoret förvaltad lånefond,
studielånefonden, som f. n. (1933) uppgår till 3,371,000 ki.
T. o. m. 1932 ha 1,492 nya lån utdelats och
2,349 fortsatta lån beviljats. Av låntagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
