Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studielån, Statens räntefria - Studierektor - Studier, Kritiker och Notiser - Studio - Studio, The - Studiosus - Studita, T. - Studium - Studniczka, Franz - Studsare - Studsbrisad - Stuff - Stugsund - Stugun - Stuhlmann, Ernst Johann Adolph - Stuhlmann, Franz - Stuhlweissenburg - Stuhm - Stuhmsdorf - Stuka - Stukmaskin - Stukning - Stulginskis, A. - Stumhet - Stumholmen - Stumme, Hans - Stumm-Halberg, Karl Ferdinand von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Studierektor—Stumm-Halberg
720
ha, i runda tal, 35 % idkat studier vid högre
och lägre fackskolor, 29 % vid folk- och
små-skoleseminarier och 29 % vid univ. eller annan
högskola. Lån av växlande storlek, numera
vanl. 1,000—1,200 kr., utdelas av K. m:t årl.
efter förslag av en av K. m:t tillsatt s t
u-dielånenämnd. De äro under
låntagarens studietid räntefria, men senare beräknas
för dem samma räntefot som postsparbankens
inlåningsränta; amorteringstiden är vanl. 9
år. Regi, för s. utfärdades 19 juni 1919 (Sv.
Författningssaml., n:r 511). Fr. Sg.
Studierektor, se R e k t o r.
Studier, Kritiker och Notiser, litterär
tidning, utg. jan. 1841—dec. 1845 i Lund.
Med-arb.: P. Genberg, C. A. Hagberg H.
Reuter-dahl m. fl.
Studio [eng. uttal stjöMiåu],
inspelnings-lokal för rundradio, inredd för elektrisk
upptagning med mikrofon av tal, musik m. m.
Tak och väggar i sådan s. äro för erhållande
av lämplig akustik försedda med särskild
beklädnad, tidigare bestående av draperier,
numera vanl. av annat ljuddämpande material,
masonit, treetex el. liknande. S. L-ne.
Studio, The [öa stjö’diäu], en sedan 1893 i
London utgiven, mycket spridd engelsk
månadsskrift för skön konst och konsthantverk.
Studiosus, student, studerande.
Studlta, T., se K 1 o s ter v äsen, sp. 877.
Stüdium (plur. studier), forskning,
undersökning, utbildningsarbete.
Studniczka [JtodnFtska], Franz,
tyskösterrikisk arkeolog (1860—1929). Blev prof.
1891 i Freiburg im Breisgau samt 1896 i
Leipzig. S:s undersökningar, mest i
tidskriftsupp-satser o. dyl., gälla huvudsaki. antik konst
och äro rika på goda resultat. M. Pn N-n.
Studsare, se II a n d e 1 d v a p e n, sp. 447,
och Jaktgevär.
Studsbrisäd, artill., se
Nedslagskreva d och nedanst. bild. S. verkar ung. på
samma sätt som en luftbrisad (se L u f t k r
e-v a d) och möjliggör sålunda beskjutning av
skyddade trupper. G. af W-dt.
Studsbrisäd.
Stuff, provstycke av ett mineral el. en
bergart, tuktat till lämplig form och storlek.
Stugsund, uthamn till Söderhamn (se d. o.).
Stugun, socken i Jämtlands län, Ragunda
tingslag, kring Indalsälven och v. Gesunden;
809,40 kvkm, 2,401 inv. (1933). Kring den
bebyggda älvdalen kuperade skogsvidder med
enstaka större byar. 1,129 har åker, 68,239
har skogsmark. Ingår i S:s och Borgvattnets
pastorat i Härnösands stift, Ragunda kontr.
Stuhlmann [JtöT-],Ernst Johann Adolph,
tysk pedagog (1838—1924), ledare av
Hamburgs yrkesskoleväsen. S. utarbetade för
teck-ningsundervisningen en efter honom benämnd
metod, som utövat inflytande även i Sverige.
Han skrev »Der Zeichenunterricht in der
Volks-und Mittelschule» (5 dir, 1875). (Fr. Sg.)
Stuhlmann [JtöT-], Franz, tysk
Afrika-resande (1863—1928). For 1888 som zoolog
till Tyska Östafrika, deltog i kuvandet av
arabupproret där och följde 1890 Emin pascha
(se d. o.) på hans expedition. Verkade sedan
till 1908 i Tyska Östafrika, bl. a. som dir. för
försöksanstalten Amani. Han utgav bl. a.
»Mit Emin Pascha ins Herz von Afrika»
(2 bd, 1894), »Handwerk und Industrie in
Ost-Afrika» (1910) samt »Die Tagebücher von
Emin Pascha» (4 bd, 1916—27). K. G. L.
Stuhlweissenburg [JtölvaFsonbork], se S z
é-kes f eh é r v är.
Stuhm [ftöm], stad i preuss. prov.
Ost-preussen, reg.-omr. Westpreussen, vid
järnvägen Marienburg—Marienwerder; 4,747 inv.
(1925). — Vid S. utkämpades 17 (27) juni 1629
en strid mellan svenskar under Gustav II
Adolf å ena sidan samt polacker och
österrikare å den andra, varvid konungen råkade i
största livsfara men räddades (dock icke som
sägnen anger av Erik Soop). S. hölls av
svenskarna jan. 1656—aug. 1659. L. W:sonM.*
Stuhmsdorf [J*tö’msdårf], by i prov.
Ost-preussen, Tyskland, s. v. om Stuhm. Här slöts
2 (12) sept. 1635 stillestånd på 26 år mellan
Polen och Sverige, som återlämnade Elbing,
Braunsberg, Pillau och Memel. B. E-r.
Stuka, lantbr. 1. Jordtäckt hög av
rotfrukter, hoplagd för dessas förvaring under
vintern. — 2. Se S k y 1 n i n g. H. J. Dft.
Stukmaskin, se Smidesmaskiner, med
bild 2.
Stukning, jaktv., se Patronstukare.
Stulginskis, A., litauisk politiker (f. 1885),
se Litauen, sp. 17.
Stumhet, se Dövstumhet.
Stumholmen, se Karlskrona, sp. 422.
Stumme [J"to’ma], Hans, tysk orientalist
(f. 1864). Företog 1889—92 vidsträckta resor
i ö. Europa, n. Afrika, Australien och
Amerika och blev 1900 prof, i Leipzig. S. har
huvudsaki. ägnat sig åt den moderna
arabiskan och de nordafrikanska språken; bland
hans arbeten märkas »Tunisische Märchen und
Gedichte» (2 bd, 1893), »Grammatik des
tuni-sischen Arabisch» (1896), »Handbuch des
Schil-hischen von Täzerwalt» (1899), »Maltesische
Studien» (1904), varjämte han utgivit A.
So-cins »Diwan aus Centralarabien» (3 bd, 1900
—01). S. äger en utomordentlig förmåga av
praktisk språktillägnelse. (P. L.)
Stumm-Halberg [_fto’m-], Karl
Ferdinand von, frih., tysk industriidkare och
politiker (1836—1901). Blev 1858 chef för
firman Gebrüder Stumm (järnverk och
järnmalmsgruvor), vilken han bragte till en
storartad utveckling. Han var medlem av
preussiska kammaren 1867—70 och herrehuset från
1882, av tyska riksdagen 1867—81 och från
1889. Han inkallades 1890 i preussiska
statsrådet. Starkt konservativ och motståndare
till socialismen och fackföreningsväsendet,
hade han tillika stora sociala intressen,
an-lade välgörenhetsinrättningar samt stadgade
åtta timmars arbetsdag för de yngre
arbetarna. Om han också ivrade för statsåtgärder
till arbetarnas skydd, tog han skarpt avstånd
från de socialreformatoriska idéer, som i
slu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
