Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Styffe, Knut - Styggebreen - Stygisk - Style - Stüler, Friedrich August - Styliter - Stylobat - Stylografi - Stylonychia - Stylops - Styltflugor (Långbenflugor) - Styltor - Styltrötter - Stymfaliska sjön - Stympad kon - Stymparsekt - Styng - Styngflugor - Styptika - Styr (flod) - Styr (Gå över styr) - Styra - Styracaceae - Styrande äldste - Styrax - Styrbiskop - Styrbjörn Starke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Styggebreen—Styrbjörn Starke
735
männen i Sverige för rationell
materialprovning på järn och stål. S. donerade, jämte sin
hustru, Knut och Amalia Styffes
stipendiefond på 40,000 kr. till resestipendier åt
avgångna el. avgående elever vid Tekniska
högskolan. G. H-r.
Styggebreen, se Galdhöpiggen.
Stygisk, se S t y x.
Style [stil], fr., stil, t. ex. s. Louis seize
[-lcoi sa’z] (se Nyklassicis m).
Stiiler LftyTer], Friedrich August,
tysk arkitekt (1800—65). Studerade i Berlin
för Schinkel. S. var särdeles produktiv. Bland
hans arbeten märkas flera kyrkor i Berlin,
börsen i Frankfurt a. M. och slottet
Hohenzol-lern. Bland hans arbeten i Berlin märkas även
Neues Museum (1843—45) i anslutning till
Schinkels Altes Museum samt
nationalgalle-riet, som efter hans utkast utfördes av Sträck.
Nationalmuseum i Stockholm utfördes efter
hans ritningar 1850—63 (se N a t i o n a 1 m
u-s e u m). S. utförde även en mängd ritningar
till konstindustriella föremål. G-g N.*
Styllter, se Pelarhelgon.
Stylobät, se Kolonn, bild 1, och K
o-lonnordningar, sp. 994.
Stylografl (av grek, stylos, griffel, och
gra’-fein, skriva), ett numera obrukligt sätt ett
ersätta kopparsticksplåtar med en
galvano-plastisk utfällning efter en platta, vari en
teckning ristats med stålstift.
Stylony’chia, zool., se Infusionsdjur.
Stylops, zool-, se V r i d v i n g a r.
Styltflugor (Långbenflugor),
Dolicho-podldae, familj bland tvåvingarna,
omfattande ett stort antal små till medelstora,
vanl. metallgröna el. blågröna arter med smal
bakkropp och långa ben. Flugorna vistas på
blad av buskar el. lägre örter, vanl. på
fuktiga ställen, och äro rovdjur. I. T-dh.
Styltor, stänger med på en viss höjd till
stöd för foten fastsatta trästycken, ha i vissa
trakter, t. ex. Les Ländes i Frankrike, varit
ett vanligt fortskaffningsmedel.
Styltrötter, se B i - r o t och Luftrötter.
Stymfäliska sjön, liten karstsjö i grek,
landskapet Arkadien, som under forntiden
ansågs vara tillhåll för de stymfaliska fåglarna,
stymfaliderna (jfr Herakles, sp. 882).
Stympad kon, den del av en kon (se K
o-n i s k yta), som begränsas av dess bas och
ett därmed parallellt plan.
Stymparsekt, se Skoptser.
Styng, med., se Håll.
Styngflugor, Oestridae, fam. bland
tvåvingarna, som utmärkes av att larverna leva
som entoparasiter i däggdjur, särskilt
hovdjur. S. äro medelstora, ofta tätt ludna
arter med stort, blåsformigt uppsvällt
huvud, förkrympta mundelar och mycket små,
i ett borst slutande antenner. Larverna äro
vita el. gulaktiga; de lämna alltid
värddjuren som fullvuxna och förpuppa sig i
marken. S. kunna med avseende på larvernas
levnadssätt uppdelas i flera grupper. 1)
Larverna leva i värddjurens pannbenshålor. De
senare infekteras genom att de vivipara
honorna lägga de nykläckta larverna i
värddjurens näshålor. Dit höra det 10—12 mm långa,
silverglänsande, gulgrå, ovan svart tecknade
fårstynget (Oest,rus ovis) samt r e n f 1
u-g a n (se d. o.). 2) Larverna utvecklå sig i
736
olika delar av värddjurens tarmkanal.
Infektionen sker genom att honan avlägger äggen
på håren på bogen el. frambenen, där djuren
komma åt att slicka sig, när de nykläckta
larverna börja irritera dem genom att söka borra
sig in i huden. Dit hör bl. a. det 12—16
mm långa, brungula, mer el. mindre
rödfärgade, starkt håriga häststynget
(Gastro-philus equi). 3) De fullvuxna larverna leva
under värddjurens hud, särskilt i
ryggtrakten, inneslutna i varkulor, i vilka hål uppstå,
vari larvernas bakkroppsspets synes med sina
stora andhål och genom vilka de som
fullvuxna lämna värddjuren. Dit höra bl. a.
släktet Ilypoderma med arten II. bovis, nöt- el.
oxstynget, samt renstynget
(Oede-magena tarandi). S. äro svåra skadedjur både
på husdjuren och på många vilda hovdjur. De
i näshålorna levande förorsaka »nyssjuka», de
i tarmkanalen levande suga blod och vålla
sår på slemhinnorna, och de under huden
levande nedsätta genom de hål de förorsaka
högst avsevärt hudens värde. I. T-dh.
Sty’ptika, sammandragande
(adstringeran-de) och därigenom blodstillande
medel (se d. o.).
Styr, flod i ö. Polen, upprinner i trakten
av Brody och utmynnar i Pripet s. ö. om
Pinsk; längd 430 km. Vid S. stodo under
världskriget många strider (se L u c k).
Styr. Gå över s t y r, d. v. s. mot rodret,
säges ett fartyg göra, då det genom rodrets
verkan ej kan förhindras att »gå över stag»
(vända).
Styra, landskommun i Östergötlands län,
Aska härad, på östgötaslätten, n. om
Skän-ninge; 11,43 kvkm, 316 inv. (1932). 738 har
åker, 107 har skogsmark. Ingår i Varvs och
Styra (Varv-Styra) församling.
Styracäceae, fam. bland sympetalerna, träd
el. buskar med spiralställda, vanl.
stjärnhå-riga blad och femtaliga, tvåkönade blommor.
Flertalet arter tillhör släktet Styrax. S.
benzoin (i Ostindien) lämnar bensoeharts.
Välluktande hartser erhållas även från flera
sydamerikanska arter. G. M-e.
Styrande äldste, se
Presbyterialför-fattning.
Sty’rax. 1. (Bot.) Se Styracaceae. —
2. (Bot. farm.) S. el. Störax, till rökelse och
parfymer använd orientalisk balsamart,
Bal-samum styr ax liquidus, av Liquidambar
orientalis. Den utgöres av en degformig, seg,
gråaktig massa med behaglig lukt samt
innehåller flera hartser, kanelsyra, bensoesyra
m. m. I medicinen nyttjas styraxbalsam till
ingnidning mot skabb och löss. — Till rökelse
brukas stundom ett fast styraxpreparat,
Styrax (Storax) calamitus (calamita), som beredes
genom blandning av styraxbalsam med grovt
pulveriserad bark av Liquidambar orientalis,
s. k. v i r a k b a r k, till en torr,
pulveriser-bar, gråröd, välluktande massa. C. G. S.
Styrbiskop, se Uppsala slott.
Styrbjörn Starke, enl. sagolitt. svensk
konungason. De norsk-isländska sagorna
låta S. vara son till konung Erik Segersälls
broder och samregent Olof (slutet av
900-talet) och efter djärva vikingabragder göra
anspråk på svenska kronan, varvid han
besegrades och dödades i drabbningen på
Fyrisvall. S. T-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
