Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Styrbord - Styrdamm - Styrelsesystem - Styresholm - Styrestad - Styrfart - Stürgkh, Karl - Styrhjul - Styrhylsa - Styria - Styrinrättning - Styrkristiania - Styrlastighet - Styrledning el. Rorledning - Styrlinje el. Direktris - Styrman - Styrmanskvitto - Styrmans- och artilleriskolorna - Styrmaskin - Stürmer, Boris Vladimirovitj - Styrningsmedel - Styrnäs - Styrol - Styrsedel - Styrsändare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Styrbord—Styrsändare
738
Styrbord, högra sidan av ett fartyg, då
man står vänd för över; jfr Babord. —
Styrbords halsar, se Halsar.
Styrdamm, se Flottledsbyggnader.
Styrelsesystem, se B y r å s y s t e m.
Styresholm, medeltidsfäste vid
Ångermanälven (nära Styrnäs kyrka), omtalas 1398, då
det intogs av vitaliebröderna, och förstördes
under Engelbrekts befrielsekrig av Erik Puke.
Styrestad, socken i Östergötlands län,
Lö-sings härad, närmast ö. om Norrköping; 20,64
kvkm, 819 inv. (1933). Slättbygd med
enstaka smärre bergshöjder. 1,474 har åker, 341
har skogsmark. Ingår i S:s och Tingstads
pastorat i Linköpings stift, Norrköpings kontr.
Styrfart, rörelse för el. akter över hos ett
fartyg, som erfordras för fartygets styrning.
Stürgkh [/tyrk], Karl, greve, österrikisk
ämbetsman och politiker (1859—1916). Var
i riksrådets deputeradekammare ledare för
de författningstrogna storgodsägarnas grupp.
Undervisningsminister 1909, blev han nov.
1911 ministerpresident. Han mördades 1916
av Friedrich Adler (se d. o.). (L-ts.)
Styrhjul, se Ratt.
Styrhylsa, se Handeldvapen, bild 19.
Sty’ria, lat. namn på Steiermark (se d. o.).
Styrinrättning, den anordning, varmed
rodret manövreras ombord på fartyg. Enklast
sker detta för hand medelst r o r p i n n e el.
r o r k u 11 men, om större kraft fordras,
medelst taljor el. annan lämplig utväxling, då
ratt (se d. o.) brukas. Ratten är antingen
placerad invid rodret el. på
kommandobryggan, då den genom en särskild ror- el.
styrledning står i förbindelse med r o
r-kvadranten (se d. o.). Akter över
placerad ratt begagnas ofta som
reservstyrinrättning (se d. o.) i förening med
maskindriven styrapparat.
Maskindrivna styrapparater på ång- och
motorfartyg över en viss storlek utgöras vanl.
av resp, ångstyrmaskiner och
elektromeka-niska el. elektrohydrauliska styrmaskiner.
Ångstyrmaskiner anbringas antingen inom
fartygets maskinerirum, då de påverka
ror-kvadranten genom en särskild rörledning, el.,
liksom de elektromekaniska och
elektrohydrauliska styrmaskinerna, i direkt förbindelse med
rodret. Samtliga dessa maskiner manövreras
medelst en på kommandobryggan placerad
mindre ratt, vars rörelser överföras på
mekanisk, elektrisk el. hydraulisk väg till
styrmaskinen. De maskindrivna styrapparaterna
äro’i regel så anordnade, att fartyget i
händelse av behov jämväl kan såsom reserv
styras medelst handkraft. Till s. höra även r
o-dervisare, angivande rodrets läge, samt
roderbroms, tjänande att vid sjöhävning
upptaga rodrets stötar samt att vid behov
fastlåsa rodret. Ax. L.
Styrkristiania, se Skidlöpning, bild 9.
Styrlastighet, skpsb. Ett fartyg säges ha s.
eller vara styrlastigt, då fartyget har större
djupgående akter än för. Genom s. erhålles
bättre manöverförmåga hos segelfartyg och
större propeller hos propellerfartyg; särskilt
dessa senare byggas numera sällan med s.
Jfr Djupgående. Ax. L.
Styrledning el. Rörledning, se
Styrinrättning.
Styrlinje el. D i r e k t r i s, en mot axeln
till en konisk sektion vinkelrät linje, så
beskaffad, att förhållandet mellan avståndet
från en punkt på kurvan till fokus och
avståndet till denna linje är konstant; se även
K o n i s k y t a. T. B.
Styrman. 1. Underofficer vid örlogsflottan,
urspr. avsedd att under vaktgöring ombord
utföra för fartygets navigering erforderliga
göromål. Före 1868 benämndes äldste s.
ombord an svars styrman. S. förrättar
numera även alltefter sin särskilda
yrkesutbildning tjänst som signal-, torped-,
undervattens-, radio- el. minstyrman. — 2. Närmaste
man (män) till befälhavaren på handelsfartyg.
S. räknas till besättningen men anges inom
denna som befäl. Antalet s. varierar med
fartygets storlek och ändamål. Sjölagen kap. 4
innehåller regler om s:s åliggande
beträffande fartygets navigering, skeppsdagboks
förande, uppsikt över besättningen, lastning och
lossning av fartyget etc. För att kunna
anställas som s. på svenskt handelsfartyg fordras
styrmans b rev, förvärvat genom
praktisk tjänstgöring till sjöss, och styrman
s-examen vid navigationsskola (se d. o.), ö-g.
Styrmanskvitto, se Lastkvitto.
Styrmans- och artilleriskolorna, se
Sjökrigsskolan.
Styrmaskin, se Styrinrättning.
Stürmer [ry. uttal Jtjo’rmir], Boris VI
a-dimirovitj, rysk statsman (1848—1917).
Var Pleves adjoint i inrikesministeriet från
1902. S. gjorde sig känd som hänsynslös
reaktionär. Febr. 1916 blev han
premiärminister. Hans antecedentia, hans tyska namn
och härstamning, snart också hans
inkompetenta och utmanande politik uppkallade
livlig opposition mot honom. Denna övergick till
full storm, sedan han i juli 1916 lyckats störta
utrikesminister Sazonov och själv blivit dennes
efterföljare och då han öppet misstänktes för
att såsom tyskt redskap förbereda rysk
separatfred med centralmakterna. I riksduman
anklagades S. (nov. 1916) av Miljukov för att
förråda ryska statshemligheter åt fienden,
vilket nödgade tsarismen att kasta S. över
bord. Vid marsrevolutionen 1917 fängslades
S. och avled snart därefter. A. Kgn.
Styrningsmedel, krigsv., de på en projektil
(kula) utvändigt anbragta föremål, som äro
avsedda att upptaga bommarnas tryck
vid skottlossningen och därigenom bibringa
projektilen en viss utgångsrotation,
då den lämnar mynningen. Jfr Projektil,
sp. 151, Gör del och Räffla. G. af W-dt.
Styrnäs, socken i Västernorrlands län,
Boteå tingslag, ö. om nedersta delen av
Ångermanälven; 150,50 kvkm, 1,355 inv. (1933).
Jordbruksbygd utmed älven och kring Dämstasjön,
f. ö. storkuperad skogsbygd. 582 har åker,
9,944 har skogsmark. Ingår i Boteå och S.
pastorat i Härnösands stift, Sollefteå kontr.
Styrol [-å’l], C6H5.CH:CH2, ett cykliskt
kolväte med omättad sidokedja. Förekommer
i stenkolstjära och erhålles genom
vattenång-destillation av flytande styrax (se d. o.). S.
är en vid 140° C kokande vätska med spec.
V. 0,907. I. B.
Styrsedel, se Lots.
Styrsändare, se Radioteknik, sp. 409.
XVIII. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
