Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Styrsö - Styv - Styvbarn - Styver - Styvhala - Styvhet el. Statisk stabilitet - Styvkjortel - Styvmorsblomma - Styx - Stående armé (el. här) el. Yrkesarmé - Stående (ljus)vågor el. svängningar - Ståhlberg, Kaarlo Juho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Styrs ö—Ståhlberg
740
Styrsö. 1. Socken i Göteborgs och Bohus
län, Askims härad, omfattande de endast
sparsamt bevuxna klippöarna Styrsö, Brännö,
Köp-stadsö, Asperö, Donsö, Vrångö, Känsö
(karantänstation), Vargö och Vinga (se d. o.) s. om
inloppet till Göteborg; 18,53 kvkm, 2,737 inv.
(1933). 59 har åker, föga skog. Huvudsaki.
fiskarbefolkning, till större delen bosatt i
mu-nicipalsamhällena Asperö, Styrsö (se nedan),
Donsö och Vrångö. Pastorat i Göteborgs stift,
Domprosteriets s. kontrakt. — På Styrsö
ligger Styrsö kustsanatorium, grundat
av dr P. D. Silfverskiöld 1890, numera
utvidgat till ett ortopediskt sjukhus för
ben-och ledtuberkulos med plats för 136
vinter-och 165 sommarpatienter. G. R-11;G. Kr.
2. Munieipalsamhälle, badort och fiskläge
i S. socken, omfattande ön S.; 428 har, 919
inv. (1932). 110 yrkes- och 20 binäringsfiskare
(1930). Tax.-värde å fastighet 2,636,200 kr.
(1931), tax. inkomst 648,210 kr.
Styv, sjömansuttryck för hård, ansträngd
o. dyl.: ett styvt tåg (hårt spänt tåg), styv
bris o. s. v. Jfr Styvhet.
Styvbarn (av fsv. stiuf-, stympad), makes
(makas) barn i tidigare gifte. Styvfar,
-mor, moders, resp, faders senare make
(maka). Styvsyskon, -bror, -syster,
dets. som sammanbragta barn (se
d. o.); ibland, mindre riktigt, i st. f.
halvsyskon, -bror, -syster.
Styver, under 1700-talet silvermynt på 1 öre
smt, sedermera samma namn för sjättedelen
av 1 sk. bko. 1 dagligt tal räknade man vanl.
2, 4 och 6 styver i st. f. 1/3, 2/3 och 1 sk. bko.
Sty vhala, se D ö r h a 1 a.
Styvhet el. Statisk stabilitet,
fartygs förmåga att i stillt vatten motstå
krängning el. i krängt läge återtaga upprätt läge.
Det kraftpar, som strävar att återföra
fartyget till upprätt läge, kallas
styvhets-moment el. stabilitetsmoment och
utgör måttet på fartygets statiska stabilitet.
Storleken av detta kraftpar, som utrönes
genom krängningsförsök (se d. o.), är vid
krängning tvärskepps lika med värdet på uttrycket
P(r—a) sin v, i vilket P är fartygets vikt,
r avståndet mellan metacentrum och
deplace-mentets tyngdpunkt samt v
krängningsvin-keln. Den sålunda beräknade s., även kallad
begynnelsestabilitet, kan på grund
av metacentrums förflyttning anses riktig
endast till en krängning av 8°—10°. På
samma sätt erhålles styvhetsmomentet vid
krängning långskepps omkring en tvärskeppsaxel,
om i ovanstående uttryck r utbytes mot R,
som betecknar avståndet mellan
långskepps-metacentrum och deplacementets tyngdpunkt.
Stabilitetsgräns kallas den
kräng-ningsvinkel, vid vilken den statiska
stabiliteten upphör; krängning över denna vinxel
medför således, att fartyget kantrar. Jfr
Metacentrum. Ax. L.
Styvkjortel, se Dräkt, sp. 23 och bild 68.
Styvmorsblomma, bot., se Viol.
Styx, grek, myt., flod med vattenfall, vid
vilken enl. Homeros gudarna avlägga ed; enl.
Hesiodos belägen i underjorden. Namnet S.
återfann man redan på Herodotos’ tid i en
flod i Nordarkadien (nu Mauroneri), vilken
störtar ned för en hög klippvägg i ödslig
omgivning. — Adj.: S t y g i s k. M. Pn N-n.
Stående armé (el. här) el. Yrkesarmé,
till hela sin styrka ständigt sammandragen
armé. S. förekommo i forntidens asiatiska
riken och under kejsartiden i Rom. Under
medeltiden funnos de vanl. icke före de
franska ordonnanskompanierna(sed. o.).
S. med värvning som rekryteringsgrund
infördes småningom i alla stater. Efter 1815
måste de efter hand vika för kaderhärarna
och kvarstodo eg. blott i England. Efter
världskriget kan namnet s. tillämpas även
på arméerna i de stater, som efter
fredssluten ålagts att ej tillämpa allmän värnplikt.
Se även Härordning. M. B-dt.
Stående (1 jus)vågor el. svängningar
kunna uppstå genom interferens, om en
vågrörelse, t. ex. av ljus, reflekteras i sig själv
el. om två strålar av samma våglängd mötas.
På de ställen, där den infallande vågens
oscil-lerande partiklar ha en rörelseriktning, som
är motsatt mot den mötande (reflekterade)
vågens, upphäva oscillationerna varandra; på
de ställen däremot, där partiklarnas rörelse
är likriktad, förstärkas oscillationerna. I
st. f. vågor med motsatta
fortplantnings-riktningar uppstå som resultat s., som ha
samma våglängd som de interfererande
vågorna och vilkas noder, resp, amplituder, ligga
på avstånd från varandra, som är lika med
halva våglängden. — Jfr
Färgfotografi, Interferens, Lippmann, G.,
och Ljus. J. H-g.*
Ståhlberg, Kaarlo Juho, Finlands förste
president (f. 1865 28/i). Blev jur. utr. dr 1893
och var prof, i förvaltningsrätt vid Helsingfors
univ. 1908—18. Bland S:s skrifter märkas
en utförlig
finskspråkig framställning av
Finlands
förvaltningsrätt (2 bd, 1913—15;
ny uppl. 1928) och
»Parlamentarismen i
Finlands
statsförfattning» (1927). S. var
1898—1903
protokolls-sekr. i senaten
(avskedad av Bobrikov)
och 1918—19 president
i högsta
förvaltningsdomstolen. I
folkrepresentationens arbete
deltog han först som utskottssekr., sedan som
led. av borgarståndet 1904—05 och av
enkammaren (Ungfinska partiet) 1908—09 och 1914
—18 (talman 1914). I den Mechelinska
senaten var han chef för handels- och
industriexpeditionen dec. 1905—dec. 1907; hans
avgång betingades av hans avvisande hållning
till förbudslagen. Efter det röda upproret
förordade S. en inre försoningspolitik och
uppträdde för antagandet av ett
republikanskt-demokratiskt statsskick; regeringsformen 1919
är till stor del hans verk. Vid det första
presidentvalet, förrättat av riksdagen, utsågs
S. till president men vägrade mottaga
erbjudet återval 1925. Hösten 1930 valdes S. ånyo
till riksdagsman (Finska framstegspartiet) och
utsattes i okt. för en »skjutsning», framkallad
av hans kritik av Lapporörelsen. Vid
presidentvalet febr. 1931 erhöll han 149 röster mot
151 för P. E. Svinhufvud (se d. o.). S:s hustru,
Ester S., f. E 1 f v i n g, tidigare gift
Häll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
