Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ståndare, Ståndarblad - Ståndarmjöl - Ståndkrok - Ståndort - Ståndpers - Ståndrätt - Ståndsdragoner (Prästdragoner) - Ståndskall - Ståndskytte - Ståndsriksdag - Stång - Stånga - Stångbetsel, Stångbett - Stångby - Stångbönor - Stångcirkel - Stångebro - Stångehuvud - Stångenäs - Stångfall - Stångjärn - Stångkorv - Stångpiska - Stångryttare - Stångstörtning, Störta stång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Ståndarmjöl—-Stångstörtning
746
längsgående springor, en för varje rum, mera
sällan genom porer i spetsen (t. ex. hos
Sola-num), genom klaffar (t. ex. hos lagerväxterna)
o. s. v. öppnandet beror på sammandragning
av ett innanför knappens epidermis liggande
cellskikt (endothecium), vars väggar äro
försedda med listformiga förtjockningar. — Vanl.
finns mer än en s. i blomman. Samtliga dess
s. bilda androeceum, och de kunna än vara
fria från varandra, än sammanvuxna. — Jfr
Blomma, med bilder. G. M-e.
Ståndarmjöl, bot., se Pollen.
Ståndkrok, se Fiskredskap, sp. 498.
Ståndort, bot-, sammanfattningen av alla på
en viss geografiskt bestämd lokal verkande
ekologiska faktorer (jfr Ekologi).
Vegetationen på en given lokal kallas bestånd.
Ståndpers, bot. farm., se E 1 a ph o my c e s.
Ståndrätt, domstol, som under krig och enl.
några länders lagstiftning vid uppror el.
liknande utomordentliga omständigheter kan
förordnas för rannsakning och dom av svåra
förbrytelser. Enl. sv. strafflag för krigsmakten
får s. sammankallas endast i krigstid el.
däremot svarande förhållanden samt i fråga om
brott, för vilket dödsstraff kan ådömas. S.,
som sammanträder inför samlad trupp,
utgöres av 9 militärer av olika grader samt 1
auditör. Ädömt dödsstraff skall verkställas
inom 24 tim. ö-g.
Ståndsdragoner (Prästdragoner), det
rytteri, som under stora nordiska kriget
uppsattes av »adeln, prästeståndet och andra
ståndspersoner». Två reg:ten uppsattes i
Sverige 1700, ytterligare ett 1703. I Finland
uppsattes en bataljon och i östersjöprovinserna
på liknande sätt vissa förband, här även
kallade lantdragoner. Jfr Personhist. Tidskr.
1916. Wdt.
Ståndskall, jaktv., den ställande el.
skällande hundens skall vid däggdjur, som gör
stånd, el. träande fågel. En del drivande
hujidar ange med s., att det drivna djuret
gått i gryt. Jfr Ställa och Ställande
hund. Lönnb.
Ståndskytte, se Jakt, sp. 943.
Ståndsriksdag, folkrepresentation, grundad
på stånd (se d. o.).
Stång. 1. Se B e t s e 1. — 2. Äldre svenskt
längdmått = 10 fot = 2,97 m.
Stånga, socken i Gotlands s. härad, på
nordsidan av den uppodlade S. myr; 39,80 kvkm,
686 inv. (1933). övergår norrut i skogsbygd
med revkalkklintar. 1,168 har åker, 1,857 har
skogsmark. Ingår i Burs och S. pastorat i
Visby stift, S. kontraktet. Jfr Lojsta slott.
Kyrkans långhus, från 1300-talets förra hälft,
har en rikt skulpturprydd sydportal och vid
sidan om denna kolossalfigurer i relief av
nedtagandet från korset m. m. Koret, uppf.
på 1860-talet, är en kopia av ett medeltida
absidkor. G. R-ll; E. L-k.
Stångbetsel, Stångbett, se Betsel.
Stångby, socken i Malmöhus län, Torna
härad, på Lundaslätten, n. om Lund; 10,io kvkm,
433 inv. (1932). 942 har åker. Egendom:
Bo-tillelund. Ingår i S. och Vallkärra pastorat i
Lunds stift, Torna kontrakt.
Stångbönor, störbönor, se Bönsläktet.
Stångcirkel, se Måttverktyg, sp. 609
och bild 13.
Stångebro, den sedan 1911 med Linköping
införlivade plats, där fordom två broar ledde
över Stångån (vid nuv. Nykvarn). Vid S.
besegrades Sigismund 25 sept. 1598 av hertig
Karl. — Litt.: S. Tunberg, »Sigismund och
Sverige 1597—1598», bd 2 (1918).
Stångehuvud, se Lysekil, sp. 436.
Stångenäs, härad i mell. Bohuslän,
omfattar halvön Stångenäset (utom Lysekil)
mellan Gullmar
sfjorden med
Färlevs-kilen i s. ö. och
Äbyfjorden i n. v.
samt öar; 173
kvkm, 9,374 inv.
(1932). Socknar:
Lyse, Brastad och
Bro. Består av
Brodalen, Lysedalen el.
Fidje hedar m. fl.
bördiga
sprickdalar mellan branta,
kala platåberg. V.
om Brofjorden
halvön Herrenäset.
3,981 har åker,
2,474 har
skogsmark, 10,384 har
impediment m. m.
Jordbruk, granit-
industri (bl. a. vid Rixö), fiske. På Bornö (se
d. o.) hydrografisk-biologisk station. Tillhör
Sunnervikens fögderi och domsaga.
Stångfall, kam. 1. I äldre tider benämning
på den åtgärd, som vid mätning av jord
vid-togs med den därvid använda mätstången
(jfr uttrycket »reva och stångfälla» i § 2
i k. f. ang. mått och vikt 8 okt. 1733). — 2. I
vissa orter sedan gammalt benämning på
fastigheters byamål. För att beteckna
fastighets storlek angavs i äldre tid i vissa
landsdelar tomtens längd utmed bygatan i stänger
och alnar (4, 41/2, 5, ö1/^ 6, 8, 9, ända till 12
alnar på stången). A. W. D.*
Stångjärn, smidbart järn, utsmitt el.
utvalsat i stångform. Då det smidbara järnet
förr vanl. fördes i handeln i form av stänger,
blev s. i de flesta fall liktydigt med
»smidbart järn» till skillnad från tackjärn och
förekommer i denna betydelse i en del
sammansättningar, ss. stångjärnssmide och
stångjärnshammare. Med stångjärnssmide förstås
sålunda tillv. av smidbart järn enl.
välljärns-metod. F. S-e.*
Stångkorv tillverkas av kokt kött och
korngryn.
Stångpiska, hårpiska (se Dräkt, sp. 25),
omvirad med ett band, herrmod i Europa
under 1700-talet.
Stångryttare, lättrökt korv av gryn och fett
oxkött.
Stångstörtning, Störta stång, gotländsk
folklek (jfr P ä r k). Stången är av trä, vanl.
omkr. 5 m lång. Den tävlande fattar, halvt
knäböjande, den på marken liggande stångens
lillända och stöder den mot ena knäet. Med
kroppens övre del tillbakalutad upplyfter han
så stången varligt och placerar den mot ena
axeln. Sedan låter han den långsamt falla
framåt för att i rätta ögonblicket med en
kraftig knyck rycka den uppåt-framåt,
varigenom stången kommer att beskriva en båge
i luften med storändan före samt slå ned på
STÅNGENÄS HE
SlnJal:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
