Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stäholm - Stäkeborg - Stäkeholmen - Stäkra - Ställa - Ställande hund - Ställdalen - Stället - Ställningskrig - Ställring - Ställsten - Ställverk - Stämband - Stämbandsförlamning - Stämbord - Stämföring - Stämgaffel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Stäholm—Stämgaffel
750
Stäholm, gods i Munktorps socken,
Västmanlands län, vid Mälaren, s. ö. om Köping;
649 har, därav 273 har åker; tax.-värde 275,000
kr. (1931). Tillhörde vid mitten av 1600-talet
C. Reuter, sedan hans ätt till 1732, därefter
släkterna Steuch och Sture samt J. Ramsell,
som 1789 gjorde S. till fideikommiss för J. Bag
ge; 1911 utbyttes det mot penningfideikommiss.
Stäkeborg, se Stegeborg.
Stäkeholmen, se Stegeholm.
Stäket, se Alm ar e stäket och Bag
gensstäket.
Stäkra, Oena’nthe, släkte av fam.
flock-blomstriga. I Sverige finnas två arter. All
männast är O. aquatica, en 3—5 dm hög
en-el. tvåårig ört med breda, parbladiga blad.
Växer i och vid vatten. G. M-e.
Ställa. Vissa villebrådsarter pläga, om de
på lämpligt sätt förföljas av en skällande
hund, stanna, »göra stånd». Hunden säges då
»ställa» djuret (jfr Stånd 2 och
Ställande hund). Lönnb.
Ställande hund, jakthund, använd att ställa
(se d. o.) villebråd, för älg nordisk spets (se
Hundraser, sp. 132). Hunden bör ej
skälla, förrän han upphunnit det flyende
djuret. Då älgen stannat, bör hunden stående
framför den ge lugnt skall utan angrepp. För
jakt på skogsfågel (och ekorre) brukas
skällande hund (jämthund, lapphund el. finsk
spets). Den söker upp fågeln, stöter den
under skall, ser var den träar och skyndar dit.
Stående el. sittande bör den med lugnt skall
el. gnisslande fängsla fågelns uppmärksamhet
och därigenom ge jägaren tillfälle att smyga
inom håll. Lönnb.
Ställdalen, järnbruk, pappersbruk m. m. i
Ljusnarsbergs socken, n. v. Västmanland.
Tillhör a.-b. Stjernfors-S (se S t j ä r n f o r s).
Stället, metall., se Masugn.
Ställningskrig, krig, som föres huvudsaki. i
vanl. befästa ställningar. Krigföringen antog
under 1700-talet alltmera formen av s. Med
den Napoleonska tiden fick kriget en rörlig
prägel men återgick särskilt under
världskriget 1914—18 i stor utsträckning till s.
Ang. s:s karaktär jfr Belgisk-franska
fronten, sp. 1162—65. M. B-dt.
Ställring, mek., se Axeltapp, sp. 632.
Ställsten, petrogr., se Glimmerskiffer.
Ställverk. 1. (Elektrotekn.) Se
Elektriskt ställverk.
2. (Järnv.) Den apparat, som på driftplats
med säkerhetsanläggning begagnas för
manövrering av signaler samt omläggning och
för-regling av växlar och spårspärrar. Genom s.
erhålles även samband mellan signaler och
växlar m. m., så att körsignal icke kan visas,
förrän samtliga växlar och spårspärrar i
tågvägen äro förreglade i rätta lägen, varjämte
körsignal icke samtidigt kan visas för
tågvägar, som icke samtidigt kunna befaras
(interlockingsystem). Vid mekaniska s.
sker manövreringen genom hävstänger el.
vevar, som medelst trådledningar (vid äldre
anläggningar stångledningar) äro förbundna
ined signaler och växlar. Vid
kraftställverk utföres detta arbete genom elektrisk
kraft, lufttryck el. vätsketryck. I Sverige
användas endast mekaniska och elektriska s.
Vevapparater användas pä smärre stationer,
medan på de större elektriska s. anordnas.
På de äldre elektriska s. äro signalställarna
mekaniskt beroende av växelställarna. Vid
de moderna svenska s. erhålles detta beroende
på elektrisk väg, varjämte samma
signalstäl-lare kan användas för ett flertal tågvägar.
Elektriska s. kombineras numera i Sverige
alltid med spårledningar, d. v. s.
isolerade spårsträckor, vilkas skenor genomlöpas
av elektrisk ström. Härigenom kan på
elektrisk väg kontrolleras, att tågvägen är
hinderfri, samt förebyggas, att växlar omläggas, då
fordon befinna sig i dem.
Den första mekaniska
ställverksanläggning-en i Sverige utfördes vid Väsby 1888 och den
första elektriska 1910 vid Nyboda på linjen
Liljeholmen—Älvsjö. Ställverksanläggningar
finnas numera på så gott som alla
statsbane-stationer vid huvudlinjer samt på ett flertal
stationer vid enskilda banor. Våren 1933 togs
svenska statsbanornas dittills största
ställ-verksanläggning i bruk på Stockholms
centralstation. Hq.
Stämband, se Röstapparat och
Struphuvud.
Stämbandsförlamning, med., se
Struphuvudets sjukdomar.
Stämbord, dets. som sybord. Se Damm,
sp. 414.
Stämföring, mus., se S t ä m m a 2.
Stämgaffel, ett av engelske lutspelaren
John Shore 1711 uppfunnet gaffelformigt
instrument, som begagnas för att reproducera
ett bestämt svängningstal. S. består av en
U-formigt böjd
stålstav, som vid mitten
är försedd med ett
skaft el. handtag och
som kan bringas att
ljuda genom att man
slår på den ena
skän-keln el. stryker den
medelst en fiolstråke.
Skänklarna råka
där-. vid i transversella
svängningar, och vid
ändarna uppkomma
svängningsbukar,
under det att i
närheten av handtaget
uppkommer en nod. Grundtonens svängningstal
är proportionellt mot skänklarnas tjocklek
och omvänt proportionellt mot kvadraten
på deras längd. För att öka ljudstyrkan
anbringar man gärna s. på locket till en
resonanslåda (se bild), vars ena ända är
öppen och vars längd är 1/4 av grundtonens
våglängd i luft. Locket bringas härvid att
resonera, och även luften i lådan råkar i
svängningar, varigenom tonen förstärkes. —
övertonerna äro oharmoniska och svaga, ligga
långt från grundtonen och förklinga hastigt.
Svängningstalen för de särskilt framträdande
övertonerna, om grundtonen betecknas med 1,
äro ö1^, l?1^, 34^4 o. s. v. För vetenskapliga
ändamål har s. en vidsträckt användning,
särskilt för bestämmande av svängningstal och
mätningar av korta tider, bråkdelar av en
sekund. För att vidmakthålla svängningarna
hos en s. under obegränsad tid använder man
den elektromagnetiska s., som är inrättad enl.
samma princip som den elektriska ringklockan
se Elektrisk ringledning). (J.T.)
Stämgaffel med
resonanslåda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
