Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stämpel - Stämpelakten - Stämpelmedel - Stämpelpapper - Stämpelyxa - Stämpling - Ständchen - Ständer - Ständermöten - Ständerrådet - Ständig adjunkt - Ständig besittningsrätt - Ständig indelning - Ständigt utskott - Stängel - Stängningstid - Stängnät - Stängsel - Stängselanordningar - Stängvad - Stänkbord - Stäpp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Stämpelakten—Stäpp
754
genom stansverktyg el. på ytan genom
tryckning med färg (gummistämpel) el. påklistring
av stämpelmärke. — S. betecknar även
verktyget, som brukas härför. — Jfr
Kontrollst ä m p 1 i n g. G. Il-r.
2. Se Stämpelpapper.
Stämpelakten, se Amerikas förenta
stater, sp. 813.
Stämpelmedel, grupp bland statens
inkomster, vilken utgöres av avgifter för stämplar,
varmed vissa handlingar skola beläggas (se
Stämpelpapper). I riksstaten för 1932
—33 beräknades s. till 45 mill. kr. F. n.
utgå de viktigaste stämpelskatterna i följ,
former: arvs- och gåvoskatten,
lagfartsstäm-peln och fondstämpeln, d. v. s. skatt vid
köp och byte av aktier, obligationer o. a.
värdepapper. — Enl. § 60 i 1809 års R. F.
räknas s., »chartæsigillatæavgiften», till
be-villningarna. J. R. N.
Stämpelpapper, papper, försett med
officiellt märke, som representerar visst
penningbelopp (charta sigillata, karta). Urspr. var
föreskrivet, att myndigheterna och enskilda
skulle på stämplat papper avfatta de
skriftliga handlingar, som voro underkastade
stämpelplikt. Senare medgavs, att skriften även
kunde avfattas på ostämplat papper, varvid
vederbörande* hade skyldighet att med
stämplat papper »belägga» den
(beläggningsstämp-lar). Sedan år 1860 användas i de svenska
stämpelförordningarna ordalagen, att de
stämpelpliktiga handlingarna skola »med stämpel
förses» (karteras). — Sveriges första
stämpelförordning 1660 bildades efter holländskt
och danskt mönster. Gällande
stämpelförordning av 19 nov. 1914 handlar i kap. 1 »om
stämpel till statsmyndigheternas expeditioner»
och i kap. 2 »om stämpel till enskilda
handlingar». — Ärenden ang. stämpelväsendet
handläggas av Generalpoststyrelsen. I allm.
tillhandahållas stämplarna åt allmänheten på
samtliga postanstalter. J. R. N.
Stämpeiyxa, skogsv., mindre yxa, försedd
med ett vasst järn vid hammarändan, som
fasonerats efter det märke (stämpel), som
man önskar anbringa på träd el. stockar.
Stämpling. 1. (Bergsv.) Se Förbyggnad.
2. (Skogsh.) Utmärkande av de träd, som
vid en blivande avverkning skola fällas. På
statens skogar märkas träden såväl vid
brösthöjd som vid roten, på enskilda skogar
däremot nästan blott vid brösthöjd. (S-r.)
3. Se K r ö n i n g 2.
4. Se Kontrollstämpling.
5. (Jur.) Se Komplott.
Ständchen [J"tä’nt£an], ty., mus., serenad.
Ständer, se Riksdag, Riksstånd och
Stånd.
Ständermöten, möten av de fyra riksstånden
(riksdag), men även om herredagar,
utskottsmöten och landskaps-(provinsial-)möten.
Ständerrädet, se Schweiz, sp. 551.
Ständig adjunkt, se Pastorsadjunkt.
Ständig besittningsrätt, nyttjanderätt för
obegränsad tid. Se
Besittningsrätts-hemman, Ofri grund och Ä b o r ä 11.
Ständig indelning, krigsv., se Ordre de
b a t a i 1 1 e.
Ständigt utskott, se Riksdag, sp. 831,
och U t s k o 11.
Stängel, bot., se Stam.
Stängningstid, se
Butikstängnings-lagen och Spritdryckslagstiftning.
Stängnät, se Fiskredskap, sp. 501.
Stängsel. 1. Anordning för inhägnad el.
avstängning av ett markområde. Den
vanligaste formen av s. är gärdesgården, även
kallad »skigård» (bild 1). Gärdesgården
förekommer i flera
växlande former, bland
vilka särskilt märkas
de båda huvudtyperna
»femparagärdesgård»
och
»treparagärdes-gård», den senare
särskilt vanlig i det inre
Småland och
kringliggande bygder. I
trakter med riklig tillgång
på grovt virke kan
man ännu påträffa
den knuttimrade gärdesgården, som en gång
haft stor användning i Sverige. Andra
specialformer av s. äro det gotländska
»stånd-tunet», som bildas av parvis uppställda störar
(bild 2), och den blekingska flätgärdesgården.
Mångenstädes
förekomma som s. låga
stenmurar av rullsten
el. flisor. Under
1700-och 1800-talet gjordes
mycken propaganda
för sådana, vilka
an-sågos befordra
nyröjning av odlingsbar
mark. Specifikt
skånska äro för Sveriges
vidkommande vallar
av jord, understundom
planterade med pil.
Yngre former av s.,
staket, häckar etc., ha
från början särskilt
blivit vanliga kring
gårdstomter, kring kyrkogårdar o. a. sådana
platser, som stå i närmare kontakt med den
mänskliga bebyggelsen. — Litt.: S. Erixon i
Bygden 1925, M. Sjöbeck i Rig s. å., G.
Grotenfeldt i Medd. från [finska] Statens
Agrikultur-Etnografiska Samlingar, II, 4,
1920. G. Brg.
2. Se Ä g o f r e d.
Stängselanordningar, krigsv., utföras vid
kustfästningar eller i trängre farleder för att
hindra fientliga fartygs framförande. Om
sjöminor se M i n a 2. F a s t a s. äro s j
ö-palissader, bestående av i bottnen
nedslagna starka pålar el. försänkningar
(se Försänkning). Flytande s.
utgöras av stängselflottar,
bomstängsel (se d. o.), svåra kättingar el.
wires, förankrade greniga träd,
propellersnärjare, dessa senare
bestående av från flottar el. trossar
nedhängande smäckra linor. S. böra i regel anordnas i
flera linjer. För att hindra u-båtar och
torpeder användas u-båts- och torpednät. —
Undanröjande av s. sker, där icke enklare metoder
kunna tillämpas, genom sprängning. L. af P.
Stängvad, se Fiskredskap, sp. 501.
Stänkbord, dets. som skvättbord (se d. o.).
Stäpp, torrt, trädlöst område med gles
gräsväxt. Jämte gräs ingå i växttäcket bl. a.
Bild 1.
Gärdesgård (skigård).
Bild 2. St&ndtun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
