Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stävle - Stävlö - Stöcker, Adolf - Stöde - Stödesjön - Stödjeblad - Stödjerötter - Stödjevävnad - Stödmur, Stödjemur - Stödskog - Stökiometri - Stöld - Stöldförsäkring - Stömne - Stöpa, Slå ner - Stöpafors - Stöpis - Stöpning - Stör - Störa - Störböna - Stören - Störfiskar - Störingar, Störningar el. Perturbationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Stävlö—Störingar
758
687 inv. (1933). 967 har åker, 24 har
skogsmark. Ingår i S. och Lackalänga pastorat i
Lunds stift, Torna kontrakt.
Stävlö, herrgård i Äby och Kläckeberga
socknar, Kalmar län, på kusten 10 km n. om
Kalmar; 1,123 har, därav 396 har åker;
tax.-värde 474,100 kr. (1931). Tillhörde på
1400-talet ätten Ulf, senare Bååt, Lewenhaupt (till
1777) och Posse, varunder slottet uppfördes
1860. Äges sedan 1909 av W. H. Appel.
Stöcker [,ftö’ker], Adolf, tysk präst och
socialpolitiker (1835—1909). Var 1874—90
hovpredikant i Berlin, övertog 1877 ledningen
av stadsmissionen där och blev dess verklige
organisatör. I denna
egenskap upptog han
kampen mot
socialdemokratien. S:s mål
var att vinna
arbetarklassen för kyrkan
och den nationella
tanken. Ett försök
1878 att bilda ett
kristligt socialt
arbetarparti misslyckades,
och sedan S. efter sitt
inträde i den
preussiska lantdagen 1879
anslutit sig till de
konservativa, ombildades rörelsen till ett
hu-vudsakl. borgerligt parti, som 1881 off.
antog benämningen kristligt sociala partiet (se
Kristlig socialism, sp. 117). De följ,
åren förde S. sin ryktbara antisemitiska
kampanj (se Antisemitism, sp. 1105). Denna
ledde till konflikter med Bismarck, vilkas
verkningar för S. mildrades genom hans
intima förbindelser med prins Vilhelm. Även
efter sin tronbestigning (1888) visade sig denne
gynnsamt stämd mot S. Han tvangs 1889 att
utfästa sig att avstå från sin agitatoriska
verksamhet, men efter Bismarcks fall, då kejsaren
inledde en socialpolitik i fullständig
överensstämmelse med de kristligt sociala idéerna,
tycktes S. gå en ny glansperiod till mötes.
I nov. 1890 tvangs han dock plötsligt att
taga avsked som hovpredikant. S. var led. av
preussiska lantdagen 1879—98 samt av
riksdagen 1881—93 och 1898—1908. — Lift.: Ty.
monogr. av W. Frank (1928). R. Sv-m.
Stöde, socken i Västernorrlands län,
Medelpads v. domsagas tingslag, kring Ljungan
och Stödesjön; 672,20 kvkm, 5,609 inv. (1932).
Kring den tätt bebyggda älvdalen
storkupe-rad skogsbygd. 2,784 har åker, 52,341 har
skogsmark. Vid Hemgravsforsen Nedansjö
kraftstation (11,380 hkr). Pastorat i
Härnösands stift, Ljunga kontrakt.
Stödesjön, av Ljungan genomfluten
långsträckt sjö i Stöde socken, Medelpad; 18
kvkm, 51 m ö. h.
Stödjeblad, bot., dets. som skärmblad (se
Blad, sp. 457).
Stödjerötter, bot., se Rot, sp. 1116.
Stödjevävnad, bot., se Växtanatomi.
Stödmur, Stödjemur, en mot jordmassa
uppförd mur av sten el. betong med el. utan
armering.
Stödskog, se Norrlandsfrågan, sp.
1244.
Stökiometrl (av grek. stmchei’on,
grundämne, och me’tron, mått), läran om de
kvanti
tativa förhållanden, vari grundämnen
kemiskt förenas (se Kem i, sp. 601, B e r z
e-1 i u s, J. J., R i c h t e r, J. B., och Proust,
J. L.).
Stöld, olovligt tillgrepp av gods el. pengar
(t j u v n a d, se d. o.) till ett värde av över
30 kr.; se strafflagen kap. 20 § 1. I vissa
fall straffas även tillgrepp av ringare
värdebelopp som s. (se Snatter i). För enkel s.
är det regelmässiga straffet straffarbete i
högst sex mån. Där omständigheterna äro
synnerligen mildrande, kan dömas till
fängelse. Äro omständigheterna synnerligen
försvårande, kan straffet för enkel s. höjas till
straffarbete i två år. För kvalificerad s.
(kyrkstöld, fickstöld, inbrottsstöld o. s. v.) är
straffet straffarbete i högst fyra år. I
händelse av iteration (se d. o.) skärpes
stöldstraffet betydligt och kan fr. o. m. fjärde
resan stiga till straffarbete i sex år el., om s
är kvalificerad, i tio år. N. S-g. (R. B-l.)
Stöldförsäkring, vanl. benämnd
Inbrotts-försäkring, se Försäkring, sp. 269.
Stömne, sulfatfabrik i Stavnäs socken, v.
Värmland, vid s. Glavsfjorden (Stömneflagan).
Tillhör Billeruds a.-b. Privilegierades 1693
som järnbruk, sedermera nedlagt.
Stöpa, Slå ner, hälla smält bly el. vax
el. också rå äggvita i vatten för att av de
former, som dessa ämnen därvid antaga, draga
slutsatser om framtiden o. a. hemligheter.
Detta sätt att spå leder sannolikt sitt
ursprung från Orienten. Jfr Stöpning.
Stöpafors, herrgård, förr järnbruk, i Sunne
socken, Värmland, vid övre Fry ken; 394 har,
därav 63 har åker; tax.-värde 81,100 kr.
(1931). Bruket anlades 1758 av Chr. Myhrman.
Stöpis, se Isläggning.
Stöpning. 1. Se Maltdryckstil
1-verkning, sp. 741. — 2. Se L jus
tillverkning.
Stör, Acipe’nser, släkte bland störfiskarna
(se Broskganoider och bild 14 vid art.
Fiskar), utmärkt av fem rader benplåtar
längs kroppen, som i övrigt är naken, sned
stjärtfena, långt utdragen nos och fyra
skäggtömmar. Alla arter s. leva i havet el. de
stora inhaven men leka i floder. De äro
glupska rovfiskar och föröka sig mycket fort.
Deras kött är utmärkt. Den vanliga s., A.
sturio, är vanl. 2—3 m lång (undantagsvis
6 m). Den finns i Atlanten, Nord- och
Östersjön samt Medelhavet. Vid Sveriges
kuster är den täml. sällsynt. Sterletten,
A. ruthenus, blir meterlång och finns i
Svarta och Kaspiska haven samt där
utmynnande floder. Upprepade
inplanterings-försök i Europa (i Mälaren på Linnés tid) ha
misslyckats. Husblosstören, A. huso,
kan bli 9 m lång och väga 1,400 kg. Dess
utbredning är lika med föreg. arts. Av dess
sim-blåsa erhålles husbloss (se d. o.). Rommen av
alla arter ger kaviar (se d. o.). T. P.
Störa, en yttring av okynne hos hästen, då
den kör ned huvudet, klämmer svansen
mellan bakbenen, kröker ryggen och utför
våldsamma skutt, störsprång.
Störböna, bot., se Bönsläktet.
Stören, se Guldalen.
Störfiskar, se Broskganoider.
Störingar, Störningar el.
Perturba-t i ö n e r. I vårt solsystem äro alla kroppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
