Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Störingar, Störningar el. Perturbationer - Störmer, Fredrik Carl Mülertz - Störsprång - Störtebecker, K. - Störtgods - Störtlopp - Störtschakt - Stössel, Anatolij Michajlovitj - Stöt - Stöthävert - Stötlåda - Stötsida - Stötta - Stötverkan - Stövare - Stövel - Stövlet-Kathrine (Anna Cathrine Benthack, Benthagen) - Stövlett - Stövringgaard - Stövsländor - Stöylen, Bernt Andreas - Suahili, Suaheli, Swahili
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Störmer—Suahili
760
i förhållande till solen mycket små. En följd
därav är, att varje planet (el. komet)
kommer att röra sig i det närmaste så, som om
den själv och solen ensamma existerade i
systemet, i det att de övriga planeternas
attraktioner på himlakroppen i fråga i regel
bli obetydliga. Å andra sidan kommer varje
planetmånes rörelse kring planeten att i det
väsentliga bestämmas av huvudplanetens
attraktion, i det att inverkan av solen i detta
fall kommer att bli obetydlig av det skäl,
att månen är planeten ojämförligt mycket
närmare än solen. Varje banrörelse i
planetsystemet försiggår således i nära överensstämmelse
med lösningen av det s. k. t v å k r o p p a r
s-problemet el. i enlighet med Keplers
lagar. De avvikelser från denna enkla rörelse
i konisk sektion, som betingas därav, att
andra kroppar än centralkroppen inverka,
benämnas s. S. beräknas antingen i banans
element (konstanter i tvåkropparsproblemet) el.
i himlakroppens koordinater i rummet.
Det matematiska uttrycket för en planets
s. utgöres av en oändlig serie termer, vilka
fortlöpa efter stigande potenser av de
störande massorna och av banornas
excentricite-ter och inklinationer. Sammanfattningen av
de termer, som äro multiplicerade med första
potensen av de störande massorna, benämnes
s. av första ordningen; de termer
däremot, vilka innehålla som faktorer
kvadraterna el. produkterna två och två av de
störande massorna, utgöra s. av andra
ordningen o. s. v. Man skiljer vidare mellan
periodiska och sekulära s. alltefter
arten av de matematiska störingsuttryckens
beroende av tiden samt mellan allmänna
och speciella s. alltefter beräkningssättet,
som i ena fallet sker analytiskt genom
serieutveckling, i det andra genom rent
numerisk räkning (numerisk integration). Jfr
Gravitation, Sekulära och T r e k r o
p-p ar s p r ob 1 e m e t. B-d.*
Störmer, Fredrik Carl Mülertz, norsk
matematiker och geofysiker (f. 1874»), prof, i
matematik vid univ. i
Oslo 1903 efter
studier i Oslo och Paris.
S:s viktigaste arbeten
äro teoretiska studier
över norrskenens
natur (se Norrsken,
sp. 1251). Under ett
flertal expeditioner bl.
a. till Bossekop i
Finnmarken har S. även
med av honom själv
utbildade el.
förbättrade metoder upptagit
fotografier av
norr
skenen, särskilt i syfte att bestämma deras
höjd. A. Å.
Störsprång, se Störa.
Störtebecker, K., se Vitalianer.
Störtgods, se Styckegods.
Störtlopp, se Skidlöpning, sp. 1088.
Störtschakt, se G r u v b r y t n i n g, sp. 1133.
Stössel [Jtje’silj], Anatolij M i c h a j 1
o-v i t j, rysk general (1848—1915). Deltog med
utmärkelse i kriget 1877—78 och vid
bekämpandet av boxarupproret i Kina 1900. I
ryskjapanska kriget blev S. chef för det befästa
Kuan-tungområdet och överkommendant i
Port Arthur, som han efter ett halvårs
belägring uppgav 2 jan. 1905. Härför dömdes S
1908 till döden, men straffet förvandlades till
10 års fästning. S. frigavs redan 1909. M.B-dt.
Stöt. 1. (Bergsv.) Gammal benämning på
en vid och djup gruvöppning, t. ex. Stora
stöten vid Falu gruva (se d. o.; jfr D a g b r y
t-n i n g). E. S. B.
2. (Fonet.) Den explosiva (lik en lätt
host-ning), som uppstår vid plötslig sprängning av
stämbandskontakten; fonetiskt tecken:
Förekommer bl. a. som vanlig konsonant
(»ham-za») i arabiskan (t. ex. ra’sun) samt (i
ortografien obetecknad) i tyskan framför initial
vokal (’Art) och i danskan ibland efter
tonande ljud (rø’d, B jer’g). A. Lbd..
Stöthiivert, mek., se Hydraulisk vädur.
Stötlåda, boktr., se Bestötlåda.
Stötsida, geol., se Rundhällar.
Stötta (med rodret), medelst rodrets
läggande minska och slutligen upphäva ett
fartygs pågående gir.
Stötverkan, krigsv., se Eldverkan.
Stövare, zool., se Hundraser, sp. 134
och bild 24.
Stövel, se Skodon.
Stövle/t-Kathrine, dansk kungamätress (1745
—1805), hette eg. Anna Cathrine Ben
t-hack (Benthagen). Var dansös vid
teatern i Köpenhamn och demimonddam där.
Hon stod en tid i förhållande till Kristian
VII men bortfördes 1768 och levde sedan i
Holstein. öknamnet uppkom av att hon först
livnärde sig med att sy stövletter. P. E-K
Stövle’tt, se S k q_d o n.
Stövringgaard [stöo’rengär], danskt
jungfrustift i Jylland, invid Randers, upprättat 1735
av geheimerådinnan Harboe, för döttrar av
män i de fem första rangklasserna. Kapital
1,794,259 kr. (1932). S:s herrgård nämnes
omkr. 1300.
Stövsländor, Corrode’ntia, insektsordn., trol.
besläktad med termiter och pälsätare (se dessa
ord). De äro sällan mera än några mm långa,
med borstlika antenner, bitande mundelar och
tunna, hinnaktiga vingar. Flera former äro
vinglösa. Utvecklingen är direkt. S. träffas
dels på marken, dels på trädstammar. Flera
arter förekomma i gamla böcker, herbarier o.
dyl., där de kunna göra skada. I Sverige
finnas omkr. 40 arter, av vilka en av de
allmännare är Psocus nebulosus, tillhörande fam.
Psocidae. I. T-dh.
Stöylen, Bernt Andreas, norsk biskop
(1858—1931). Var 1902—13 prof, och
föreståndare för praktisk-teologiska inst. vid Oslo univ.
och blev 1913 biskop i Agder bispedömme. S.
drev en demokratisk kristlig-social
kyrkopolitik. Bland S:s arbeten märkes »Hjælpebok
for bibellæsere» (1914). G. A-n.
Suahili, Suaheli, Swahili, »kustfolk»,
den infödda befolkningen på Sansibar, Pemba
och stora delar av Keniakoloniens och
Tangan-jikaterritoriets kust. S. äro av blandad
härkomst: områdets ursprungliga
negerbefolkning, frigivna slavar från olika bantufolk och
araber (även perser). Gemensamt för s. är
framför allt en arabiskt influerad halvkultur,
deras (åtm. till namnet) muhammedanska
religion samt språket, kisuahili, ett av arabiskan
påverkat bantuspråk, Östafrikas lingua franca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
