Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Subjektiv kumulation—Subsidier
763
rier kan subjektet fattas antingen som
över-individuellt el. som individuellt. Jfr Phalén.
— 3. Etisk s. antar subjektiva värden men
förnekar objektiva. G. O-a.
Subjektiv kumulation, jur., se
Processgemenskap.
Subjektiv rätt, se Objektiv rätt.
Subkambriska denudationsytan, geol., se
K a m b r i u m, sp. 204.
Subkonträra omdömen, log., partikulära
omdömen, som ha samma subjektsbegrepp och
motsatt kvalitet. Formel: Några S äro P;
några S äro icke P. (G. O-a.)
Subkrönisk, med., nästan kronisk.
Subkutän (av lat. sub, under, och cu’tis,
hud), under huden befintlig el. försiggående,
t. ex. subkutän injektion (se Injektion).
Sublamin, förening av kvicksilversulfat med
etylendiamin, innehållande 43 % kvicksilver.
S. nyttjas utvärtes som antiseptikum och till
injektioner mot syfilis. C. G. S.
Sublim, upplyftande, upphöjt skön.
Sublimat, fast kropp, som erhållits genom
avkylning av en gas och särskilt
kvick-silverklorid, llydrargyri chloridum
cor-rosivum, HgCl2, som är ett synnerligen
värdefullt antiseptikum men i något starkare
lösning frätande och i större dos mycket giftigt.
S. bildar vita, kristalliniska massor av spec.
v. 7,2. Rent s. förflyktigas fullständigt vid
upphettning. Det smälter vid 265° C. Saltet löses
(långsamt) i 16 dir vatten. — Tillsats av
koksalt påskyndar lösningen av s. i vatten,
motverkar dess utfällande vid beröring med
äggvitan i kroppens vävnader och vätskor samt
befordrar den antiseptiska verkan. För
beredning av sublimatlösning till antiseptiska
ändamål finnas därför på apoteken s u b 1
i-matpastiller (Pastilli hydrargyri
chlo-ridi), som bestå av lika delar s. och koksalt och
äro rödfärgade med anilinfärgämne. — Om s:s
verkningar på organismen se
Kvicksilverförgiftning. — Sin förnämsta
användning har saltet som ett av de
verksammaste antiseptika, som finnas, till sköljning
av infekterade sår, slemhinnor o. dyl., varvid
nyttjas en lösning av 1 : 1,000 el. svagare. S:s
bruk som antiseptikum och
desinfektionsmedel har numera starkt begränsats. C. G. S.
Sublimèring el. S u b 1 i m a t i ö n,
konden-sationen av en gas direkt till fast form utan
mellanliggande bildning av den vätskeformiga
fasen ävensom åstadkommandet av en sådan
kondensation. I de flesta fall torde denna
direkta övergång från gas till fast endast
vara skenbar och bero på en hastig
kristallisa-tion av den i första hand bildade vätskan.
Om däremot ångan för att kondenseras måste
avkylas under smpt eller om en smpt icke
finnes, kan en äkta s. äga rum, t. ex. av
vattenånga av ett tryck, understigande 4,6
mm (vattnets ångtryck vid 0° C), eller av
salmiak, för vilket smpt saknas. G. S-ck.
Sublimöring, psykoanalytisk term för en
ursprunglig drifts förvandling och inriktning
på ett högre mål. Så säges t. ex. den erotiska
driften sublimeras till allmän människokärlek.
Sublitorälzonen, se H a v, sp. 646.
Sublokatiön (nlat. sublocätio, av locäre,
ut-lega), jur., en legotagares eget utlegande av
det legda föremålet, helt el. delvis, sålunda
arrendators utarrenderande av arrendefastig-
764
heten el. någon del därav till annan el.
hyresgästs uthyrande av den förhyrda lägenheten
i större el. mindre utsträckning, liksom ock
uthyrande av förhyrd lös sak till annan
person. På grund av de olägenheter för det
ut-legda föremålets ägare och den fara för
vanvård av detta, som en s. lätt nog medför,
är i modern rätt s. utan ägarens samtycke
flerstädes förbjuden, så även i nordisk rätt.
Svensk lag förbjuder sålunda arrendator att
utan jordägarens medgivande till brukande
upplåta fastigheten el. del därav liksom ock
hyresgäst att till annan överlåta lägenheten
i dess helhet. Icke heller anses den, som hyrt
lös sak, i allm. befogad att på egen hand
hyra ut saken till annan. Partiell s. är
i vissa fall tillåten: arrendator äger att till
hyresgäst upplåta rum i byggnad å
fastigheten och hyresgäst hyra ut rum av sin
lägenhet el. taga emot inackorderingar, allenast ej
därav uppkommer men för hyresvärden.
Sistnämnda form av s. har största praktiska
betydelse men ock sociala vådor. Jfr
Inneboendesystemet. C. G. Bj.
Sublunärisk, befintlig under månen;
jordisk, förgänglig.
Submarln (av lat. sub, under, och ma’re,
hav), på havsbottnen befintlig, underhavs-.
Subme’rs (av lat. subme’rgere, sänka), under
vattenytan befintlig. Motsats: e m e r s.
Subnummer, kam., i vissa trakter
beteckning på delar av en jordeboksenhet (hemman
el. lägenhet). För identifiering vid skifte
av olika hemmansdelar användes före
jordregistrets uppläggande i en del trakter s u
b-nummerindelning. Undergick t. ex.
jordeboksenheten n:r 3 Haga
hemmansklyv-ning, kallades vanl. första lotten 1 sub n:r 3
Haga, den andra 2 sub n:r 3 Haga o. s. v. G. T.*
Subordinatiön. 1. (Log.) Förhållandet
mellan begrepp, då det ena faller inom det andras
omfång.
2. Det lydnadsförhållande, vari envar
underordnad i tjänsten står till sin förman. S.
kräves i alla tjänsteförhållanden men får sin
största praktiska betydelse i militär tjänst.
Militär strafflag fastställer stränga straff för
subordinationsförseelser (jfr
Insubordination). — Subordinèra, vara
underordnad någon el. något. ö-g.
Subotica [so’båtitsa], ty. Maria-Theresiopel,
magyar. Szabadka, stad i Donaubanatet, n. ö.
Jugoslavien, nära gränsen mot Ungern; 100,058
inv. (1931), serber, magyarer m. m.
Järnvägsknut på linjen Belgrad—Budapest,
handels-centrum för lantbruksprodukter; juridisk
fakultet, flera högre skolor.
Subre’tt (fr. soubrette), tidigare
framställa-rinnan av den muntra och slagfärdiga
kam-marsnärtan i komedien och sångspelet,
numera också av den glada unga flickan i
lustspelet och operetten. G. K-g.
Sub ro’sa, lat., »under rosen», i förtroende
(rosen symboliserade fordom tystlåtenhet).
Subsidier (av lat. subsPdium, undsättning,
hjälp), understöd i pengar, som en stat, vanl.
på grund av traktat (subsidietraktat), lämnar
en annan för att erhålla understöd med ett
i traktaten bestämt antal trupper vid
uppkommande krig med en tredje stat. Sådana
traktater voro förr mycket vanliga. J. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
