Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Subsidiär - Subsidiär ansvarighet - Subsistera - Subskribera - Sub specie aeternitatis - subst. - Substans - Substantialitet - Substantiv - Substituera - Substitution - Substrat - Subsumtion - Subtil - Sub titulo majestatis - Subtraktion - Subtropisk - Subularia - Sub utraque specie - Subway - Subvenera - Succedera - Succès - Successio apostolica - Succession
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Subsidiär—Succession
766
Subsidiär, understödjande, hjälp-.
Subsidiär ansvarighet, se Primär
ansvarighet.
Subsistéra, fortvara, ha sitt uppehälle; filos.,
bestå genom sig själv. — Subst-: S u b s i
s-t e’n s.
Subskribéra, anteckna sig för (att köpa
o. s. v.), prenumerera. — S u b s k r i b e’n t,
person, som subskriberar. —
Subskription, handlingen att subskribera.
Sub spe’cie aeternitätis, lat., under
evighetens synvinkel.
subst., förk. för substantiv.
Substa’ns, (grund)ämne; huvudbeståndsdel.
— Filos- Begreppet substans framträdde först
hos Aristoteles, vilken definierade s. som det,
som har bestämningarna men självt icke kan
vara bestämning hos något annat. Denna
tanke, att s. är något annat än
bestämningarna, något från dessa skilt, som ligger under
och uppbär desamma, är också genomgående i
skilda system. Därjämte har dock begreppet
en annan sida. Bestämningarna kunna endast
existera hos s., äro till sin existens
beroende av denna, men s. själv är icke beroende
av något annat, är sålunda det självständigt
varande. Då det självständigt varande måste
tänkas som oförgängligt, så blir s. även det
i all växling perdurerande. — Särskilt i den
förkantiska rationalismen är
substansbegreppet dominerande. Frågan efter s:s väsen,
särskilt om den är kroppslig el. andlig, och om
substansernas förhållande till varandra blir
där det filosofiska grundproblemet. Sin mest
radikala utformning fick begreppet hos
Spi-noza (se d. o.). Denna fråga efter s:s väsen
är dock eg. motsägande, ty såsom uppbärande
alla bestämningar blir s. själv eg. det rent
bestämningslösa. Dock sökte man undgå
denna svårighet genom att skilja mellan
attribut, d. v. s. nödvändiga bestämningar, som
utgöra s:s väsen, och modi, tillfälliga, yttre
bestämningar. — Å andra sidan framträdde
hos Locke, att begreppet s. innehåller
svårigheter, och Hume drog ut konsekvenserna
därhän, att han frånkände begreppet s. varje
giltighet. — Hos Kant betraktas
substansbegreppet som en av förståndets kategorier. Det
bibehåller sålunda hos honom sin giltighet
men förlorar i filosofiskt hänseende sin
övergripande betydelse. — I modern filosofi är
substansbegreppet på många håll, bl. a. i
Upp-salafilosofien, starkt kritiserat. Särskilt har
mycket diskuterats frågan om man har att
anta en enhetlig själssubstans, som uppbär
själsfunktionerna, el. om dessa utgöra en
ström utan någon absolut enhet. G. O-a.
Substantialitèt (se Substans),
egenskapen att vara substans. — S u b s t a n t i e’l 1,
hörande till substansen, väsentlig.
Su’bstantlv, nomen, uttryckande
substansbegreppet, med genus- och numerusböjning.
Jfr Nomen. — Adj.: S u’b s t a n t i v i s k.
Substituéra, sätta i stället för något. —
Substitüt, det som sättes i stället.
Substitutiön, ersättning.
1. (Jur.) Sättande av annan person i ens
ställe. I fråga om arrende- och
hyresförhållanden betyder substitutiön arrendatorns,
resp, hyresgästens överlåtande av sin
nyttjanderätt till annan person så, att han själv
lämnar sina rättigheter och skyldigheter mot
jordägaren el. hyresvärden och den andre i
hans ställe övertar dem som arrendator el.
hyresgäst. Liksom s u b 1 o k a t i o n (se d. o.)
medges i regel ej s. utan jordägarens el.
hyresvärdens samtycke. Svensk lag tillåter dock
vid vissa långvariga arrenden ävensom vid
arrendators död, under särskilda villkor, s. av
»annan, med vilken jordägaren skäligen kan
nöjas». C. G. Bj.
2. (Mat.) Ersättandet av en i ett
matematiskt uttryck el. en ekvation ingående
storhet med en annan, varigenom uttrycket el.
ekvationen ändrar form. Är den substituerade
storheten förbunden med den andra genom en
lineär relation, kallas s. 1 i n e ä r. T. B.
3. (Kem.) Det förlopp, varvid ett
grundämne eller en atomgrupp i en kemisk förening
utbytes mot ett annat element eller grupp.
Den uppkommande föreningen kallas
substi-tutionsderivat (se Kemisk
reaktions-lära och L a u r e n t, A.). G. S-ck.
Substrät, underlag, grundval. — Bot. N
ä-rin gssub strat, se Bakterier, sp. 738.
Subsumtiön, ett begrepps underordnande
under ett högre artbegrepp med större
omfång, t. ex. begreppet häst under begreppet
djur. — Verb: Subsuméra.
Subtil, fin; spetsfundig. — Subst.: S u b t
i-1 i t é t.
Sub tftulo majestätis, lat., »under
maje-stätstitel», uttryck, använt om vissa genom
Utrikesdep. in- och utgående skrivelser och
förekommande redan i 1801 års kansliordning.
Denna brevväxling omfattar numera brev till
och från främmande furstar och statschefer,
utgörande notifikationer om
familjetilldragelser inom de furstliga husen och om regenters
och statschefers ämbetstillträden ävensom
kreditiv- och rappellbrev för resp, sändebud och
svaren på de senare. S. Lpt.
Subtraktion, ett av de fyra enkla
räknesätten, den operation, varigenom en storhet,
subtrahenden, dragés, subtraheras,
från en annan storhet, m i n u e n d e n. T. B.
Subtropisk [-trå’p-], övergångsområde
mellan den tropiska och den tempererade zonen.
Jfr Tropisk och Växtgeografi.
Subuläria, bot., se Sylört.
Sub u’traque spe’cie, se H u s i t e r.
Subway [sa’bméi], eng., tunnel för gatu- el.
annan trafiks framledande under ett annat
trafikplan; även underjordisk järnväg.
Subvenèra, bispringa (ekonomiskt). — Subst-:
Subvention.
Succedèra [sukse-], efterfölja, efterträda. Jfr
Succession.
Succés [syksä’], fr., succé, framgång. —
Succés de rire [-de ri’r], framgång, som
yttrar sig i skrattsalvor av bifall; i sv.
löje-väckande misslyckande. — Succés d’e
s-t i m e [-dästfm], aktningsfullt erkännande,
svag framgång. — Succés pyramid a’l
[-pi-], stormande bifall.
Succe’ssio apostoTica, lat., dets. som
apostolisk succession (se d. o.); jfr
Laurentius Petri, sp. 857, och
Oxford-r ö r elsen.
Succession. 1. (Jur.) Efterträdande, inträde
i annans rättsförhållanden. Den, som
inträder, kallas succe’ssor; den åter, som
efter-trädes, a u c t o r el. fångesman. Man skiljer
mellan universalsuccession, som
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
