Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sumatra - Sumatur - Sumba - Sumbawa - Šumen - Sumerer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Sumatur—Sumerer
790
stiger ej 400 km. Topografiens huvuddrag
bestämmas av den geologiska byggnaden; S.
ingår som ett led i den malajiska öbågen (jfr
Malajiska öarna). Den tertiära
veck-ningens strykning följer i huvudsak öns
längdriktning. Mot det vulkaniska och
tättbefol-kade berglandet i v. kontrasterar det stora,
glest befolkade, sumpiga och skogbeväxta
låglandet i ö., vid kusten mestadels kantat av
mangrove. Berglandet, som huvudsaki. består
av neddenuderade platåer, uppbyggda av
yngre tertiära sediment el. vulkaniska
tuff-avlagringar, sträcker sig från landskapet
Atjeh (se d. o.) i n. v. till öns sydöstligaste
del och krönes av en vulkankedja. Mer än
ett dussin vulkaner äro aktiva, däribland
Ma-rapi (2,892 m ö. h.), Korintji el. Indrapoera
(3,805 m), S:s högsta topp, Dempo (3,159 m)
samt gruppen Krakatau (se d. o.) i
Sundasundet. Låglandet uppbygges av avlagringar av
vattenrika floder, ofta nedskurna i
kanjon-dalar. Stora och djupa sjöar förekomma, den
största den märkliga Tobasjön (1,130 kvkm,
största djup 433 m). Om klimat, växt- och
djurvärld se Malajiska öarna. — Av
befolkningen äro blott omkr. 15,000 européer.
Bland de infödda folkslagen, som äro av
ma-lajiskt-polynesiskt ursprung, märkas atjeh,
lamponger och batak el. bata (se d. o.);
kineserna äro talrika, särskilt i ö. Islam är
utbredd bland nästan alla folkslag men har ej
helt undanträngt de inhemska religionerna.
Näst Java är S. den viktigaste delen av
det holl. kolonialväldet. Genom sin
förträffliga jordmån, den oerhörda rikedomen på
mineral och det utmärkta världshandelsläget
har S. ypperliga förutsättningar för en stor
ekonomisk utveckling, vilken dock hämmats
av bl. a. den infödda befolkningens motstånd.
Huvudnäring är risodling. Plantagebruket har
sin största utbredning i Padang och i n. ö.,
särskilt kring Deli. Största ekonomiska
betydelse har tobaksodlingen, årl. avkastande
omkr. 20 mill. kg av utmärkt kvalitet och i
synnerhet lokaliserad till distrikten Deli och
Langkat. Stora kaffeplantager (Robustakaffe)
i Bataklandet och i Atjeh.
Gummiproduktionen har gått starkt framåt liksom också
teodlingen. Oljepalmer odlas särskilt på S:s
östkust. Av naturtillgångar märkas
Olubilin-kolfälten vid Padang, varifrån årl. omkr. */2
mill. ton utföres över Emmahaven, samt
framför allt petroleumfälten i
Palembangdistrik-tet. Guldproduktionen har gått tillbaka (2—3
ton årl.). Järn m. m. bearbetas; tenngruvor
på Banka och Billiton (se dessa ord).
Järnvägsnätet är glest (1,821 km järnvägar 1930).
Från Padang, västkustens största stad och
jämte Belawan-Deli S:s viktigaste hamn, går
järnväg till gruvdistriktets huvudort, Fort de
Kock. För samfärdseln på södra S. äro
floderna viktiga. Största handelsstaden i s. är
Palembang. M.
I början av 1500-talet anlade portugiserna
några faktorier på S. De fördrevos omkr. 1600
av holländarna. 1685 grundade engelsmännen
ett faktori i Benkoelen; 1795—1811 förvärvade
England holländarnas besittningar på S. men
återlämnade dem 1816 (Benkoelen avträddes
1825). Sedermera har den nederländska
regeringen steg för steg utvidgat sitt välde över
ön i kamp med inhemska riken. A. S-n.
By på Sumatra.
Litt.: M. Moszkowski, »Auf neuen Wegen
durch S.» (1909); O. Collet, »Terres et peuples
de S.» (1924); H. Blink, »Opkomst en
ontwik-keling van S. als economisch-geographisch
gebied» (1926).
Sumätur (förk. S.), lat., må tagas (på recept).
Sumba [so’m-], se S o e m b a.
Sumba’wa [som-], se Soembawa.
Sumen [Jo’-], turk. Schumla, stad i n. ö.
Bulgarien, vid järnvägen Varna—Sofia; 25,137
inv. (1926). S. var fordom stark fästning och
en av turkarnas förnämsta stödjepunkter
under krigen mot Ryssland. Befästningarna ha
nedlagts efter andra Balkankriget.
Sumerer, ett folk av obekant ras, som vid
den historiska tidens början, på 4000-talet
f. Kr., behärskade Babylonien. S. grävde
kanaler, som gjorde slätten mellan Eufrat och
Tigris odlingsbar, grundade betydande städer,
drevo en vidsträckt handel och företogo
stundom långa krigståg. De religiösa
föreställningarna voro rikt utvecklade. Om
konstskickligheten vittna talrika grävningsfynd (om
fyndorterna se Babylonien, sp. 656; av andra
dylika orter må nämnas Kisch och Ur). Om s:s
kamp mot semiterna och undergång se B
a-bylonien, sp. 656 f. De semitiska
baby-lonierna övertogo s:s kultur i alla dess
former och förblevo ända till sin egen undergång
under deras andliga inflytande.
Från s. härstammade kilskriften (se d. o.).
Deras språk kallas sumeriska. Genom
kilskriftens dechiffrering och tydningen av de
semitiska ackadernas språk möjliggjordes
utforskandet även av sumeriskan. Den är icke,
såvitt man kunnat finna, besläktad med
något annat språk, varken från äldre el. nyare
tid. Dess byggnad är också mycket
egendomlig. Satselementen fogas ihop till en
kedja med noga bestämd, »turaniserande» (se
d. o.) ordföljd, t. ex. dumu-uru-n-ak-ene-r
gu-mu-na-de, till sin stads barn säger (eller sade)
han, dumu, barn, uru, stad, n, sin, ak,
genitiv-ändelse till uru, ene, pluraländelse till dumu,
r, till, gu-de, säga, mu, ett av de talrika
verbprefixen (anger en handling utan bestämt
tempus), na syftar tillbaka på adverbialet
(»till dem»). Sedan sumeriskan utdött som
folkspråk, odlades den av de babyloniska
prästerna som ett lärt, heligt språk. Om
litteraturen se Kilskriftspråk. — Litt.:
L. W. King, »A history of Babylonia», 1
(1910); E. Unger, »Sumerische und akkadische
Kunst» (1926); K. Tallqvist i Norstedts
»Världshistoria», I (1926). Om sumeriskan se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
