Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sumerer - Summa - Summa appellabilis - Summa revisibilis - Summarisk - Summa summarum - Summum jus, summa injuria - Summus episcopus - Sumner, Charles - Sumpbäver, Bäverråtta, Coypu el. Nutria - Sumpcypress - Sumpfeber - Sumpgas, Metan - Sumpgasjäsning - Sumphöns el. Rallar - Sumphönssläktet, Kärrhönssläktet - Sumpkräfta - Sumpsenap - Sumter, Thomas - Sumy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Summa—Sumy
792
A. Poebel, »Grundzüge der sumerischen
Grammatik» (1923), och C. J. Gadd, »A sumerian
reading book» (1924). P. L.
Su’mma, det resultat, som erhålles, när två
el. ilera storheter, summander, adderas
el. läggas tillhopa. S. kan utmärkas antingen
genom utsättande av plustecken mellan de
olika summanderna el., t. ex. vid serier, genom
en symbolisk beteckning, 2 (sigma), t. ex.
i o
1 —|—2—[—3—4—J—5—6—}—7—f—8—|—9~|—10 — 2 n.
i
Spörsmålet om olika metoder för
summa-t i o n, när sådan icke omedelbart kan utföras
genom addition av summanderna, är av stor
betydelse inom matematiken (jfr Serier).
T. B.
Su’mma appelläbilis, lat., »summa, för vilken
appell får göras», inom processrätten den
grundsatsen, att rätten till fullföljd av talan
från lägre till högre domstol (genom appell) är
inskränkt med hänsyn till tvisteföremålets
värde; ett visst penningvärde hos det, varom
tvistas, är villkor för rätten att fullfölja talan.
Gällande svensk rätt omfattar ej denna
grundsats, såvitt angår fullföljd genom vad. Jfr
Summa revisibilis. E. K.*
Su’mnia revisibilis, lat., »summa, för vilken
revisionsansökan till högsta instans får göras».
Grundsatsen om s. innebär i sv. rätt enl.
rättegångsbalken kap. 30 § 5, att det i fullföljt
mål ang. penningar el. sådant, som kan
skattas i penningar, icke är tillåtet att i högsta
domstolen överklaga hovrättens utslag, om
värdet av vad part tappat i hovrätten, det
s. k. motgång svärdet, uppenbarligen
icke uppgår till 1,500 kr. Om målet jämväl
rör sådant, som ej kan skattas i penningar,
och utslaget därutinnan gått parten emot,
äger han dock fullfölja talan i målet. Detta
stadgande har tillkommit för att minska
antalet fullföljda mål i högsta instansen och
sålunda undanröja den fara för rättskipningen,
som den sedan länge fortskridande ökningen
av arbetsbalansen i denna instans innebar.
Stadgandet är dock icke ovillkorligt. Enl.
rättegångsbalken kap. 30 § 13 kan på
ansökan av part fullföljdstillstånd (se d. o.) i
mål, där fullföljd är jämlikt det förut
anmärkta stadgandet utesluten, beviljas i vissa
fall. — Se E. Kallenberg, »De ordinära
devo-lutiva rättsmedlen i den svenska
civilprocessen» (1915; 2:a uppl. 1922), och K. Schlyter,
»Summa revisibilis» (i Sveriges
Advokatsamfunds Förhandi. 1915). (T. E.)
Summarisk, kortfattad; som blott upptar
huvuddragen.
Su’mma summarum, lat., slutsumma, allt
som allt.
Su’mmum jüs, su’mma injüria, lat., största
rätt, största orätt (den stränga rättvisan kan
ofta bli den största orättvisa). Uttrycket är
hämtat från Cicero (»De officiis»).
Su’mmus epi’scopus, lat., »högste biskop», i
protestantiska länder stundom använd
benämning på landsfursten såsom landets högsta
myndighet även i kyrkligt hänseende (se
Biskop, sp. 363). Först med monarkiens fall
1918 försvann institutionen helt i Tyskland.
Något konungens summepiskopat finns ej i
Sverige. E. Nwn.
Sumner [sa’mno], Charles,
nordamerikansk advokat och politiker (1811—74). Slog
1845 in på den politiska banan, blev snart en
av whigpartiets främsta folktalare och 1851
senator för Massachusetts. S. gjorde sig känd
som en av abolitionisternas (se d. o. 2)
ivrigaste förkämpar (om ett svårt överfall på
S. se Brooks, P. S.). Under
inbördeskriget övade han stort inflytande som ordf,
i senatens utrikesutskott, och efter kriget
blev han den främste målsmannen för den
mot sydstaternas vita befolkning hårda
re-konstruktionspolitik, som till en början
bedrevs (se Amerikas förenta stater,
sp. 826). När han i Alabamafrågan (se d. o.)
i det längsta vidhöll de mest vittgående
amerikanska kraven, berövades han sin
ordförandeplats i senatens utrikesutskott. S:s »Works»
utkommo i 15 bd 1870—83. — Jfr E. L.
Pierce, »Memoir and letters of Charles S.»
(4 bd, 1877—93), och kortare biogr. av G. H.
Haynes (1909) m. fl. V. S-g.*
Sumpbäver, Bäverråtta, C oy’p u el.
N ü t r i a, Myoca’stor cdtypus, till fam.
skenråttor hörande gnagare. S. liknar bävern men
har trind svans, kiädd med fjäll och borst.
Längden är 40—45 cm, vartill kommer den
lika långa svansen. Färgen är brungrå. S.
är ett utpräglat vattendjur och förekommer i
det tempererade Sydamerika. Den täta
pälsen är ett dyrbart pälsverk, kallat
amerikanskt utterskinn el. nutriaskinn. T. P.
Sumpcypress, bot., se T a x o d i u m.
Sumpfeber, benämning på malaria (se d. o.).
Sumpgas, M e t ä n, kem., se Kolväten,
sp. 1006.
Sumpgasjäsning, dets. som cellulosajäsning
(se d. o.).
Sumphöns el. R a 11 a r, Ra’llidae, fam. av
fågelordn. tranfåglar. S. äro kärrfåglar med
från sidorna sammantryckt kropp, täml. kort
hals, litet huvud med rak näbb, korta vingar,
kort stjärt, kort tars och väl utvecklad baktå.
Alla flyga dåligt. T. P.
Sumphönssläktet, Kärrhönssläktet,
Porzäna, tillhör fam. sumphöns (se d. o.).
Hithörande arter leva bland vass i kärr och
sumpiga sjöar. Småfläckiga sumphönan,
P. porzana, är 24 cm lång, ovan olivbrun med
svarta fläckar och vita streck och prickar,
under framtill skiffergrå, bakåt svartbrun
med vita tvärlinjer. Den häckar i s. och mell.
Sverige och förekommer, ehuru ovisst om
häckande, längs Norrlands kustland till Umeå.
Lilla sumphönan, P. (Zapornia) parva,
liknar föreg.; 24 cm lång. Funnen på Gotland
och i s. Kalmar län, dock ej med säkerhet
som häckfågel. Till det närstående
rörhöns-släktet hör den 31 cm långa rör hön an el.
grönfotade sumphönan, Gallinula
chloropus, som är ovan svartbrun, under mörkt
skiffergrå med några stora vita fläckar på
sidorna och under stjärten; näbben är vid
roten röd. Den förekommer i s. och mell.
Sverige. T. P.
Sumpkräfta, zool., se Flodkräftsläktet.
Sumpsenap, bot., se Nasturtium.
Sumter [sa’mte], Thomas, nordamerikansk
krigare (1736—1832). Deltog under
frihetskriget som brigadgeneral i en rad smärre
strider i Syd-Carolina 1780—81. Efter S.
uppkallades Fort Sumter (se d. o.). V. S-g.”
Sumy [so’mi], stad i n. delen av
sovjetrepubliken Ukraina, vid Dnjeprs biflod Psiol;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
