Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sumy - Sun, The - Sunaman - Sund (farvatten) - Sund (Östergötland) - Sund (Åland) - Sund (Bohuslän) - Sund, Sundsbruk (Medelpad) - Sundahavet - Sundahl, Per Eskil - Sundal - Sundals-Ryr - Sundarbans, Sunderbunds - Sundar Singh (Sadhu Sundar Singh) - Sundasjön, Sundahavet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Sun—Sundasjön
794
44,213 inv. (1931). Handels- och
industricentrum.
Sun, The [do sa’n], tidning i New York,
uppsatt 1833, gjorde sig under Ch. A. Danas
(se d. o.) ledning 1868 ff. känd för sin kamp
mot korruptionen och för tidningstekniska
framsteg; den är nu främst organ för New
Yorks finans- och affärskretsar.
Sunanian, se Sigfrid, Den helige.
Sund, smalt farvatten mellan vidare
vattenytor på samma nivå.
Sund, socken i s. Östergötlands sjörika
skogs- och bergsbygd, Ydre härad, vid ö.
Lägern och Bulsjöån; 124,66 kvkm, 1,610 inv.
(1933). 988 har åker, 8,617 har skogsmark.
Egendomar: Bulsjö och Forsnäs (se dessa ord).
Pastorat i Linköpings stift, Ydre kontrakt.
Sund, socken på Åland, Finland; 104 kvkm,
2,222 inv. (1932), svensktalande. Kyrka av
gråsten från 1300-talet. I S. Kastelholm (se
d. o.). O. Brn.
Sund, herrgård i Forshälla socken,
Bohuslän, s. v. om Uddevalla; 434 har, därav 119
har åker; tax.-värde 316,800 kr. (1931).
Sund, Sundsbruk, sågverk, gjuteri, mek.
verkstad och lastageplats i Sköns socken,
Medelpad, vid Alnösundet; omkr. 700 inv. (1921).
Tillhör S:s a.-b., gr. 1856, aktiekap. 9,420,000
kr., 850 arb., årstillv.-värde 10 mill. kr. (23,000
stds trävaror, 38,000 ton stark sulfitcellulosa
och 1 mill. 1 sulfitsprit); aktiemajoriteten
innehas av Sv. cellulosa-a.-b. S:s a.-b. äger
därjämte Nyviks sågverk och hyvleri i Alnö
socken, Söråkers cellulosa- och sulfitspritfabrik i
Hässjö socken m. m. De bolaget tillhöriga
gamla bruken Lagfors (se L j u s t o r p), Lögdö
(se Hässjö) och Galtström (se d. o.) äro
samtliga nedlagda.
Sundahavet, se S u n d a s j ö n.
Sundahl, Per Eskil, arkitekt (f. 18 9 0 22/io).
Utexaminerades från Tekniska högskolan 1914,
från Konsthögskolan 1918, praktiserade hos I.
G. Clason och E. J. Lallerstedt. S. blev
1925 chef för Kooperativa förbundets
arkitektkontor, som under hans ledning utarbetat
ritningar till ett stort antal butiker,
affärshus, produktionsanläggningar, bostäder,
seriemöbler m. m. Han är en av förf, till
programskriften »acceptera» (1931). E. L-k.
Sundal, härad i s. Dalsland, Älvsborgs län,
vid Vänern (Dalbosjön); 588,02 kvkm, 11,879
inv. (1932). Socknar: Grinstad, Erikstad,
Bol-stad, Gestad, Brålanda, Sundals-Ryr och
Frän-defors. Omfattar större delen av
Dalboslätten samt i n. v. sluttningarna av Kroppefjäll.
I norra S. en betydande ändmoränrygg, som
i Vänern avslutas av Hjortens udde. 27,028
har åker, 13,335 har skogsmark. Utpräglat
jordbruksdistrikt. Tillhör Sundals fögderi
och domsaga.
Sundals-Ryr, socken i Älvsborgs län,
Sundals härad, på innersta delen av Dalboslätten
och sluttningarna av Kroppefjäll; 93,35 kvkm,
1,207 inv. (1933). 2,818 har åker, 3,135 har
skogsmark, därjämte mossmark. Ingår i
Frän-defors, Brålanda och S :s pastorat i Karlstads
stift, S. Dals kontrakt.
Sundarbans [eng. uttal sö’ndebanz], S u
n-d e r b u n d s, Gangesdeltats s., yttre del,
bestående av låga, sumpiga öar. Endast n.
delen är något odlad; f. ö. är S. en obebodd
vildmark, tillhåll för tigrar, leoparder, kroko-
diler o. s. v. Typisk för S. är mangrovearten
sundri (Ileritiera litoralis).
Sundar Singh [eng. uttal sa’ndä siTj] (vanl.
kallad Sädhu Sundar Singh),indisk kristen
av sikhernas stam (f. 1889). Blev tidigt
förtrogen såväl med de klassiska indiska
reli-gionsurkunderna som
med koranen. I en
amerikansk
(presbyteriansk) missionsskola
gjorde S. bekantskap
med N. T. och blev
först lidelsefull
motståndare till den nya
religionen. Men en
Kristusvision bragte
honom till avgörande
för kristendomen.
Utstött från hemmet,
döptes han av en
anglikansk präst. Senare
studerade han under två år teologi och hade en
tid tillstånd att predika inom den anglikanska
kyrkan men ville ej binda sig vid någon kyrka.
Han blev en kristen sädhu (se d. o.), en
asketisk förkunnare, som tillbragte sitt liv under
ständiga vandringar genom Indien och
angränsande trakter. Hans erfarenheter på dessa
resor rymde underbara drag, som kritiken ej
helt kunnat genomtränga. Han besökte även
andra asiatiska länder, Amerika och Europa
(1922 även Sverige). 1929 begav han sig till
Tibet, där han försvann. S. torde utgöra det
förnämsta exemplet på en säreget indisk
kristendomstyp, där den bibliska
uppenbarelse-och personlighetsreligionen ingått en äkta
förening med indisk askes och mystik. En
egendomligt gripande framställning i förening med
höghet, allvar och religiös kraft har gjort
honom till en betydande faktor i den samtida
kristenheten långt utanför Indien. Några av
hans skrifter ha utkommit även på sv.,
»överflödande liv» (1922), »Herren kallar» (s. å.),
»Vid mästarens fötter» (s. å.), »Sundar Singhs
budskap» (1923), en samling av hans tal (bl. a.
det i Uppsala) och liknelser utg. av N.
Söderblom (med värdefulla studier över S:s
personlighet) samt »Verklighet och religion» (1924).
— Litt.: B. H. Streeter och A. J. Appasamy,
»The sadhu» (1921; sv. övers, s. å.); F.
Hei-ler, »Sädhu S.» (4:e uppl. 1926; sv. övers.
1925). Y. Br.
Sundasjön, Sunda havet, inhavet mellan
Borneo och Celebes i n. samt Java och Små
Sundaöarna i s. Dess v. del kallas vanl. Java-
SüNDALS HB
Skalal: 75OOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
