Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suppé, Franz von - Supphellebre - Suppleant - Supplement - Supplementvinkel - Supplementär täckning - Supplera - Supplik - Supponera - Support - Supposition - Suppositoria - Supprimera - Supradentaler el. Alveolarer - Suprakrustal - Supralapsarier - Supraledning - Supramarin - Supranaturalism el. Supernaturalism - Supremati - Suprematiakten - Sur - Sura - Sura (socken) - Surabaja - Surahammar - Surakarta - Surányi, Miklós
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Supphellebre—Surånyi
818
(1887), »Die Jagd nach dem Glücke» (1888;
»Jakten efter lyckan», Sthlm 1889). — Biogr.
av O. Keller (1905). T. N.
Supphellebre, biglaciär till Jostedalsbreen,
n. om Sognefjord, Norge. Dess nedre ända utgör
ett av de få exemplen på en regenererad
glaciär, bildad av från huvudglaciären i
Supphelle-dalen nedstörtade ismassor. S. når lägst
bland glaciärer i s. Norge (52 m ö. h.).
Supplea’nt, ersättare, (vald) ställföreträdare.
Suppleme’nt, tillägg (t. ex. till bok). —
Supplementär, fyllnads-.
Supplementvinkel, den vinkel, som, lagd till
en annan vinkel, ger två räta vinklar (180°).
Supplementär täckning, finansv., se S
e-delutgivning, sp. 604.
Supplera, utfylla, tillägga.
Suppllk, böneskrift, ödmjuk anhållan. —
S u p p 1 i k a’n t, person, som bönfaller.
Supponera, förmoda, förutsätta.
Suppo’rt, se II y v e 1 m a s k i n och
Svarv-n i n g.
Suppositiön, förmodan.
Suppositöria, plur. av s u p p o s i t ö r i u m,
lat., med-, stolpiller (se d. o.).
Supprimèra, undertrycka.
Supradentäler el. A 1 v e o 1 ä r e r, fonet.,
konsonanter, som bildas med tungspetsen mot
tandlådorna, t. ex. uppsvenskt r-ljud.
Suprakrustäl, se Bergart, sp. 1333.
Supralapsärier, teol., se Infralapsarier.
Supraledning, ett egendomligt tillstånd av
helt försvinnande elektriskt motstånd hos
vissa metaller, legeringar och
metallföreningar vid mycket låg temp. (jfr Elektriskt
motstånd). S. upptäcktes 1911 av
Kamer-lingh-Onnes i Leiden, som fann, att
kvicksilver vid avkylning under 4,22° K (se T e
m-p e r a t u r) plötsligt förlorade varje påvisbart
spår av elektriskt motstånd. För några andra
metaller gälla följ, temp., under vilka s.
inträder: tenn 3,7° K, tantal 4,4° K, bly 7,2° K,
niobium 8,2° K. Legeringar mellan guld och
vismut samt kopparsulfid visa s., oaktat intet
i dessa ämnen ingående element ensamt
visar s., och legeringar mellan bly och vismut
visa ännu s. vid högre temp. än rent bly.
Nitrider, karbider, borider och silicider av
molybden, tantal, volfram m. fl. metaller
besitta ävenledes egenskapen av s. Ett
magnetiskt fält försvårar uppkomsten av s.
därigenom, att den högsta temp., vid vilken s.
kan bestå, sänkes. Därmed begränsas
automatiskt den maximala strömstyrka, som kan
transporteras genom en motståndslös tråd,
enär strömmen själv ju alstrar ett
magnetfält. J. T.
Supramarln (av lat. su’pra, över, och ma’re,
hav), överhavs-, bildad ovan havsytan (t. ex.
torv och sötvattensavlagringar).
SupranaturalPsm el. Supernaturali’sm,
teol., i ordets allmännaste betydelse varje
åskådning, som »över» den »naturliga», för
den sinnliga erfarenheten tillgängliga
verkligheten hävdar tillvaron av en »högre»,
andlig och fullkomlig verklighet. Motsatsen till
s. i denna mening är naturalism. —- I
kyrkohistorien är s. sammanfattande
beteckning för de riktningar, som i motsats till
den under senaie hälften av 1700- och början
av 1800-talet framträdande teologiska
rationalismen (se Rationalism 2)
för
fäktade tanken på en särskild uppenbarelse
och fasthöll vid ett därur stammande, för,
»förnuftet» i och för sig otillgängligt,
specifikt kristligt trosin nehåll. Som typiska
representanter för denna riktning i dess olika,
mot rationalismens utvecklingsstadier
svarande faser kunna nämnas S. J. Baumgarten
(d. 1757), G. Chr. Storr (d. 1805) och F. V.
Reiuhard (d. 1812). Enligt deras uppfattning
bestod en oförsonlig motsats mellan deras
åskådning och rationalismen. I verkligheten
bygga båda riktningarna i vidsträcktaste grad
på samma förutsättningar. Det
intellektua-listiska draget i uppfattningen av
kristendomen såsom en summa enskilda läror var i s.
lika utpräglat som i rationalismen, och även
den förra stödde, under åberopande av samma
filosofiska auktoriteter (Wolf, Kant), sitt
hävdande av uppenbarelsen på allmänna
förnufts-resonemang. Hur flytande gränsen mellan
dem är framträder typiskt i de olika
förmedlande riktningarna: »rationell s.»,
»suprana-turell rationalism» etc. Jfr G. Aulén,
»Dogm-historia» (2:a uppl. 1927). E. Bg. (G. A-n.)
Suprematl, överhöghet, särskilt påvens över
rom.-kat. kyrkans biskopar.
Suprematlakten, se E p iskopa 1
kyrkan, sp. 924.
Sur, stad i staten Libanon, fr.
mandatområdet Syrien, vid Medelhavet, s. om Beirut;
omkr. 6,000 inv. S. är forntidens Tyros.
Süra, se Koran.
Sura, socken i Västmanlands län, Snevringe
härad, kring mell. Kolbäcksån med
Ströms-holms kanal; 13,22 kvkm (med den betydande
exklaven kring Lisjö), 4,393 inv. (1933).
Industri- och jordbruksbygd kring ån och
Strömholmsåsen, f. ö. småbergig skogsbygd.
1.647 har åker, 7,930 har skogsmark. I S.
Surahammar (se d. o.) och Lisjö (nedlagt
järnbruk). Pastorat i Västerås stift, Munktorps
kontrakt.
Suraba’ja [so], se Soerabaja.
Surahammar, järnverk m. m. i Sura (se
d. o.), vid Kolbäcksån; 3,153 inv. (1933).
Äges av S:s bruks a.-b. (gr. 1872, aktiekap.
500,000 kr.), som förutom de betydande
anläggningarna vid S. omfattar masugnar m. m.
vid den närbelägna Spännarhyttan,
järngruvor i Norberg, elektr. vattenkraftstationer vid
Nordansjö (i Norberg), S., Alsätra (i Svedvi),
Hallstahammar (se d. o.) och Västerkvarn (i
Kolbäck), träsliperi, sulfitfabrik och
pappersbruk vid Sörstafors (i Kolbäck), sågverk vid
Nordansjö, Svanå (i Haraker) och S. samt
jordbruk och skogsbruk vid S., Lisjö (i Sura),
Svanå och Gäsjö (i Norberg). Bruket
tillverkar göt och martingjutgods,
tackjärnsgjut-gods, pressmiden, ånghammarsmiden, axlar,
hjulringar, plåt av olika slag, stål m. m. till
en sammanlagd kvantitet av omkr. 25,000 ton.
Specialtillverkningar äro plåt och
järnvägs-material. Slottslik huvudbyggnad från
1850-talet på en holme i ån. — S. är ett
urgammalt hammarverk, vars förste kände ägare
var Axel Oxenstierna. Det inköptes 1845 av
E. A. Zethelius och 1872 av S:s bruks a.-b.,
vars aktiemajoritet och ledning 1916 övertogos
av ASEA.
Suraka’rta [so-], se Soerakarta.
Surånyi [JWränji], M i k 1 6 s, ungersk
romanförfattare (f. 1882). S:s första roman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
