Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surányi, Miklós - Surapel - Surat - Surbrunn - Surcot - Surcouf, Robert - Surdeg - Suremain, Charles Jean Baptiste de - Surf - Surfing - Surfoder - Surinam - Surinampadda - Surkål - Surmjölk - Surnia - Surnumerär - Surporte el. Superporte - Surprenera (Syr-) - Surrey - Surrey, earl av, titel - Surrogat - Sursill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Surapel—Sursill
S20
»Trianoni päva» (Påfågeln från Trianon),
utkom 1916. Därefter har han skrivit en rad
historiska och sociala romaner, varav »Kain
och Abel» utkommit som följetong i
Social-Demokraten 1928. — Litt.: S. och B. Leffler,
»Ungerska noveller» (1932). B. L-r.
Surapel, bot., se Apel och P y r u s.
Surat [eng. uttal sörä’t], stad i britt.-ind.
presidentskapet Bombay, vid Tapti, ovanför
dess utlopp i Cambayviken; 117,434 inv.
(1921); handelscentrum med sidentillv.,
bomullsfabriker och riskvarnar. S., som ofta
hemsökts av eldsvådor och översvämningar, var
fordom Indiens förnämsta handelsstad. Ett
1612 anlagt faktori i S. blev utgångspunkten
för det britt, väldet i Indien.
Surbrunn, förr namn på hälsobrunn. Se även
Strömstad.
Surcot [syrkå’], fr., se Dräkt, sp. 18 och
bild 38.
Surcouf [syrko’f], Robert, fransk
kapar-kapten och skeppsredare (1773—1827). Kom
1791 till ostindiska farvattnen och bedrev där
kaperi. Som befälhavare på kaparna
»Cla-risse» och »Confiance» (1798—1801) blev S.
en verklig skräck för engelsmännen. 1807
begav han sig åter ut på kaparfärder. Efter 1808
deltog han ej personligen i dessa men stod
för en mängd kaparfartygs utrustande. Efter
Napoleons fall blev S. en av Frankrikes
största skeppsredare. — Litt.: R. Surcouf, »Un
corsaire malouin, R. S.» (1890). ö-g.
Surdeg. Vid bakning av surbröd nyttjas i
st. f. pressjäst deg, som gömts från ett föreg.
bak. De verksamma jäsningsorganismerna i s.
äro utom jästsvampar långstavformade
mjölk-syrebakterier, vilka åstadkomma den halt av
mjölksyra, som ger surbrödet dess angenämt
syrliga smak. Chr. B-l.
Suremain [syrmå’], Charles Jean B a
p-tiste de, fransk-svensk militär (1762—
1835). Emigrerade 1792, kämpade i Condés
armé och blev guvernör hos familjen De Geer
på Finspång. Introducerad vid svenska hovet,
blev S. Gustav IV Adolfs lärare i krigskonst.
Han deltog i finska kriget 1808 och sårades
vid Oravais. Såsom gunstling hos hertig Karl
fick S. efter revolutionen 13 mars 1809 i
uppdrag att meddela Napoleon statsvälvningen
men lyckades ej träffa honom. S. deltog i
fälttågen 1813—14 på svensk sida och hade
ledande poster vid artilleriet men ådrog sig
Karl Johans onåd, fick avsked med
generallöjtnants rang och återvände 1815 till sitt
fädernesland. — Litt.: S:s memoarer, utg. av
G. de Suremain (1902; sv. övers, s. å.); A.
Grade, »Sverige och Tilsit-alliansen» (1913);
Lydia Wahlström, »Gustavianska studier»
(1914). A. G-de.
Surf [säf], eng., bränning, återsvall,
strand-skvalp, den våg, som vid en bränning el.
strand når längst in och åstadkommer ett
karakteristiskt råmande ljud. En storm
föregås ofta av s. ö-g.
Surfing [säTip], eng. (av surf, se d. o.),
badsport, varvid man glider över vattenytan,
stående på en bräda, som antingen drives av en
mot stranden rullande våg el. dragés av
motorbåt etc. S. har uppstått på
Söderhavsöar-na; särskilt kanakerna på Hawaiiöarna äro
skickliga i s. (jfr bild på pl. 1 till
Hawaii-ö a r n a).
Surfoder, se Pressfoder.
Surinam, se G u a y a n a, sp. 1208.
Surinampadda, zool., se Pipa americana.
Surkål, tysk nationalrätt, som även
förekommer i Sverige. Den beredes av vitkål, som
hackas och lägges i en tunna el. kruka
varvtals med något salt och ättika. Med en tyngd
ovanpå får kålen jäsa, varvid mjölksyra, som
verkar konserverande och ger syrlig smak,
bildas. Särskilt berömd är
Magdeburgsurkå-len. Man kan stuva el. bryna s. Den kan
även kokas till soppa. D-e.
Surmjölk, dietetisk produkt genom spontant
el. konstgjort surnande av mjölk (se d. o.,
sp. 163 ff.). S. intar genom sin uppfriskande
aromatiska smak och gynnsamma inverkan
på tarmkanalen (den verkar bl. a. genom
Aci-dophilus’ starka inväxt i tarmfloran
jäsnings-hämmande, resp, milt avförande) en
betydelsefull plats i dieten både för friska och vid
mag-och tarm-, feber-, hjärt- och njur- samt
ämnesomsättningens sjukdomar, då den samtidigt
innehar större delen av mjölkens höga
näringsvärde och vitaminhalt. De
fabriksmäs-sigt tillverkade mellanpasteuriserade
produkterna ha något differerande aromatisk smak
och mindre vitaminhalt. Metjnikovs bekanta
teori över särskilt den bulgariska s:s
tarm-giftneutraliserande (livsförlängande) inverkan
har i åtskilliga detaljer ej verifierats (så t. ex.
lär icke Bacillus bulgaricus el. övriga i
yoghurtpastan ingående speciella virus inväxa i
tarmfloran), men den har givetvis haft ett stort
aktuellt inflytande på dietetiken. Tillg.
Su’rnia, zool., se Ugglor.
Surnumerär, eg. övertalig, numera ovanlig
beteckning för tjänsteman, särskilt militär
befattningshavare, »över stat», d. v. s.
tjänstgörande i en grad, inom vilken lön för honom
icke är disponibel.
Surporte [syrpå’rt] el. S u p e r p o r t e, fr.,
byggnk., målat el. på annat sätt dekorerat
dörröverstycke, förekommer ofta i barockens
och rokokons rumsinredningar.
Surprenera (S y r-), överraska. — Surpris
(S y r-), överraskning.
Surrey [sa’ri], grevskap i s. ö. England, s.
om Thames; 1,869 kvkm, 1,180,810 inv. (1931);
huvudstad: Kingston-on-Thames. S.
genomdrages av North Downs’ krithöjder (se
D o w n s), som genombrytas av Thames’
bifloder Wey och Mole. N. ö. delarna med
talrika, snabbt växande förorter (Croydon m. fl.)
till London tillhöra dess Outer ring.
Betydande grönsaksodling och mejerihantering för
avsättning på London.
Surrey [sa’ri], earl av, titel inom flera
engelska adelssläkter, 1483 förlänad Thomas
IIo-ward (d. 1524), 2:e hertig av Norfolk, och
sedan buren av närmaste arvtagaren till denna
släkts huvudman. Bland dess innehavare
märkes Henry Iloward (omkr. 1517—47),
skald, jämte sir Th. Wyatt förelöpare för den
omformning av den engelska poesien under
italienskt inflytande, som sedan tog fart
under Elisabets tid.
Surrogat, det som brukas i st. f. något
annat, som är »äkta», bättre el. dyrare, t. ex.
cikoria i st. f. kaffe; nödfalls- el.
ersättningsmedel.
Sursill, svensk-finländsk släkt. Bonden Erik
Ångerman el. S. i Umeå (1500-talets
bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
