Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Suspekt—Sütra
824
blir alltid för honom extasens sällsynta, korta
stunder. — Omkr. 1362 utgav han sina
skrifter: »Vita», hans själs historia, »Büchlein
der ewigen Weisheit» (1327—34),
innehållande hans vishets- och passionsmystik (sv. övers,
från 1400-talet, »Gudeliga snilles väckare»,
utg. av R. Bergström i Sv. Fornskrift-sällsk:s
Samlingar 1868—70), »Büchlein der
Wahr-heit» (1326—27), av mer spekulativt
metafysiskt innehåll, samt »Briefbüchlein». — Lift.:
K. B. Westman, »Birgittastudier», I (1911);
A. Gebhart, »Die Briefe und Predigten des
Mystikers H. S.» (1920); L. Diehl, »H. S.»
(1921). K. B. W-n.
Suspe’kt, misstänkt.
Suspendera, skilja från tjänsten för viss
tid. — Subst.: Suspension (se d. o.).
Suspension [-papJöA] (jfr Suspendera),
uppskov; befattningshavares skiljande från
befattningen för viss tid; upphävande (t. ex.
av en förordning el. bestämmelse). 1. (Jur.)
Vanl. benämning på den straffpåföljd, enl.
vilken en ämbets- el. tjänsteman (strafflagen
kap. 10 § 1 och kap. 25 § 22), på grund av
brott i ämbetet el. tjänsten el. stundom på
grund av annat brott, dömes att på viss tid
mista ämbetet el. tjänsten med därtill
hörande förmåner. Ofta kan s. för kortare tid
såsom disciplinstraff åläggas även av
överordnad administrativ myndighet. R. B-l.
2 . (Fys.-kem.) Uppslamning av en fast kropp
i en vätska. S. tillhör de s. k. grovdispersa
systemen (se Kol loi der).
Suspenslv, som innebär uppskov.
Suspensoär (fr. suspensoir), »upphängare»,
en pung av bomullstrikå el. dyl., som
stundom nyttjas för att uppbära testikelnungen.
Susquehanna [saskcoihä’no], flod i ö. U. S. A.,
staterna New York, Pennsylvania och
Mary-land. Huvudarmen upprinner n. v. om
Cat-skill mountains, en västlig arm i
Pennsylvanias platåland. S. genomflyter Appalacherna
och utmynnar i Chesapeakeviken. Längd 680
km; flottled; största bifloden är Juniata.
Sussex [sa’siks], grevskap i s. ö. England,
vid Engelska kanalen; administrativt delat
i E a s t S., 2,147 kvkm, 546,942 inv. (1930),
huvudstad Lewes, och West S., 1,626 kvkm,
223,136 inv., huvudstad Chichester. S.
genomdrages av South Downs’ krithöjder, som nå
kusten vid Beachy head; inre S. tillhör The
Weald (jfr D o w n s). Stora delar av S. äro
betesmark, och boskapsskötseln (särskilt
får-aveln) är betydande. Vid kusten ligga livligt
frekventerade badorter: Hastings, Eastbourne,
Brighton, Worthing m. fl.
Sussex [sa’siks], zool., se Höns, sp. 382
och bild 9 på pl.
Sussex [sa’siks], hertig av, engelsk titel,
buren av prins August us Frederick,
Georg III:s av England sjätte son (1773—
1850). Var ivrig whig, uppträdde i överhuset
för katolikernas emancipation,
parlamentsre-formen, negerslaveriets avskaffande m. fl.
reformer och åtnjöt stor popularitet. Från 1811
var han frimurarnas stormästare i England
och 1830—39 president i Royal society.
Sustermans [su’ster-], Justus, flamländsk
målare (1597—1681). Begav sig efter slutad
lärotid till Florens, arbetade där för
storhertigarna, målade sedan vid hoven i Wien,
Parma, Mantova och Rom samt återvände
slutligen till Florens. S. var en av de
främsta porträttmålarna under den flamländska
konstens glansperiod. Biogr. av P. Bautier
(1912). O. G-g.*
Susu, etnogr., se M a n d i n g o.
Sutän (fr. soutane), de katolska prästernas
fotsida långrock, knäppt ända ned, svart för
det vanliga prästerskapet, violett för
biskoparna, högröd för kardinalerna och vit för påven.
Kortare s. kallas sutanell (fr. soutanelle).
Sutare, Lindareel. Skomakare,
Ti’n-ca ti’nca, tillhör fam. karpfiskar (se d. o.)
bland benfiskarna och utmärkes av täml. hög,
hoptryckt kropp och tjock, slemmig hud med
mycket små fjäll. Ryggen är mörkgrön,
sidorna med mässingsglans, buken gulvit.
Längden kan bli 60 cm men är oftast 25—35 cm.
S. förekommer i Sverige upp till Dalälven,
vanl. i grunda sjöar med lerbotten men även
i vikar av Östersjön. Den är en trög
bottenfisk, som lever av smärre vattendjur och är
i rörelse om natten. Köttet är mycket
välsmakande, varför den odlas. T. P.
Sutäsch (fr. soutache, av ung. sujtäs), platt
snodd (av ylle, silke, silver- el. guldtråd), där
vävtrådarna sammanlöpa på mitten.
Användes vid brodering av uniformer, klänningar,
väskor m. m. A. Lwn.
Sutenör, person, som »beskyddar» och lever
på prostituerad kvinna; hallik, alfons.
Suterrä’ng (av fr. souterrain, underjordisk),
källar- el. jordvåning.
Sutherland [sa’öolønd], Sutherlandshire,
grevskap i nordligaste Skottland, mellan
Atlanten och Moray firth; 5,252 kvkm, 16,100
inv. (1931); huvudstad: Dornoch. S. är ett
glest befolkat, hedartat högland,
genomskuret av sjöar (Loch Shin m. fl.) och floder.
Boskapsskötsel och fiske. Av inv. uppges 42 %
vara mäktiga gaeliska språket.
Sutherland [sa’åelend], earl och hertig av,
engelska adelstitlar. Earltitel av S. bars från
omkr. 1516 inom släkten Gordon (se d. o.).
I denna släkt ingifte sig 1785 George
Granville Leveson-Gower (1758—
1833), markis av Stafford, 1833 upphöjd till
hertig av S. Denne, som 1790—92 var
ambassadör i Paris och 1799—1810
generalpostmästare, blev genom arv och gifte stor
jordmagnat. I hans ätt bäres alltjämt
hertigtiteln av huvudmannen.
Sutlej [eng. uttal sa’tlid$], S a 11 e d j,
biflod till Indus, den östligaste av Punjabs »fem
strömmar». Källflöden är enl. Hedin
Tage-tsangpo, som upprinner i Transhimalaja nära.
Brahmaputras källor och utmynnar i
Mana-sarowar (se d. o.). Denna sjö synes ha
underjordisk förbindelse med sjön Rakas-tal och denna
i sin tur med övre S. Efter genombrottet av
Himalaja mottar S. Bias och Chenab; nedersta
loppet kallas Panjnad. Stora
konstbevattningsanläggningar.
Sutöria, zool., se Skräddarfåglar.
Sütra, skt, »tråd», »ledtråd», »kompendium»
etc., gemensamt namn för en rad av
läro-boksartade el. rent vetenskapliga verk av
olika slag inom sanskritlitteraturen, vilka
bestå av ytterst kortfattade regler, avsedda
att läras utantill. Främst märkas de till
vedalitteraturen hörande rituella s. Såsom det
längst drivna provet på sütrastilens
aforis-tiska korthet märkas de grammatiska läro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
