Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sutra - Sutro, Alfred - Su-tschou - Sutt - Suttee - Suttlep - Suttner, Bertha von - Sutting - Sutur - Suum cuique - Suva - Suwałki - Suvenir - Suverän - Suveränitet - Suvlabukten - Suvorin, Aleksej Sergejevitj - Suvorov, Aleksandr Vasiljevitj (Suvorov-Rymnikskij) - Suzdal - Suzerän - Suzeränitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Sutro—Suzeränitet
826
böckerna, särskilt Päninis (se d. o.)
grammatik. — 1 den buddistiska litteraturen menas
med s. (päli sutta) den andra stora avd. av
kanon (se Tripitaka). J. Ch-r.
Sutro [sö’tråu], Å 1 f r e d, engelsk
dramatiker (f. 1863). Ilar skrivit en mängd
salongs-stycken; »Eldskärmen» m. fl. har givits i
Stockholm.
Su-tschou, dets. som S u - c h o u (se d. o.).
Sutt, bot., se Groblad.
Suttee [sati’], änkebränning, se S a t L
Suttlep, se Estlandssvenskar, sp. 1088.
Suttner [zo’tnor], Bertha von, f.
grevinna K i n s k y, friherrinna, österrikisk
författarinna, fredsvän (1843—1914), sedan 1876
g. m. romanförfattaren frih. Artur von S.
(1850—1902).
Verkade framgångsrikt för
fredsrörelsens
utbredning i Tyskland och
Österrike. Bland
hennes romaner må
nämnas »Die Waffen
nieder» (1889, många
uppl.; sv. övers., »Ned
med vapnen», 1890,
flera uppl.), som
väckte stort uppseende
genom sin lidelsefulla
tendens, och dess
fortsättning »Martha’s
Kinder» (1903; sv. övers, s. å.). Hon utgav
1892—99 en pacifistisk tidskrift, även den
benämnd Die Waffen Nieder, och erhöll 1905
Nobels fredspris. Hennes »Gesammelte
Schrif-ten» utkommo 1906—07 i 12 bd, hennes
»Me-moiren» 1909. F. K. J.
Suttung, nord, myt., se G u n n 1 o d.
Sutür (lat. sutüra, söm), anat., se Söm.
Su’um cuTque, lat., åt var och en sitt.
Suva, huvudstaden på Fidjiöarna (se bild
vid d. o.), på Viti Levu; omkr. 13,000 inv.,
därav 1,741 vita (1921).
Suwalki [sovaTki], lit. Suvalkai, ry. Suvalki,
stad i po. vojevodskapet Bialystok, 77 km n. v.
om Grodno; 21,539 inv. (1931); handel med
jordbruksprodukter. S., som före
världskriget var huvudstad i ry. guv. Suvalki,
tillerkändes i sept. 1920 Polen trots Litauens
motstånd.
Suvenlr, minne, minnesgåva.
Suverän (fr. souverain), benämning på
statschefen i en monarki. Såsom adj. har s.
skiftande betydelse, ss. oinskränkt, enväldig,
oberoende och överlägsen. J. R. N.
Suveränitet innebär rättslig
självständighet för statsmakten utåt (folkrättslig
oavhängighet i förhållande till andra stater) och
inåt (oinskränkt tvångsrätt över statens egna
medl.). Icke alla stater äga s. I s. k.
för-bundsstater, t. ex. tyska kejsarriket (1871—
1918), Amerikas förenta stater och Schweiz,
är förbundet suveränt men icke delstaterna
(kantonerna). Medeltidens västerländska
stater saknade s., ty de voro, åtm. i teorien,
underkastade tysk-romerske kejsarens el. påvens
överhöghet. Suveränitetsbegreppet utreddes
vetenskapligt först av fransmannen Bodin (se
d. o.), som karakteriserade s. såsom en högsta,
odelbar, ständig och ej förlänad makt. S.
tillkommer statsmakten, icke dess innehavare,
vare sig denna är en monark el. en
representa
tion el. det röstberättigade folket. Icke desto
mindre har man talat om furstesuveränitet
och folksuveränitet (se N a t u r r ä 11).
Genom fördrag kan en stat gentemot en annan
underkasta sig inskränkningar i sin s. Ang.
uttrycket halvsuverän se
Suzeränitet. J. R. N.
Suvlabukten [so’-], se Dardanellerna
under världskriget, sp. 536, med karta.
Suvorin [sovå’rin], Aleksej
Sergeje-vitj, rysk publicist (1834—1912). Efter att
ha gjort sig känd som talangfull liberal
journalist övertog S. 1876 Novoje Vremja (se d. o.)
i Petersburg, i vilken han dock sällan själv
skrev, och blev reaktionär, nationalist och
antisemit. S. drev även ett stort bokförlag,
som bl. a. utgav billighetsuppl., och skrev
flera dramer och komedier, som med
framgång uppfördes på en av S. grundad teater i
Petersburg. Hans hemliga dagbok utkom 1925
i ty. övers. A. A-t.
Suvorov [sovå’rof], Aleksandr V a s i
1-jevitj, furste, rysk fältherre (1730—1800).
Deltog i sjuåriga kriget, sedan i Rysslands
inblandning i Polens affärer och stormade
därvid bl. a. Krakau
1768. Under krigen
mot turkarna vann S.
flera framgångar, bl.
a. en lysande seger
vid Rymnik 1789,
varefter han blev greve
med tillnamnet
S.-Rymnikskij. Dec.
följ, år stormade S.
Ismail och lät sedan
sina soldater vilt
husera i staden. Under
Polens frihetskamp
1794 besegrade S.
Kosciuszko vid Maciejowice, intog Warschaus
förstad Praga under ett fasansfullt blodbad
och besatte Warschau, varifrån han 1795 bl. a.
förde stora boksamlingar till Petersburg.
Under Paul I var S. en tid i onåd men blev 1799
chef för de rysk-österrikiska trupperna i
Italien, slog Moreau i upprepade drabbningar,
Macdonald vid Trebbia, Joubert vid Novi och
rensade n. Italien från fransmän. Till
belöning fick han furstetiteln (S. -11 a 1 i j s k i j).
S. fick därpå befallning att i Schweiz förena
sig med Korsakov, tågade över S:t Gotthard
och lyckades, då Korsakov redan blivit slagen,
genom ett mästerligt återtåg rädda sig in i
Tyskland, hemkallades och föll åter i onåd hos
Paul I. S. var en av Rysslands skickligaste
härförare. Hans krigföring kännetecknades
av snabba rörelser, våldsamma angrepp och
hänsynslöst slöseri med människoliv. (A. A-t.)
Suzdal [so’zdalj], stad i Sovjetryssland,
Iva-novos industriområde, 70 km s.s. v. om
Ivanovo-Voznesensk; 6,642 inv. (1926). Katedral och
märkliga kloster. S. var fordom huvudstad i
furstendömet S. (jfr Ryssland, sp. 1339)
och kom 1399 under Moskva.
Suzerän, länsherre (se L ä n s v ä s e n); stat,
som har överhöghet över annan stat; stundom
monarken i sådan överhöghetsstat. J. R. N.
Suzeränitet innebär, att en stat har
överhöghet över en annan stat. Så t. ex. hade
Turkiet överhöghet över Rumänien och
Serbien till 1878 och över Bulgarien till 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
