Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svanberg, Gustaf - Svanberg, Johannes - Svanberg, Jöns - Svanberg, Lars Fredrik - Svanberg, Per Fredrik Gustaf Cornelius - Svaneholm - Svaneke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Svanberg, J.—Svaneke
840
Uppsala ett av de första
magnetometerob-servatorierna. Utnämnd till astronomie prof.
1842 med bibehållande
av befattningen som
prefekt, ledde han
uppförandet av ett nytt,
tidsenligt
observatori-um (se d. o., sp. 121).
Han inrättade vidare
1865 univ:s
meteorologiska observatorium,
vars omfattande
arbeten han ledde under
13 år. S. erhöll
avsked från professuren
1875 men kvarstod till
1878 som observato-
riets prefekt. Led. av Vet.-akad. (1836). —
Jfr H..Schück, »Från det forna Uppsala»
(1917). B-d.*
Svanberg, Johannes, teatersekreterare
(1852—1918). S. var 1882-—95 andre regissör,
sekr. och kassör vid olika teatrar i Stockholm
och Göteborg samt från 1896 sekr. och från
1898 också kassör vid Kungl. teatern. S. var
en av Svenska teaterförbundets stiftare (1894),
Musikhist. museets initiativtagare och förste
föreståndare (1899) och en av Sveriges
teaterhistoriska samfunds stiftare (1912). Han
utgav bl. a. »Anteckningar om Stora teatern
i Göteborg 1859—93» (1894), »Anteckningar
om Vasateatern 1886—95» (1895) och »Kungl.
teatrarna 1860—1910» (2 dir, 1917—18). G. K-g.
Svanberg, Jöns, astronom, matematiker
(1771—1851). Blev docent i matematik 1794,
Vet.-akad :s astronom 1803 och dess ord. sekr.
1809 samt tjänstgjorde från 1806 som prof.
vid
Fältmätningskå-ren; 1811—41 var han
prof, i matematik i
Uppsala. Han hade
1830 utnämnts till
teol. dr. Efter
avskeds-tagandet ägnade han
sig åt sitt
prebende-pastorat Alunda. Led.
av Vet.-akad. (1798).
Bland S:s
vetenskapliga arbeten bör i
främsta rummet
nämnas »Exposition des
opérations faites en
Lapponie, pour la détermination d’un arc du
méridien, en 1801, 1802 et 1803» (1805; med
företal av Melanderhjelm; jfr d. o. och
Gradmätning). Även bland S:s andra
vetenskapliga arbeten av både astronomiskt,
fysiskt, mekaniskt och rent matematiskt
innehåll finnas sådana, där han på ett lyckligt
sätt förenade observationer el. experiment
med rent teoretiska undersökningar. Särskilt
märkas »Berättelse öfver försök till
bestämmande af secundpendelns längd och vattnets
tyngd» (i Vet.-akad:s Handl. 1825), »In
tem-peraturam atmosphæræ disquisitiones» (1827),
»Disquisitiones analyticæ in theoriam
refrac-tionum astronomicarum» (i Nova Acta
So-cietatis Scientiarum Upsaliensis, IX, 1827,
XI, 1839) och »Nouvelles considérations sur la
resolution des équations algébriques» (ibid., X,
1832). B.L-d.
Svanberg, Lars Fredrik, kemist(1805—78),
son till Jöns S. Blev efter bergstekniska och
kemiska studier, bl. a. hos J. J. Berzelius (1833—
35), och efter tillfälliga förtroendeuppdrag och
lärarbefattningar 1853
(till 1874) innehavare
av den nyinrättade
professuren i kemi i
Uppsala. S. utförde
ett antal
atomvikts-bestämningar men har
därutöver ringa
betydelse som forskare;
som akademisk lärare
gjorde han en
bestående insats genom att
organisera
undervisningen i kemi och
genom att bilda en skola
av yngre kemister. Led. av Vet.-akad. (1839).
S. utgav bl. a. årsberättelser om framstegen i
kemi 1847—49 (1849—51). G. S-ck.
Svanberg, Per Fredrik Gustaf
Cor-n e 1 i u s, kommunalman, riksdagsman (1839—
1909), son till G. S. Blev 1860 fil. dr i Uppsala,
avlade 1863 examen till rättegångsverken och
blev 1867 v. häradshövding. S. blev
justitie-rådman i Göteborg 1883 samt var handels- och
politieborgmästare 1885—1904. Han invaldes
som frihandelsvänlig i Andra kammaren till
majriksdagen 1887 och var led. av kammaren
t. o. m. 1899. S. ansågs vid invalet vara
frisinnad men blev senare mera konservativ och
bildade tills, m. några liktänkande
»borgmäs-tarpartiet» (se Center, sp. 797). K. W-g.*
Svane, Hans, dansk biskop (1606—68). Blev
1635 prof, i hebreiska i Köpenhamn och 1646
i teologi samt 1655 biskop på Själland. Han
blev namnkunnig genom sin verksamhet på
riksdagen i Köpenhamn 1660 som
prästeståndets ledare och en av huvudmännen för
enväldets införande, fick titeln ärkebiskop och flera
stora gods, blev medlem av statskollegiet och
Höjesteret samt universitetskonsistoriets
president. E. Ebg.*
Svaneholm. 1. På 1360-talet anlagt fäste
i Kilarpssjön, V. Hargs socken
(Östergötland), intogs 1364 av Albrekt av
Mecklenburg. Ruinen kallas av allmogen Garpeslott.
2. Herrgård i Skurups socken, Malmöhus
län, strax n. v. om Skurups köping; 950 har,
därav 700 har åker; tax.-värde 1,332,300 kr.
(1931). S:s föregångare, den medeltida
befästa gården Skurdorp el. Skudrup, låg
närmare kyrkan. Gården flyttades av Maurits
Sparre omkr. 1530 till en numera landfast
holme i Svanesjön, där det i slutet av
1600-talet påbyggda slottet uppfördes, och fick
namnet S. S. har senare tillhört ätterna
Gyl-lenstierna och Coyet, R. Maclean (se d. o.),
ätterna Bennet, Hallenborg och sedan 1902
Ehrensvärd. — Se Skåne, bild 9.
3. Träsliperi och sågverk, förr järnbruk i
Svanskogs socken, s. Värmland, vid utbyggda
fall i Lillälven. Tillhör S:s a.-b. (gr. 1910,
aktiekap. 218,000 kr.), som även äger sågverk
m. m. i Långserud; tills. 90 arb., årstillv.
24,000 ton våt trämassa och 3,000 stds sågade
trävaror. — Det 1694 av C. Uggla gr.
järnbruket nedlades mot slutet av 1800-talet.
Svaneke, stad på ö. kusten av Bornholm;
1,271 inv. (1930). Är byggt amfiteatraliskt
vid havet. Fiske. Blev stad på 1400-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
