Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svartsjö (kungsgård) - Svartsjö kontrakt - Svartsjölandet - Svartsjö län el. Drottningholms och Svartsjö län - Svartskjortor - Svartsmide - Svartsoppa - Svart strålning, Svart temperatur - Svarttorp - Svartvik - Swartz, släkt - Swartz, Carl Johan Gustaf - Swartz, Edvard Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Svartsjö kontrakt—Swartz, E. M.
850
Till S. ha förlagts en tvångsarbetsanstalt
(se d. o. och Lösdrivar e) och en
alkoholistanstalt (se Alkoholistvård, sp. 535),
båda för män.
Svartsjö kontrakt, i Ärkestiftet, omfattar G
pastorat: Färentuna och Hilleshög; Ekerö;
Sånga och Skå; Adelsö; Lovö; Munsö.
Framdeles förenas Färentuna och Hilleshög med
Sånga och Skå pastorat samt Munsö med
Adelsö pastorat.
Svartsjölandet, Mälarens näst största ö
(79,13 kvkm), inom Färentuna (se d. o.) härad.
Svartsjö län el. Drottningholms och
Svartsjö län bildades 1786 av Färentuna
härad, som då avsöndrades från Stockholms
län men återförenades därmed 1811.
Svartskjortor, benämning på fascister efter
deras uniform (se Fascism, sp. 143).
Svartsmide, se Finsmid e.
Svartsoppa, soppa, som kokas av gåsens
krås samt blod, vetemjöl, katrinplommon,
äpplen, peppar, ingefära och nejlikor, salt, socker
och ättika. Gåsleverkorv hör till. S. ätes
i samband med gås särskilt vid
Mårtens-tiden. D-e.
Svart strålning, Svart temperatur, fys., se
Strålningstemperatur.
Svarttorp, socken i Jönköpings län, Tveta
härad, kring Huskvarnaån, v. om sjön Ylen;
62,49 kvkm, 806 inv. (1932). Höglänt
skogstrakt. 1,411 har åker, 3,021 har skogsmark.
Egendom: Ramsjöholm (se d. o.). Ingår i S:s
och Lekeryds pastorat i Växjö stift, Tveta
kontrakt.
Svartvik, träindustriort och lastageplats i
Njurunda socken, Medelpad, 9 km s. om
Sundsvall; omkr. 1,900 inv. (1921).
Sulfitfabrik, sulfitspritfabrik, sågverk och
lådfabrik, tillhöriga Trävaru-a.-b. S. (gr. 1877, nuv.
a.-b. gr. 1919, aktiekap. 11,562,000 kr.), vilket
även omfattar det i samma socken belägna
Stockviks sågverk, Klampenborgs (se d. o.)
sågverk samt Sörfors träsliperi i Attmars
socken; tills. 1,000 arb., årstillv. 25,000 stds
trävaror, 65,000 ton sulfitcellulosa, 4,000 ton våt,
vit mek. trämassa och 2 mill. 1 sulfitsprit.
Aktiemajoriteten innehas av Sv. cellulosa-a.-b.
i Stockholm. — Urspr. (från 1820) endast
lastageplats, varpå kronan hade skeppsvarv,
köptes platsen 1832 av Göteborgsfirman James
Dickson & c:o, som på 1870-talet bl. a. anlade
två ångsågar och 1882 sålde anläggningarna
till S:s a.-b. 1911 inköptes Stockvik, 1912
Sörfors och 1917 Klampenborg.
Swartz, svensk släkt, som härstammar från
bergsmannen Per Olofsson (1661—1700).
Hans sonsöner antogo efter fädernegården
Svartsång (Kroppa socken, Värmland)
namnet S. En av dem, Petter S. (1726—89),
inrättade 1751 i Norrköping en snusfabrik
och stiftade 1772 där en friskola (se
Norrköping, sp. 1237). Han blev kompanjon
med sin bror Olof S. (1728—68). Om dennes
son O. P. S. och hans sonson E. M. S. se nedan.
P. S:s sonson fabriksidkaren i Norrköping
John S. (1790—1853) var en framstående
kommunalman och donator liksom den
sistnämndes son Jacob Erik S. (1817—81),
som ingick i faderns snusaffär. Om John S:s
son J. G. S. och J. E. S:s söner C. J. G. S.
och P. J. J. S. se nedan.
Svartsjö slott enligt kopparstick i »Suecia antiqua et
hodierna».
Swartz, Carl Johan Gustaf,
affärsman, politiker (1858—1926); se släktart.
övertog 1881 efter studier i Bonn och Uppsala
ledningen av faderns firma Petter Swartz i
Norrköping, intog i många
år en ledande
ställning inom affärs- och
bankvärlden, blev 1921
ordf, i Skandinaviska
kredit-a.-b :s styrelse,
hade i Norrköping
många
förtroendeuppdrag och var sålunda
i ett 20-tal år led. av
drätselkammaren och
av stadsfullmäktige.
Till sin födelsestad
donerade S. bl.a. 1912
Villa S., nu
stadsbib
liotek och museum. S. representerade
Norrköpings stad, sedermera Östergötlands län, i
Första kammaren 1900—26. Avgjord
frihan-delsvän och även i övrigt icke utpräglad
högerman, anslöt han sig till Första kammarens
mi-noritetsparti, var led. av bankoutskottet 1912
—13, statsutskottet 1914—17 och 1919—24,
hemliga utskottet 1916—20, utrikesnämnden
från 1921 till sin död, författningsutskottet
1918 och 1919 samt särskilda utskottet ang.
handelsavtal med Ryssland 1922. Han var led.
av Nationella partiets förtroenderåd från 1912.
Som finansminister i Lindmans ministär 1906
—11 genomförde S. många reformer, bl. a.
omläggning av statsbeskattningen och nya
grunder för taxeringsväsendet, införandet av
skogsaccisen, omläggningen av statens
räken-skapsväsen, pensionslagen, organisationen av
bankinspektionen och inrättandet av
Kontrollstyrelsen. När ministären Hammarskjöld
avgick 30 mars 1917, blev S. statsminister men
avgick redan 19 okt. s. å., sedan valen till
Andra kammaren gått ministären emot.
Ministärens program angav S. med orden:
»opartisk neutralitetspolitik». Vid
författningsändringen 1918 -19 spelade S. en betydande roll.
1916 valdes S. till universitetskansler, blev
1915 led. av Vet.-akad. och 1918 jur. hedersdr
vid Lunds universitet. L. K.
Swartz, Edvard M a u r i t z, skådespelare
(1826—97); se släktart. Var 1845—53 anställd
vid Mindre teatern, 1853—81 vid de kungl.
teatrarna. S:s besjälade konst, präglad både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
