Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svavelsyra - Svavelsyrad ammoniak, Ammoniumsulfat - Svavelsyreanhydrid - Svavelsyrlighet - Svavelticka - Svaveltrioxid - Svavelväte el. Vätesvavla - Swaziland, Swasiland - Svea - Svea (tidskrift) - Svea (kalender) - Svea (försäkrings-a.-b.) - Svea artilleriregemente (A. 1) - Sveaborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Svavelsyrad ammoniak—Sveaborg
860
Exercisfält pä Sveaborg.
saltsyra, salpetersyra, ättiksyra o. a. syror,
explosivämnen, färgämnen, sulfat (se ovan),
till rening av mineraloljor m. m. G. S-ck.
Svavelsyrad ammoniak,
Ammonium-sulfat, se A m m o n i u mföreningar,
sp. 860. Jfr Gödselmedel.
Svavelsyreanhydrld, en benämning på
sva-veltrioxid (se d. o.), som anger, att denna
förening med vatten ger svavelsyra.
Svavelsyrlighet, H2SO3, är den syra, som
bildas, då svaveldioxid löses i vatten. Den är
endast känd i utspädd vattenlösning,
sönderdelas lätt i SO2 och H2O, oxideras vid
förvaring till svavelsyra. S. är en stark syra, vars
salter kallas sulfit. Dessa äro liksom den fria
syran starka reduktionsmedel och användas
bl. a. inom fotografien. Det tekniskt
viktigaste sulfitet är kalciumbisulfit (se P a
p-persm asset i 11 v erk n in g). G. S-ck.
Svavelticka, bot., se färgpl. Svampar 3,
bild 31, och T i c k o r.
Svaveltrioxld, SO3, bildas vid katalytisk
oxidation av svaveldioxid (kontaktmetoden,
se Svavelsyra). Färglös vätska med
smpt 16,8°, kpt 44,6° C, som vid förvaring
övergår i två fasta former (/?- och
y-svavel-trioxid) med högre smältpunkter och
utseendet av vita sidenglänsande nålar. S.
absorberar energiskt vatten; detta förhållande och
ämnets betydande flyktighet orsaka, att den
i öppet kärl avger en intensiv och besvärande
rök av svavelsyra. S. löses i konc. svavelsyra
till s. k. oleum, som har användning särskilt
inom den organisk-kemiska tekniken. G. S-ck.
Svavelväte el. V ä t e s v a v 1 a, II2S, bildas
vid förruttnelse av svavelhaltiga organiska
ämnen, t. ex. äggviteämnen, ingår i
vulkangaser och finnes löst i vissa källvatten. Det
framställes av svaveljärn genom inverkan av
utspädda syror. Färglös, giftig gas med
oangenäm lukt, kpt — 60,2° C, löslighet i 1 liter
vatten av 20° 2,5 1. S. är en svag syra, vars
salter kallas sulfider. Dessa äro i allm.
olösliga i vatten och ha karakteristiska färger el.
andra egenskaper, som underlätta deras
igenkännande. S. är därigenom ett av den
kvalitativa analytiska kemiens viktigaste
reagens. G. S-ck.
Swaziland, Swasiland, britt,
protektorat i Sydafrika, omgivet av Sydafrikanska
unionen (prov. Natal och
Trans-vaal) och port. Mogambique;
17,359 kvkm, 112,951 inv.(1921),
därav 2,205 vita; huvudort:
Mbabane. Det bördiga,
skog-täckta landet är rikt på
mineral men föga utvecklat.
Befolkningens flertal tillhör
kafferfolket swasi. S. blev 1894
protektorat under
Sydafrikanska republiken (Transvaal) och
lyder sedan 1931 under
generalguvernören över
Sydafrikanska unionen.
Svea. 1. Fsv. gen. av svear
(se d. o.) i sammansättningar
som Svealand. — 2. Sedan
1600-talets förra hälft brukad
personifikation av Svea rike,
Sverige.
Svea, tidskrift för vetenskap
och konst, utgavs i Uppsala
1818—23, 1825—29 och 1831—32. S. innehöll
mest avh. och dikter, även granskningar. Red.
voro G. V. Gumælius, W. F. Palmblad, P. D.
A. Atterbom och E. A. Schröder. Bidrag
lämnades av bl. a. C. A. Agardh, C. J. L.
Alm-quist, Atterbom, N. F. Biberg, A. Fryxell, E.
G. Gei jer, A. Törneros och G. Wahlenberg.
Svea, illustrerad kalender, som utgavs fr. o.
m. julen 1844 (med årtalet 1845) t. o. m. julen
1907 av Albert Bonnier. S. innehöll bidrag av
många bland Sveriges förnämsta författare
och konstnärer. — En 65 :e årg. utgavs 1924.
Svea, försäkrings-a.-b., gr. 1866 för
drivande av brand- och livförsäkring. Genom det
1918 bildade dotterbolaget Nornan drivas
olycksfalls- och sjuk-, ansvarighets-,
automo-bil-, inbrottsförsäkring m. fl. branscher samt
återförsäkring i brand- och livförsäkring. Till
Sveakoncernen höra även Sjö- och
brandför-säkrings-a.-b. Svenska Veritas samt ett
par utländska bolag. Totala ansvarssumman
för kapitalförsäkring för dödsfall utgjorde i
S. 1931 545,2 mill. kr. och ansvarssumman för
direkt brandförsäkringsrörelse i Sverige 3,200
mill. kr. Den totala premieinkomsten av
livförsäkring var 1931 15,8 mill. kr. och av
brandförsäkring 24,2 mill. kr. G. P-e.
Svea artilleriregemente (A. 1) tillhör (fr.
o. m. 1928) östra arméfördelningen och är
förlagt i Stockholm. Det indelas (enl. 1925 års
försvarsordning) i regementsstab och tre
divisioner om två batterier. Beväpningen
ut-göres av 7,5 cm kanoner samt 15 och 10,5 cm
haubitser. Reg:tet fick 1892 namnet Första
Svea artilleriregemente men
återfick sitt ursprungliga namn 1904. — Se
»Anteckningar om Kongl. Svea artilleriregemente
1794—1894» (1898). Se även Artilleri,
sp. 197—198. G. afW-dt.
Sveaborg, på fi. tidigare Vi’apori, nu
Su’o-menlinna, sjöfästning utanför Helsingfors.
Efter 1741—43 års ryska krig blev frågan om
en fästning vid Helsingfors aktuell.
Fortifika-tionskaptenen Virgin inlämnade efter krigets
slut ett befästningsförslag. På riksdagen 1746
—47 uppgjorde Augustin Ehrensvärd (se d. o.)
och H. II. von Liewen ett betänkande rörande
anläggningen av en stor sjöfästning i s.
Finland. Det slutliga projektet, som gick ut på
uppförandet av både land- och sjöfästning vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
