Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea livgarde (I. 1) - Svea orden - Svear - Svea rike - Sveasalen - Sveateatern - Sweater - Svea trängkår (T. 1) - Svea älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Svea orden—Svea älv
864
»Bergtjärnskanjon», en av Svea älvs fallrännor vid Degerfors.
inskrivningsområde; förläggningsort:
Stockholm. — S. kan spåras tillbaka till
1520-talet, då Gustav Vasa såsom vakt fick dels
en drabantkår, dels en fänika,
gårds-f ä n i k a n. Drabantkåren förstärktes av
Gustav II Adolf och ingick 1618 som ett
kompani i ett nyuppsatt livreg:te, vars namn blev
Hovregementet, sedan Gula
regementet (se d. o.). År 1655 organiserades
gardet både som rytteri och fotfolk under
namnet Livgardet till häst och till
fot. Sedermera förstärktes fotfolket,
rytteriet avskildes, och reg:tet benämndes från
1700 Livgardet el. Livgard-et till
fot. Sedan reg:tet gått förlorat vid Poltava,
nyuppsattes det efter hand under sitt förra
namn, vilket det bibehöll till 1791, då det
kallades Första livgardet. Redan 1792
blev reg:tets namn S., vilket — utom en kort
tid (1808), då reg:tet var berövat sin
värdighet av garde och kallades Fleetwoodska
r e g : t e t — sedan bibehållits. Litt.: W.
Ridderstad, »Gula gardet» (1903); C.
Benne-dich, »Ur det gamla gardets öden» (1926;
jfr rec. av G. Hafström i Hist. Tidskr.
1929). M. B-dt.
Svea orden, ordenssällskap i Stockholm,
stiftat 19 okt. 1793 av bl. a. kaptenen vid
flottan C. C. Wrangel, urspr. med namnet
Gibraltarboarna, från 1794 Sällskapet Svearna
och från 1830 Svea orden. S. har nio grader
och en övergrad, »drottvärdigheten». Ordens
högste styresman kallas från 1829 förste drott
och stormästare. 1917 tillkom en »systerklass»
med uppgift att arbeta i barmhärtighetens
och människokärlekens tjänst. — S. äger
Svea-holmen utanför Saltsjöbaden. S. har f. n. omkr.
500 bröder och 200 systrar. — Litt.: [H. A.
Ring,] »Svea Orden 1793—1918» (1918). S. Lpt.
Svear (isl. sviar), namnet på den germanska
folkstam, vars välde urspr. sträckte sig över
trakterna omkring Mälaren, framför allt
Uppland, men senare utvidgades över hela nuv.
Sverige. S. (Suiones) omtalas f. ggn av
Taci-tus (1: a årh. e. Kr.) och skildras av honom
som ett mäktigt krigarfolk. De omtalas även
hos t. ex. Jordanes (omkr. 500) och i
Beo-wulfsången (från omkr. 700). Om namnets
betydelse se Sverige, sp. 971. S. T-g.*
Svea rike, se Sverige.
Sveasalen, konsert- och varietélokal i
Stockholm, öppnad 1888 i f. d. Änkhuset vid
Kungsträdgården (ö. delen av nuv. Nordiska
kompaniets tomt). En mindre sal i samma hus
öppnades 1892 som varietéannex och 1894 som
teater, Sveateatern, under mera tillfällig
ledning (skådespel och operett). Båda brunno
5 mars 1909, men Sveateatern restaurerades
och fortlevde som varieté till 1913. G. K-g.
Sveateatern, se Sveasalen.
Sweater [sa>e’te, sv. uttal sve’tor], eng. (av
sweat, svett), tjock, stickad ylletröja, särskilt
för sport.
Svea trängkår (T. 1) tillhör ö. arméfördeln.
och är förlagd till Linköping. — S., det första
i Sverige uppsatta trängtruppförbandet,
skapades 1885 under namnet
Trängbataljo-n e n, 1891 ändrat till Svea t r än gb a
taljon, 1902 till Första Svea trängkår
och 1904 till S. M. B-dt.
Svea älv kallas Ancylussjöns utloppsälv
under tiden närmast efter dess avsnörning
från havet. S. är belägen omedelbart s. om
Degerfors bruk och järnvägsstation; omkring
gränsen mellan Närke och Värmland
utgrenar sig där ett system av storartade, nu
utsinade fallrännor, genom vilka vattnet från
Östersjön, vars dåv. strandlinje här ligger
112—115 m ö. h., störtat ned till Letälvens
dalgång för att genom denna fortsätta till
Vänerbassängen. Det sjölikt vidgade partiet
av Letälvsdalen mellan Degerfors och Billinge
är den samlade S:s fåra. Älvens totala
fallhöjd var, när den utsinade, ung. 32 m och
dess vattenmängd minst 20,000 kbm/sek.
Orsaken till utsinandet var, att Ancylussjön
fann ett annat utlopp genom det nuv. Stora
Bält (Dana älv). Genom upptäckten av S.
(1923) bevisades, att Ancylussjön verkligen
varit en över havet upplyft insjö och icke,
såsom man dittills haft skäl att antaga, ett
genom smältvattenstillförseln från den nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
