- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
883-884

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Jakobsson - Svenljunga - Svennarum - Svennberg, Olof Teodor (Tore) - Swenne, Adolf Eric - Svenneby (Bohuslän) - Svenneby (Skaraborgs län) - Svenneklassen - Svennevad - Swenning, Sven Julius - Svenningdalen - Sveno Aggonis - Sveno Jacobi - Svenonius, Enevald - Svenonius, Fredrik Vilhelm - Svensén, Carl Johan - Svensén, Reinhold Emil Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

883

Svenljunga—Svensén

884

götlands Fornminnesfören:s Tidskr. 1897, h.
8—9, 1899, h. 10. I. C-n.

Svenljunga, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, kring Ätran; 43,45 kvkm, 1,576 inv.
(1933). Skogs- och myrområde med bebyggelse
kring Ätran och på moränhöjderna. 702 har
åker, 2,236 har skogsmark. Kyrkbyn (omkr.
800 inv.) är gammal handelsort för Kind;
läder- och sömnadsfabriker. Vid Ljungafors
trämassefabrik. Ingår i S., örsås, Revesjö,
Redslareds och Ullasjö pastorat i Göteborgs
stift, Kinds kontrakt.

Svennarum, se Svenarum.

Svennberg, Olof Teodor (Tore),
skådespelare och teaterledare (f. 185 8 28/2). S.
debuterade 1877 på Ladugårdslandsteatern, var
från 1878 anställd vid olika sällskap i
landsorten, vid Stora
teatern i Göteborg och
1888—91 vid A.
Lindbergs sällskap, ägnade
sig 1891—95, 1898—
99 och 1902—05 åt
gästspel och turnéer
tills, m. Julia
Håkansson (se d. o.), var 1895
—98 och 1905—06
anställd vid Vasateatern,
1899—1902 och 1906
—19 vid Svenska
teatern samt 1920—28
vid Dramatiska
tea

tern, från 1922 som chef. S. var led. av 1906
års teaterkommitté och 1912—17 ordf, i
Svenska teaterförbundet. S. är en skådespelare
med stor personlig auktoritet, humor, fantasi
och levande gestaltningskraft, lika lycklig i
skådespelet som i komedien. Bland S:s roller
märkas Leontes i »En vintersaga», Brutus i
»Julius Caesar», Benedikt i »Mycket väsen
för ingenting», Falk i »Kärlekens komedi»,
Brendel i »Rosmersholm», John Gabriel
Bork-man, Fedja i »Det levande liket», Göran
Persson i »Gustav Vasa», kaptenen i
»Dödsdansen», Herodes i »Salome» och Kungen. G. K-g.

Swenne, Adolf Eric, publicist (f. 1890
8/a), fil. kand, i Uppsala 1918. Efter
tjänstgöring bl. a. i Svenska telegrambyrån 1909—18
övergick S. 1919 till Svenska Dagbladet, blev
dess Londonkorrespondent 1921 och är sedan
1933 Londonkorrespondent till
Stockholms-Tidningen Stockholms Dagblad och
Aftonbladet. S. är sedan 1927 ordf, i Foreign press
association i London.

Svenneby, örik kustsocken i n. Bohuslän,
Kville härad; 29,24 kvkm, 1,317 inv. (1933).
Odlade dalar mellan kala berg. 671 har åker,
138 har skogsmark. Stenbrott. Ingår i Kville,
Bottna, S. och Fjällbacka pastorat i
Göteborgs stift, Vikornes s. kontrakt.

Svenneby, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, n. om Tidan och sjön östen; 14,77 kvkm,
238 inv. (1933). Slättbygd, uppdelad av ett
ås-parti. 726 har åker, 461 har skogsmark.
Egendomar: Svenneby och Hageby. Ingår i
Hjäl-stads, Vads, S. och Mo pastorat i Skara stift,
S. Vadsbo kontr. Skrives även S v e n e b y.

Svenneklassen, se Adel, sp. 132, och R i
d-d a r h u sordning.

Svennevad, socken i Örebro län, Sköllersta
härad, kring v. delen av sjön Sottern i s. ö.
Närkes bergsbygd; 193,54 kvkm, 1,588 inv.

(1933). 1,802 har åker, 11,711 har skogsmark.
Egendomar: Skogaholm (se d. o.), Haddebo och
Gillberga. Pastorat i Strängnäs stift, Askers
kontrakt.

Swenning, Sven Julius, skolman (f.
1879 e/7). Blev fil. dr i Lund 1909, lektor i
Nyköping s. å., vid Nya elementarskolan i
Stockholm 1914 och vid Högre
latinläroverket å Norrmalm 1932. S. har varit ordf, i
Stockholms lärarsällskap, sekr. och v. ordf, i
Läroverkslärarnas riksförbund. S. har skrivit
läroböcker, »Utvecklingen av samnordiskt æi
i sydsvenska mål» (1909) m. m. Fr. Sg.

Svenningdalen, glest bebyggd skogsdal i
Helgeland, Nordland fylke, Norge.
Genomfly-tes av Vefsnas biflod Svenningdalselv (45 km)
från Majavatn vid gränsen mot
Nord-Trönde-lag fylke. Gruvdrift (silverhaltig blyglans)
1877—99 iS:sn. del. Genom S. bygges
Nord-landsbanan. Ax. S.

Sveno Aggönis, se Svend Aggesön.

Sveno Jacöbi, se Sven Jakobsson.

Svenönius, E n e v a 1 d, universitetslärare
och teolog (1617—88). Blev 1648 fil. adjunkt
i Uppsala, 1658 eloquentiae och 1660 teol.
prof, i Åbo samt 1687 biskop i Linköping.
S. var ortodoxiens förkämpe i Åbo. H. E. P.

Svenönius, Fredrik Vilhelm, geolog
(1852—1928). Blev fil. dr i Uppsala 1880 och
var 1883—1917 geolog (från 1914
statsgeo-log) vid Sveriges geologiska undersökning. S.
utförde ett
omfattande pioniärarbete för
Lapplands geologiska
utforskande och
inlade stora förtjänster
om upprättande av
Vassijaure
naturvetenskapliga station (se
d. o.). Av den
kommission, som 1889 fick
i uppdrag att
undersöka apatittillgångar-na i Norrbotten, och
av
vattenfallskommit-tén (1899—1903) var

S. led., dessutom (sedan 1894) Sveriges
representant i Internationella
glaciärkommissio-nen. Inom Svenska turistföreningen verkade
han med stor entusiasm för främjandet och
underlättandet av turistfärder i det dittills
svårtillgängliga Lappland. — Biogr. (som
fjällman) i Till Fjälls 1932. N. Zn.

Svensén, Carl Johan, bonde, politiker
(1823—83). S., hemmansägare i Tveta,
tillhörde bondeståndet 1859—66, där han
representerade en strängt liberal åskådning. Led.
av Andra kammaren 1867—69 och 1876—83,
deltog han 1868 i bildandet av Nyliberala
partiet men slöt sig 1876 till Lantmannapartiet.
S. verkade bl. a. för försäljning av statens
domäner till smärre jordbruk. E. Spr.

Svensén, Reinhold Emil Ludvig,
författare (1850—1921), son till C. J. S. Vart
fil. kand, i Uppsala 1883, medarb. i Tiden och
från 1890 i Aftonbladet, där han flitigt och
talangfullt kämpade för liberalismens
reformprogram. Som vän av proportionella val var
S. led. av 1903 års proportionalvalskommitté.
S. led alltifrån ungdomen av en ytterligt
försvagad syn. Han var en synnerligen omtyckt
populärföreläsare, särskilt i historia och geo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 30 20:43:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free