Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska slöjdföreningen - Svenska socialistiska ungdomsförbundet - Svenska sockerfabriksaktiebolaget - Svenska spannmålsföreningen u. p. a. - Svenska sparbanksföreningen - Svenska spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska socialistiska ungdomsförbundet—Svenska spelen
933
program är nu att med tillgodogörande av
konstnärliga krafter verka för den svenska
slöjdens, hantverkets och industriens
förädling samt i övrigt arbeta för den allmänna
smakens höjande. Föreningen söker fylla
denna sin uppgift genom utgivande av en tidskrift
(Meddelanden från S. 1884-1904; S:s Tidskrift
1905—31; Form 1932 ff.), genom
propagandaverksamhet, i främsta rummet utställningar,
samt genom förmedlingsverksamhet, avseende
att åstadkomma samarbete mellan konstnärer
och industrien.
Efter två av den snabba utvecklingen inom
konstindustrien betingade omorganisationer
1915 och 1931 består föreningens styrelse
numera av minst 20, högst 30 led. Föreningen
åtnjuter statsanslag. Dess medlemmar bestå
av två kategorier, dels stödjande medl., vilka
utgöras av firmor och enskilda personer, som
genom sina tillverkningar bidraga till
förverkligandet av föreningens syften, dels
vanliga medl. S. förvaltar flera stipendiefonder.
— Föreningen har tagit initiativ till
utställningarna i Stockholm 1909 och 1930. S:s
verkst. dir. och red. för dess tidskrift är fil.
dr Gregor Paulsson. G. P.
Svenska socialistiska ungdomsförbundet.
1892 bildades i Stockholm den första
socialistiska ungdomsklubben. Ett förbund mellan
några klubbar kom till stånd först 1897, och
en första kongress hölls 1899. Det
socialdemokratiska partiets programpunkt om
religionen som privatsak bekämpades från början,
och »klubbisterna» upptogo en hänsynslöst
antiklerikal och ateistisk propaganda. Som
humanitär strävan förordades även
nymal-thusianism. I första årgångarna av
förbundsorganet Brand (1898 ff.) förordas
folkbeväpning. Vid tredje kongressen, i Göteborg 1901,
beslöts även »bedrivande av antimilitärisk
propaganda». S:s ledning kom alltmer in i
anarkistiska banor och bedrev en mot
socialdemokratiska partiets politik direkt riktad
agitation, varför det kom till en brytning inom S.
1903, då en klubb i Malmö upprättade
socialdemokratiska ungdomsförbundet. I en
artikelserie i Brand upptogs 1903 agitation för
generalstrejk, som 1904 betecknades som
huvudpunkten i programmet. Därmed blev den
ungsocialistiska rörelsen tillika
antiparlamenta-risk, och dess medl. utgingo även i relativt
ej ringa antal ur de fackföreningar, som voro
anslutna till socialdemokratiska partiet.
Denna separatism torde ha bestämt
socialdemokratiska partistyrelsen för att 1906 ur partiet
utesluta ungsocialismens ursprunglige ledare,
litteratören Henrik (»Hinke») Bergegren, samt
C. G. Sch röder. Rörelsens betydelse har ända
sedan 1908 varit i oavbrutet sjunkande. 1908
antog den benämningen Sveriges
ungsocialistiska parti, som genom allmän omröstning
bland medlemmar 1923 ändrades till
Sveriges ungsocialistiska förbund
(1,200 medl. 1932). Se H. Bergegren.
»Ungsocialismen» (1917). E. F. K. S-n. (R. L-dm.)
Svenska sockerfabriksaktiebolaget bildades
1907 som en sammanslutning mellan äldre
svenska sockerfabriksföretag. Bolaget har sitt
säte i Malmö; det äger sockerraffinaderier i
Arlöv, Göteborg, Landskrona och Stockholm,
vidare råsockerfabriker i Arlöv, Hasslarp,
Hälsingborg, Hököpinge, Jordberga, Kävlinge,
934
Köpinge, Skivarp, Staffanstorp, Svedala,
Säby-holm, Trälleborg och örtofta (samtliga i
Malmöhus län), Ängelholm och Karpalund (i
Kristianstads län), Genevad (i Hallands län), Roma
(Gotlands län) samt i Karlshamn. Tillv.
ut-göres vid raffinaderierna av raffinerat socker,
sirap och melass samt vid råsockerfabrikerna
av råsocker, sockersnitsel, betmassa och
melass. Aktiekap. utgör 1933 81 mill. kr. S. å.
beräknas bolagets fabriker vid full drift
sysselsätta omkr. 6,000 arb. Jfr
Sockersubvention och Sockertillverkning. G. H-r.
Svenska spannmålsföreningen u. p. a., bildad
1931, utgör en sammanslutning av
handels-kvarnar och har enl. kontrakt med staten (Sv.
Författningssaml. 1931, n:r 119 o. 120, samt
1932, n:r 147) förbundit sig att 1 juni varje
år, under den tid kontraktet gäller, till visst
av K. m:t fastställt pris uppköpa all inom
landet odlad, till föreningen hembjuden
spannmål av vete och råg, som fyller vissa
kvali-tetsvillkor. Till gengäld har S. fått
ensamrätt till import av vete och råg samt mjöl
och gryn därav. Föreningens styrelse består
av åtta led., av vilka K. m:t utser ordf, och
två andra led. II. Hgdr.
Svenska sparbanksföreningen (urspr.
Sparbanksföreningen) stiftades 1900.
Gällande stadgar äro av 8 okt. 1927.
Medlemskap tillkommer svenska sparbanker, som
ansluta sig till föreningen. S. har ej
befogenhet att ingripa i de anslutna sparbankernas
förvaltning. Till S. anslutna sparbanker
erlägga årlig avgift i förhållande till de
förvaltade medlen (lägst 5 och högst 1,000 kr.).
Anslutna voro 1932 410 sparbanker (av 480
i hela landet) med en omslutning (summa
förvaltade medel) av omkr. 3,200 mill. kr.,
motsv. mera än 95 % av de förvaltade medlen
i rikets samtliga sparbanker. Såsom
under-avd. till S., ehuru organisatoriskt
självständiga, föreligga lokala föreningar i de båda
Skånelänen (Skånska sparbanksfören. 1916),
Gotlands län (1919), Blekinge län (1920),
Södermanlands län (1921), de tre Smålandslänen
(Smålands och Ölands sparbanksfören. 1922),
Uppsala, Västmanlands, Kopparbergs och
Gävleborgs län (Mell. Sveriges sparbanksfören.
1923), Hallands län (1924), Värmlands län
(1929), de båda västgötalänen (Skaraborgs
och Älvsborgs läns sparbanksfören. 1929) och
Örebro län (1930). S. är det officiellt erkända
organet för landets sparbanker; dess
yttranden infordras av statsmakterna i alla
viktigare sparbanksfrågor. S. utger från 1917
Svensk Sparbankstidskrift. Redaktion,
sekretariat m. m. ha säte i Stockholm. Se
minnesskrift i Sv. Sparbankstidskr. 1925 (även
separat). Hj. Fds.
Svenska spelen, en av Svenska
fotbollförbundet, Svenska idrottsförbundet och Svenska
simförbundet gemensamt instiftad, nationell
idrottsfest, urspr. avsedd att periodiskt
återkomma. S. höllos f. ggn 8—16 juli 1916 (som
en ersättning för de på grund av världskriget
inställda olympiska spelen i Berlin). De
vun-no mycket livlig anslutning och omfattade fri
idrott, fotboll, simning, gymnastik, fäktning,
brottning, cykelåkning (Mälaren runt),
lawn-tennis, rodd, kortdistansskjutning,
hästtävlingar, militär fälttävlan och rapportföring på
motorcykel samt en av Svenska sångarförbun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
