Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swensk Literatur-Tidning—Svensk musik
957
Swensk Literatur-Tidning, kritisk
veckotid-skrift, utg. i Uppsala 1813—24 (sista numren
utkommo i april 1825), som förfäktade
nyromantikens teorier. Huvudred, var W. F.
Palmblad, medarbetare bl. a. L. Hammarsköld,
Atterbom, J. C. F. Hæffner, J. H. Schröder,
F. B. von Schwerin, P. A. Sondén och S.
ödmann. K. W-g.*
Svensk Literaturtidskrift, uppsatt av C. R.
Nyblom m. fl. 1865, utgavs t. o. m. 1868 av
Nyblom i Uppsala, sedan i Stockholm, 1870
—76 “kallad Svensk Tidskrift för
Literatur, Politik och Ekonomi,
redigerad av H. Forssell, C. D. af Wirsén och
H. Hjärne. S. företrädde Namnlösa sällskapets
försiktiga realism och ägnade sedan mer
uppmärksamhet åt historia, ekonomi och filosofi.
Svensk lots, se Sjö k arteve r ket.
Svensk Läraretidning, sedan 1881 i
Stockholm utgiven veckotidning, är organ för
Sveriges allmänna folkskollärarförening och några
andra lärarföreningar; den har övat ett ej
ringa inflytande på de senare årtiondenas
utveckling inom folkundervisningen. S:s
grundare var E. Hammarlund (se d. o.), som
redigerade tidningen t. o. m. 1906. Bland S:s
senare redaktörer märkes Fridtjuv Berg (se
d. o.) 1907—11 och 1915—16. Fr. Sg.
Svensk Lösen, tidskrift, utg. i Stockholm
1916—18 av S. Lidman, organ för aktivismen
(se d. o. 1). S. propagerade för en »baltisk»
utrikespolitik med närmare anknytning av
Finland och Estland till Sverige och påyrkade
en radikalt nationell inre politik i strid mot
plutokrati och socialdemokrati.
Svensk Motortidning, officiellt organ för
Kungl. automobilklubben, Kungl.
motorbåtklubben och Frivilliga automobilkåren;
grundad 1907, utkommer i Stockholm f. n. (1933)
2 ggr i månaden.
Svensk musik. Endast några fynd av lurar
från bronsåldern och en del flöjter från
stenåldern lämna bevis för musikodling i Norden
f. Kr. Under vikingatiden voro skalderna
tillika musiker, men med den hedniska
kulturens förfall mot slutet av 1000-talet
upphörde dessa att syssla med musik. Efter
kristendomens seger omkr. 1100 stodo under de
första 200 åren den världsliga och andliga
musiken täml. oberörda av varandra. Den
världsliga tonkonsten odlades av de kringvandrande
lekarna, vilka ofta voro främlingar, som
medförde sitt hemlands musik. Mäktigast var
inflytandet från Frankrike. Folkviseballaden
och dansleken infördes huvudsaki. genom
dansk förmedling och odlades därför mest i
de landskap, som voro Danmark närmast.
Under 1200-talet uppstod dock en svensk
folkvisa, som mot slutet av årh. vann en rik
blomstring, särskilt i s. Östergötland. — Den
kyrkliga musiken upptogs i Götaland
företrädesvis efter engelskt mönster och
anpassades småningom efter allmän romersk
tradition. De svenska helgonen fingo egna
offi-cier med musik av svenskar. Under
1200-talets senare hälft utövade Paris ett mäktigt
inflytande, och Sverige fick då franska
sekvenser och cantioner eller skolsånger på latin.
Även svenska cantioner torde ha skrivits. Av
viss betydelse blev även den flerstämmiga
konstmusik, som efter franskt mönster
upptogs vid svenska skolor. Under medeltidens
958
senare årh. tog kyrkan ledningen även över
den folkliga musiken, och en andlig folkvisa
uppstod, delvis efter tyskt mönster. Mot
1400-talets slut förekom även svensk folkligt
religiös sång. Vadstena kloster utövade under
1400-talet ett mäktigt inflytande.
Såväl Gustav Vasa som hans söner voro
stora älskare av musiken, och hovmusiken
fick därmed en dominerande ställning.
Särskilt under Erik XlV:s första regeringsår
stod hovkapellet högt, och flera kompositörer
verkade då i landet. Johan III intresserade
sig mest för den liturgiska musiken men
upptog för mycket katolsk tradition och rönte
därför mycket motstånd. Den luterska
psalmen odlades med allt större intresse vid
skolorna, och även den flerstämmiga andliga
sången fick efter hand många utövare.
Under Sigismund och Karl IX förföll dock
musiken. Först med Gustav Adolfs giftermål
1620 med Maria Eleonora av Brandenburg
kom musiken ånyo i flor. Drottningen var
mycket musikintresserad, och musiken
reorganiserades nu efter tyskt mönster. Bland de
nya musikerna märkas bröderna Anders
och Martin Düben, båda skickliga
orgelspelare. Med drottning Kristina infördes även
fransk musik och fransk balett. På 1650-talet
införskrevs även en italiensk operatrupp.
Anders Düben och hans son Gustaf Düben
skrevo musik till baletterna, och båda
komponerade även för hovfesterna. En annan
betydande kompositör var på 1670-talet
Christian Geist (d. 1711). Ett viktigt
musikarbete slutfördes med koralpsalmboken av
1697, redigerad av Olof Rudbeck d. ä.
och Harald V a 11 e r i u s.
Som kapellmästare verkade under första
delen av frihetstiden Johan H e 1 m i c h
Roman (d. 1758), som skrev gedigen
instrumentalmusik och kyrkomusik i Händeis anda.
Efter 1740 framträdde även andra, ss. Petter
B r a n d t och Anton Perichon, den
senare ledare för kronprinsens kapell. Adolf
Fredrik och hans gemål, Lovisa Ulrika, voro
ivriga musik- och teatervänner. En fransk
och en italiensk teatertrupp inkallades. Till
musikledare för den förra kallades
claveci-nisten i kronprinskapellet H. P h. J o h n s e n.
Den italienska teatertruppen medförde en
egen kapellmästare, F. U 11 i n i. Denne blev
sedan en lång tid ledande i svensk musik.
Genom Patrik Alströmers nitiska
arbete grundades ett orkestersällskap (under det
litterära sällskapet Utile dulci), som gav
regelbundna konserter under F. Zellbellø
ledning. Inom denna orkester upptogs tanken
på en musikalisk akad., som fick kunglig
sanktion 1771.
Under gustavianska tiden blev operan den
viktigaste musikformen. Uttini var i början
den ledande mannen, sedan följde flera tyska
musiker, J. G. N a u m a n n, J. M. Kraus
och G. J. V o g 1 e r. Naumanns opera »Gustaf
Vasa» (1786) blev den första svenska
natio-naloperan. Carl Stenborg grundade en
folklig teater för fransk opéra-comique. I
Anna Maria Lenngrens litterära krets
odlades även visan, och Olof Ählström var
där kompositören. Av andra musiker
framträdde J ohan W i km ans on (d. 1800) med
stråkkvartetter i Haydns anda. Till Ählström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
