Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Växtvärld - Djurvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Sverige (Djurvärld)
988
landisen tätt i spåren. Redan under denna
av-smältningsperiod synes klimatet ha varit
varmare än nu; den postglaeiala
värmetidens äldsta skede var enl. den fossila
pol-lenfloran framför allt tall- och
hasselskogarnas tid, men mycket snart kom ekblandskogen
att spela t. o. m. en mycket större roll än
nu, och den postglaeiala värmetiden måste i
stort sett karakteriseras som
ekblandskogarnas tid. Den nuv. ek- och barrskogsregionen
var då en ek- och tallskogsregion med
ekblandskog även på en stor del av nutidens
granskogsmarker, och ekblandskogen gick ett
gott stycke längre mot n. än nu i den
nordsvenska barrskogsregionen. I fjällen låg
barrskogsgränsen betydligt högre än nu. Först
under värmetidens senare del, då värmen åter
var i avtagande, började granen och boken
spela en roll i S:s skogar, och först den
stora postglaeiala klimatförsämringen vid
övergången mellan brons- och järnålder bragte
dessa skogsträd till deras nuv. roll på
ekblandskogens bekostnad. Den postglaeiala
tidens senare del kan därför karakteriseras
som granskogarnas och bokskogarnas tid.
De av vissa äldre torvgeologer efter danskt
mönster (Japetus Steenstrup) i svenska
lager-serier urskilda zonerna (Dryas-zonen,
björkzonen, tallzonen, ekzonen och gran-, resp,
bokzonen) grundade sig på en alltför grov och
delvis oriktig schematisering; under senare år
har man i stället använt de
Blytt-Sernander-ska klimatperioderna (se d. o.) som
indelningsgrund. E. D. R.
Djurvärld. Land- och sötvattensfaunan har
invandrat efter istiden (se d. o.) gradvis,
beroende på geografiska och
klimatförhållanden. När södra S. blev isfritt, inträngde
söderifrån en arktisk fauna, bl. a. ren och ripa.
Då klimatet förbättrades och tundran
förvandlades till skog, fick denna fauna vika för en
vida rikare, som utom vissa nu utdöda djur,
ss. uroxe, bison och vildsvin, bestod av bl. a.
älg, kronhjort, bäver m. fl. gnagare, björn
o. a. rovdjur samt många fåglar. Klimatet
bättrades så hastigt, att skogen följde tätt
efter den smältande isranden. Tundradjuren
kunde sannolikt ej fortsätta till S:s n. delar,
men, sedan isen avsmält även i n., inträngde
sådana österifrån längs Ishavskusten,
fjäll-ren, fjällräv, järv, snö- och lappsparv,
fjälluggla, jaktfalk, fjällvråk, ripor, fjällgås
m. fl., som bebo fjällen. Då Norrlands
lågland frigjorts från is, öppnades väg över
Finland för talrika djurarter, bl. a. lavskrika,
sidensvans, vitryggig hackspett, lapp-, slag- och
hökuggla samt lappmes, som ännu leva i
Norrlands barrskogar. Många djur invandrade
både från s. och n. ö., men deras utbredning
sammansmälte senare. För några gäller detta
ännu ej, utan de ha ett sydligt och ett
nordligt område, t. ex. sävsångaren. Kärrsnäppa
och ljungpipare ha skilda raser i n. och s. etc.
Några sydliga invandrare ha trängt högt upp
i Norrland, framför allt längs kusten, men
drivas tidtals tillbaka av klimatiska orsaker.
Andra, ss. nötväcka, rörsångare, gröngöling,
ha ej kommit längre än omkr. 60° och en
del ej ens så långt. I vissa fall kan ett s. ö.
ursprung spåras, då spridningen koncentrerats
i ö. Götaland, t. ex. halsbandsflugsnappare,
hökfärgad sångare, blåkråka, rödspov,
skratt-och dvärgmås, grönfläckig padda. S. v.
invandrare äro färre, t. ex. ringtrast, gulnäbbad
hämpling och stinkpadda. — S. hyser 54
arter landdäggdjur. Av dessa är bäver
återinförd, fälthare, vildkanin och dovhjort
införda för jakt. Tolv arter leva blott i
södra, åtta blott i norra S. Tre arter sälar
finnas vid kusterna; tumlaren är vanlig,
och två andra tandvalsarter träffas rätt
ofta, flera andra tand- liksom även några
bardvalsarter ha tillfälligt strandat. Omkr.
240 fågelarter häcka mer el. mindre
regelbundet i S. Av dessa stanna dock knappt 60 över
vintern, de andra flytta helt el. delvis. Omkr.
ett tjog fågelarter passerar genom S. på
flyttning mer el. mindre regelbundet. Omkr. 90
arter ha endast tillfälligt på villovägar
kommit hit. Några fåglar, som förr regelbundet
häckade i S. (svart stork, blåkråka, härfågel),
ha möjl. nu upphört därmed. A andra sidan
ha några fåglar helt nyligen invandrat, ss.
sommargylling, svart rödstjärt, gräshopp- och
trastsångare från s., videsparv från n.
Kräl
ÅKERAREALENS
FÖRDELNING
( ENL C.J.ANRICK)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
