Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Djurvärld - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Sverige (Befolkning—Näringar)
990
djuren äro få, blott tre arter ödlor och lika
mänga ormar. Skogsödla och huggorm finnas
ända uppe i Lappland. Vanlig groda finns
högt uppe på fjällen, paddan till Luletrakten,
åkergrodan till Uppland, övriga sju
grodfor-mer finnas blott i södra S. — Insekterna
skattas till omkr. 15,000 arter, därav omkr.
4,000 skalbaggar. En del insekter ha
tydligen n. ö. härkomst, men särskilt på Gotska
Sandön finnas s. ö. former. Land- och
söt-vattensmolluskerna äro 125, blott ett fåtal
har inkommit n. ö. vägen. — I S:s sötvatten
finnas 38 fiskarter. Av dessa inkommo några
kallvattensformer, ss. laxfiskar, främst
rödingen, strax efter landisens avsmältning. I
några djupa sjöar med kallt vatten har även
denna kunnat kvarleva i södra S., t. ex.
Vättern. Än märkligare är, att hornsimpan trots
alla förändringar sedan ishavstiden som relikt
(se d. o.) kunnat kvarleva ej blott i Östersjön
utan även ombildad i lokalraser i sex sjöar,
som utgjort delar av fornhavet. Liknande
gäller ock om några lägre djur, ss.
kräftdjuren Mysis relicta och Idothea entomon.
Tidigt inkommo S:s mest spridda fiskar, ss.
abborre, gädda, lake, men för de flesta
söt-vattensfiskarna möjliggjordes en invandring
från s. ö. genom Ancylussjön (se d. o.).
Sådana äro bl. a. gös, asp, vimma, björkna,
faren och mal. Flertalet sötvattensfiskar lever
även i ö. skärgården. Vid västkusten träffas
omkr. 100 fiskarter ständigt, men ytterligare
omkr. 56 visa sig tillfälligt. Dessa äro
mestadels av s. ursprung. Utom sillformen
strömming minskas de få i Östersjön inträngande
marina fiskarna hastigt norrut med den
avtagande salthalten. Torsk, tobis och flundra
finnas annu i Bottenhavet jämte några från
istiden relikta, ss. hornsimpa och sugfisk
(Li-paris). Faunans fattigdom i ö. står i samband
med de stora förändringar i klimat och salthalt,
som detta område genomgått. — Den lägre
marina faunan vid västkusten är mycket rik, men
redan i Öresund avtager den starkt, och blott
få arter intränga längs kusten i Östersjön,
ss. blå-, hjärt-, sand- och östersjömussla, några
kräftdjur och maskar. Västkustens marina
arter ha mestadels en stor utbredning utefter
Europas västkust, delvis ända till Medelhavet,
andra äro mera nordliga, »arktisk-boreala».
Slutligen finnas även några, som ha mera
arktisk prägel. Då dessa ofta leva i
fjordarnas djup, kunna de i viss mån sägas vara
relikter från en kallare period. Under
sen-glacial tid härskade arktiska förhållanden
även vid S:s västkust, vilket bevisas av
skalfynd i avlagringar från denna tid, bl. a. av
den arktiska Portlandia (Yoldia). Vid senare
klimatförbättring, motsv. Östersjöns
Litorina-tid, var faunan vid västkusten rikare och
av mera sydlig typ, karakteriserad av den nu
där nästan utdöda musslan Tapes decussatus,
därav namnet Tapestiden. Många andra
vär-mebehövande arter ha sedan dess minskats el.
dött ut, bl. a. ostron.
Genom människans ingrepp i naturen ha
några arter gynnats, andra ha däremot hotats
med utrotning. På senare tid ha dock vissa
åtgärder vidtagits för att skydda djurlivet.
Sålunda åtnjuta bl. a. björn, lo, fjällräv och
örn fridlysning, så ock många fågelarter även
utanför de jaktbaras krets. Lönnb.
Befolkning. S. hade 1 jan. 1932 6,162,446
inv. (3,037,064 män och 3,125,382 kvinnor).
Av dessa bodde 66,9 % på landsbygden och
33,1 % i städerna. Av de tre historiska
landsdelarna hade Svealand (79,447,11 kvkm)
2,006,309 inv., Götaland (86,782,93 kvkm)
3,054,859 inv. och Norrland (244,055,57 kvkm)
1,101,278 inv. Om landskapens areal och
folkmängd se art. om de olika landskapen.
Areal, folkmängd och folktäthet vid början av 1932,
länsvis.
Areal i kvkm [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} Inv. per kvkm land
Stockholms stad ... 142,81 514,333 3,770
Stockholms län ... 7,733,76 265,906 36
Uppsala län 5,313,31 137,582 27
Södermanlands län 6,811,06 187,877 30
Östergötlands län ... 11,049,22 309,588 31
Jönköpings län .... 11,522,02 232,121 22
Kronobergs län .... 9,909,87 155,073 17
Kalmar län 11,539,71 231,266 21
Gotlands län 3,159,78 57,450 18
Blekinge län 3,038,67 144,942 50
Kristianstads län ... 6,456,05 246,185 39
Malmöhus län 4,847,06 512,366 108
Hallands län 4,922,37 150,548 32
Göteborgs o. Bohus län 5,052,19 460,054 94
Älvsborgs län 12,739,19 313,863 27
Skaraborgs län .... 8,466,62 242,214 30
Värmlands län .... 19,235,19 270,414 15
Örebro län 9,222,82 218,598 26
Västmanlands län ... 6,755,96 161,297 25
Kopparbergs län ... 30,170,40 249,491 8,9
Gävleborgs län .... 19,726,08 279,471 15
Västernorrlands län 25,703,71 279,590 12
Jämtlands län 51,715,38 135,121 2,8
Västerbottens län ... 59,148,45 205,454 3,7
Norrbottens län ... 105,520,29 201,642 2,0
Sjön Vänern 5,546,15 — —
» Vättern 1,898,52 —
» Mälaren 1,140,19 — —
» Hjälmaren ... 493,05 — —
Hela riket 448,979,88 6,162,446 15,0
Om S:s demografiska förhållanden se även
artiklarna Demograf i, Dödlighet,
Födelsefrekvens, Utvandring och Ä
k-tenskapsfrekvens. Jfr även
Svenskar. O. Sjn.
Näringar. Detaljerade framställningar av
det svenska näringslivet lämnas för varje län
i länsbeskrivningarna. S:s näringsliv i stort
sett karakteriseras främst av en stor
mångsidighet. Ehuru jordbruket alltjämt
betecknas som landets huvudnäring, intar numera
industrien en nära nog jämbördig plats,
varjämte handel och samfärdsel ge uppehälle åt
en alltmer växande del av befolkningen.
Folkmängdens fördelning efter
huvudgrupper av yrken i procent av invånarantalet:
Allmän
tjänst
o. dyl.
Jordbruk
Industri
Handel och
samfärdsel
1840 ... 81 9 2 8
1870 ... 72 15 5 8
1900 ... 55 28 10 7
1920 ... 44 35 15 6
Land arealens
fördelning
1870 1900 1926 1930
Trädgård ..... 0,1 % 0,1 % 0,i % 0,1 %
Åker ......... 6,2 % 8,6 % 9,3 % 9,i %
Äng .......... 4,s % 3,6 % 2,3 % 3,1 %
Skogbärande mark 42,4 % 50,4 % 59,8 % 52,9 %
Övrig mark .. 46,5 % 37,3 % 28,5 % 34,8 %
Olikheterna mellan siffrorna på de två
sistnämnda grupperna olika år bero väsentligen
på olika beräkningsgrunder.
Jordbruket, som 1920 livnärde omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
