Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Sverige (Näringar)
992
Siffrorna hänföra sig till nedanstående tab.
2,600,000 pers, (mot 3,000,000 1890), har
avsevärt olika betydelse i olika delar av landet.
I Syd- och Mellansverige är en betydande del
av arealen uppodlad, under det att i
Nord-sverige endast en ringa bråkdel är åker och
föga mer ängsmark. Så kan åkerarealen på
den sydskånska slättbygden nå ända upp till
92—93 % av hela landarealen, på Östgöta- och
Västgötaslätterna upp till 70—75 %, i Närkes
och Upplands slättbygder upp till 50—-65 %,
under det att Sydsvenska höglandets
åkerarealer sällan överstiga 12—15 %, Värmlands
och Dalarnas förnämsta åkerbygder 30 %,
Jämtlands 10—15 %, medan intet av
Norrbottens tingslag har mer än 5 % åker. De
förnämsta jordbruksbygderna äro sålunda de
områden, som täckas av havsavlagringar (leror)
eller där berggrunden består av kalkrika yngre
sediment, täckta av moränleror. Den största
spannmålsproducenten är Skånes slättbygd,
men även Mellansveriges slättbygder lämna
avsevärda kvantiteter brödsäd (jfr tab. nedan).
Man kan inom s. och mell. S. urskilja två
odlingstyper, av vilka den ena, omfattande
de bördigare slättbygderna, i stor skala
producerar vete och blandsäd jämte rotfrukter,
och den andra, de magrare bygderna, mest
frambringar råg och havre. 1 Nordsverige
intar vallen mer än halva arealen; korn och
i kustbygderna havre äro de mest odlade
sädesslagen (jfr nedanstående tabell enl. E.
Höijer).
Vetet är mest framträdande i Skånes och
Östergötlands slättbygder, rågen har mera
jämn fördelning över Syd- och Mellansverige,
det tvåradiga kornet odlas framför allt i
Skåne, på Öland och Gotland, medan det
sex-radiga kornet är Norrlands viktigaste
sädesslag. Havren är mest framträdande i västra
S. och på Sydsvenska höglandet, men även ö.
Mellansverige har stora havrearealer. Potatis
odlas över hela landet; sin största relativa
bdydelse får den i Norrland, där endast hö
och korn intaga större delar av åkern än
potatisen; den största potatisarealen finnes
doek i Kristianstadstrakten, som jämte
Blekinge och s. v. Småland i stor skala
producerar potatis för brännvinstillverkning. Av
övriga rotfrukter äro sockerbetorna
koncentrerade till den skånska slättbygden;
angränsande delar av Halland och Blekinge, Öland
och Gotland samt Östgöta- och
Västgötaslätterna producera mindre kvantiteter
sockerbetor; foderrotfrukter odlas företrädesvis i
Syd- och Mellansveriges slättbygder, under
det att mer än 2/5 av S:s åker användas som
betes- eller slåttervall. Tobak odlas nästan
blott i Skåne. Skördens omfattning och värde
framgå av tabell på sp. 994 nedtill.
Huvuddelar Åkerareal i procent av hela landarealen Åkerarealens procentuella fördelning 1930 på olika växtslag
Vete Rag Korn Havre Blandsad Potatis Vall
1. Skånska slättbygden 77,3 15 4 9 5 14 3 22
2. Sydsvenska mellanbygden 45,3 7 12 3 10 14 8 31
3. Sydsvenska höglandet 14,4 5 9 1 27 5 5 35
4. Öland och Gotland 27,3 10 11 14 5 7 4 29
5. östgötaslätten 43,9 17 5 2 9 19 2 28
6. V. Sveriges slättbygder ... 35,3 8 8 0,8 25 3 3 38
7. S. Bergslagen 14,7 6 9 0,5 27 3 3 36
8. Mälar- o. Hjälmarbygden 27,5 8 5 2 18 10 2 39
9. N. Bergslagen 6,5 4 7 1 23 2 3 47
10. Nedre Norrlands kustland 8,0 0,2 1 9 16 2 4 63
11. Övre Norrlands kustland ... 5,6 — 0,5 11 3 3 3 76
.12. Norrländska mellanbygden 2,1 — 0,5 13 7 2 4 66
13. Jämtländska silurområdet 3,1 — 0,5 12 1 0,8 3 76
14. Fjäll- o. moränbygder ... 0,3 — 0,4 11 3 0,5 5 70
Hela riket 9,0 7 7 4 18 7 4 39
SVERIGES NATURLIGA
JORDBRUKSOMRÅDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
