Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Sverige (Näringar)
994
Avkastningen per ytenhet är i jämförelse
med andra länders mycket god, trots kort
vegetationsperiod, ofta ogynnsam väderlek på
vår och höst samt kalkfattig och svårbrukad
jord (jfr Lantbruk, sp. 725—726 och där
anförda artiklar).
Inom större delen av landet avser
jordbruket främst framställande av mjölk, ost, kött
och fläsk S. har av gammalt en
kreatursstock, som är mycket stor i förhållande till
folkmängden. 1930 beräknades, att S. hade
652,847 hästar, 3,059,988 nötkretur (därav
2,032,710 kor), 652,114 får, omkr. 66,000 getter,
1,522,310 svin och omkr. 6,852,000 höns,
varjämte renarnas antal 1925 uppskattades till
235,000. Utvecklingen har under de senaste
årtiondena visat en stark ökning av svin och
nötkreatur, någon minskning för hästar samt
mycket stark nedgång av antalet getter och får.
De flesta hästarna finnas inom Sydsvenska
höglandet och Mellansverige, nötkreaturen äro
täml. jämnt fördelade över Mellan- och
Sydsverige, av fåren finnes en tredjedel i
Sydsvenska höglandet, getter nästan endast i
Nordsverige; Skåne har mer än en tredjedel av
landets svinstam. Fjäderfäskötseln är starkt
utvecklad, särskilt i Sydsverige. Kanin- och
pälsdjursaveln har under senare tid tagit
be-tvdande uppsving. Även med avseende på den
animala produktionen gå de sydsvenska
jordbruksbygderna i spetsen. Betydande
överskott till avsalu lämna främst Skåne
ävensom slättbygderna i öster- och Västergötland
samt Mälar- och Hjälmarområdena; övriga
delar av landet täcka mest endast det egna
behovet. Mejerihanteringen är av stor
betydelse, och S. exporterar avsevärda kvantiteter
smör, fläsk, kött och ägg, framför allt till
England. 1930 hade fläskexporten »tt värde
av 50 mill. kr., smörexporten 64 mill. kr.
S:s jord brukas till största delen av
självägande bönder. Endast en femtedel av
åkerarealen kommer på herrgårdar (mer än 50 har
åker), medan nära hälften kommer på de
medelstora gårdarna (10—50 har åker) och en
tredjedel på småbruken (under 10 har åker);
herrgårdarna upptaga 44 % av
östgötaslät-tens åkerareal, 36 % av Mälar- och
Hjälmarbygdens samt 32 % av skånska slättbygdens,
medan Sydsvenska höglandet och Norrland
ha övervägande små hemman (85 % på 2—20
har i Norrland). Utarrenderad är endast en
fjärdedel av S:s åkerareal; de största
siffrorna träffar man i s. och mell. S. inom
stor-leksgrupperna 30—100 har; de omfatta dels
herrgårdsbygderna, dels bruks- och
trävarubolagens områden i inre delen av Svealands
och mell. Norrlands skogsbygder. I
jordbruket sysselsatta utgjordes enl. 1920 års
folkräkning av 690,000
självständiga jordbrukare och
deras vuxna
familjemedlemmar samt 280,000
jordbruksarbetare o. dyl.
Se även art.
Biskötsel, Fårskötsel,
Getskötsel, Hästavel,
H ö n s s k ö t s e 1,
Lappar, sp. 759, Mejeri, [-Nötkreaturssköt-sel,-]
{+Nötkreaturssköt-
sel,+} Svin skötsel m. fl.
Besådd åkerareal i har 1930
Malmbrytning (t. v.) och mekanisk verkstadsindustri.
Dessa och närmast följande kartor (t. o. m. sp. 998)
ur »Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925»
(utg. av Sveriges industriförbund, 1926).
Trädgårdsskötseln har på senare
tid fått ett betydande uppsving, särskilt i
Sydsverige. Se härom Blomster odling,
Fruktodling och Trädgårdsskötsel.
Jakt och fiske ha endast lokal
betydelse, den förra i delar av Norrland och längs
kusterna, det senare främst i Bohuslän. Se
Jakt, sp. 944—945, och Fiske, sp. 487; jfr
även art. om olika fisken, t. ex. Laxfiske
och Sillfiske.
Skogsbruk är en av landets
huvudnäringar, och träförädling är nu landets främsta
industri. Hela rikets skogsareal uppskattades
1930 till 21,746,502 har (52,9 o/o av
landarealen), därav 752,038 har hagmark. Skogsmarkens
värde angavs vid fastighetstaxeringen 1928
till 517,3 mill. kr. och värdet av den därpå
växande skogen till 1,566,3 mill. kr. Skogarna
tillhörde 258,586 olika ägare. Om fördelningen
av skogsarealen, användningen m. m. se
Skogshushållning, sp. 1129—30, samt
Riksskogstaxeringe n, sp. 860. Om
flottleder se tabell på sp.974—975samt
Flottled. Se även Papper,
Pappersmasse-tillverkning och Sågat virke.
Skörd 1930 Skördens värde i mill. kr.
mill. dt 1930 1926/30
Vete ............. 261,570 ( 7,1 %) ?’07 -P7
Råg .............. 241,396 ( 6,5 %)
Korn .... 132,163 ( 3,6 %) 32,7 P™’4
Havre ............ 660,235 (17,7 %) H’;*’5
Blandsäd ......... 267,784 ( 7,2 %) -y9 »3,4 64,9
Potatis .......... 135,785 ( 3,6 %) 1’,” 9O.o 106,5
Sockerbetor .... 36,885 ( 1,0%) 12>’s 32,i 22,4
Foderrotfrukter . 103,731 ( 2,8 %) 37,ss 63,n 61,7
Säd till grönfoder 134,673 ( 3,6 %) ■— —
Vall ........... 1,464,283 (39,s %) 50,56 288,5 302,7
Ängshö ............. — — 5,92 28,s 31,4
Halm ............... — — 39,79 90,6 108,9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
