Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Sverige (Näringar)
99G
Järnhantering (t. v.) samt järn- och
metallmanufak-turering.
Bergsbruket var i århundraden S:s
förnämsta, tidtals nästan enda industri. Den
viktigaste malmen är järnmalm, men även
koppar-, blysilver-, guld- och zinkmalmer ha
brutits el. brytas i avsevärd mängd.
Järnmalmsbrytningen, som på 1830—1840-talet
endast var omkr. 0,25 mill. ton, steg, sedan
Grängesbergs- och Lapplandsgruvorna börjat
exploateras, till en maximisiffra för 1929 av
11,47 mill. ton och var 193 1 7,07 mill. ton. Av
övriga malmer och mineral producerades 1930
10,731 ton silver- och blymalm, 3,102 ton
kopparmalm, 8.679 ton manganmalm, 69,728 ton
zinkmalm, 60,441 ton svavel- och magnetkis
samt 397,960 ton stenkol. Tillverkningen av
tackjärn var 1930 459,780 ton, av
ferrolege-ringar 36,630 ton, järnsvamp 14,874 ton, av järn
och stål smidbara mellanprodukter 637,460,
smitt, pressat och valsat järn och stål för
direkt försäljning 355,065 ton. I järngruvor
sysselsattes s. å. 8,522 arb., i järnverk 27,870,
i andra bergverk 24,331 arb.; värdet av den
brutna järnmalmen var 114,5 mill. kr., av
andra malmer 7,o mill.,
av stenkol 4,o mill.,
av det framställda
tackjärnet 42,5 mill.
De senaste åren ha
medfört stagnation
och tillbakagång
inom bergshanteringen ; endast de nya
fyndigheterna i
Västerbotten ha gått
framåt (se Ske 1-
Sågverksindustri (t. v.) samt snickeri- och
möbelindustri.
1 e f t e f ä 11 e t). Jfr f. ö. art. om de särskilda
malmerna och mineralen (Järn, Järnmalm,
Järnhantering, Koppar,
Kopparmalm m. fl.) samt Bergshantering,
Sala gruva och kartorna sp. 994—995.
Industri. S:s industri omfattade 1930
följ, huvudgrupper:
Antal fabriker Antal anställda [-Tillv.-värde-] {+Tillv.- värde+} mill. kr.
1. Malmbrytning och
metallindustri 2,801 164,070 1,353,7
2. Jord- och stenindustri 1,285 47,200 190,9
3. Träindustri 2,682 65,232 436,3
4. Pappers- och grafisk industri 1,091 62,800 703,4
5. Livsmedelsindustri ... 4,307 49,818 1,128,2
6. Textil- och
beklädnadsindustri 742 66,804 506,3
7. Läder-, hår- o.
gummi-varuindustri 519 23,029 207,4
8. Kem.-teknisk industri 381 17,686 231,8
9. Kraft-, belysnings- och vattenverk 802 9,585 181,0
14,610 506,224 4,939,1
Av de anställda utgjorde
förvaltningspersonalen 51,508 och arbetarna 454,716. Inom
grupp 1 märkas malmbrytning och
järnhantering (se ovan, sp. 995), järn- och
metallfakturering (561 fabriker med 19,931 anställda),
mek. verkstadsindustri (1,435, resp. 65,521),
varvsindustri (122, resp. 15,704; huvudsaki.
förlagd till Göteborg, Karlskrona, Stockholm
och Malmö), elektroteknisk industri (113, resp.
15,176; särskilt Stockholm och Västerås).
Inom grupp 2 märkes bl. a. brytning av kol
m. m. i Skåne, en över hela landet spridd
torvindustri, granit- och kalkbrytning (se
Stenindustri), cementtillverkning i Skåne,
Västergötland, på Gotland och Öland,
tegel-tillv. (särskilt Skåne och Mälarområdet) samt
glasindustri (särskilt inre Småland). Grupperna
3 och 4 höra numera till S:s viktigaste
industrier, och exportvärdet av deras alster
uppgår till omkr. 44 % av S:s hela export.
Industriernas fördelning framgår av kartorna.
Grupp 5 sysselsätter ett större antal företag
än någon annan grupp. De 1,021 kvarnarna
äro spridda över hela landet; de största
finnas i Stockholm, Malmö, Kalmar och
Kristianstad; sockerindustrien är huvudsaki. förlagd
till betodlingsdistrikten, främst Skåne,
liksom brännerierna och de förnämsta
exportslakterierna; inom tobaksindust rien dominera
Stockholm och Malmö. Textilindustrien har
starkt utvecklats på senare årtionden.
Förutom ylle- och bomullsspinnerier samt
-väve-rier, vilkas läge anges på kartorna sp. 998,
märkes betydande trikå- och
koufektionsindu-stri. Jfr Bomullsindustri samt
Textil- och beklädnadsindustri.
Skoindustrien (232 fabriker med 12,387 anställda)
är starkast företrädd i Närke, Skåne och
Stockholm, gummifabriker finnas i
Hälsingborg, Trälleborg, Malmö, Gislaved, Viskafors
etc. Inom den kemisk-tekniska industrien
märkes tändsticksindustrien (14 fabriker med
6.107 anställda; största fabrikerna ligga i
Jönköping och Tidaholm); övriga fabriker av
denna grupp äro spridda över landet men ha
största omfattningen i Stockholm, Malmö och
Göteborg. Om grupp 9 se
Elektrifiering. Jfr vidare Industri, sp. 558.
Handel. Den inrikes handelsomsättning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
