Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Sverige (Näringar)
998
en är livlig, tack vare olikheterna i de olika
landsdelarnas produktion. Den är fördelad på
ett stort antal små företag; den sysselsatte
1920 omkr. 7,200 grosshandlare och 44,000
detaljhandlare med en butikspersonal av 46,000
pers. Kontorspersonal och handelsresande voro
omkr. 40,000, handels- och lagerarbetare omkr.
28,700 pers. Under senare år har uppstått ett
antal större företag, varuhus och
postorderfirmor, i synnerhet i Stockholm och
övriga större städer, ofta med filialer i olika
städer och landsdelar. De kooperativa
inköps-och försäljningsiöreningarna inom lantbruket
voro 1930 841 med 72,500 medl.,
konsumtionsföreningarna s. å. 940 med 497,661 medl. och
3,498 försäljningsställen med 11,230 anställda.
Transitohandeln har i S. mindre betydelse,
men utrikeshandeln har stor omfattning. Per
inv. hade Sverige 1929 en handelsomsättning
av 590 kr. och intar den åttonde platsen i
Europa efter Danmark (940 kr.),
Nederländerna, Belgien, Schweiz, Storbritannien (730),
Irland och Norge (640) men överträffade
Frankrike (380), Finland, Tyskland (360), Italien
(170) och övriga europeiska länder.
Utrikeshandeln äger huvudsaki. rum sjövägen; över
landgränserna till Finland och Norge äger
endast en obetydlig handelsomsättning rum,
omkr. 0,3 % av exporten och 0,7 % av
importen. Härvid medräknas ej malmexporten över
Narvik. 94 % av S:s handelstonnage
användas i utrikeshandeln. Stockholm är S:s
förnämsta importhamn, Göteborg den största
exporthamnen. Stockholm, Malmö och Göteborg
ha frihamnar. Handelsomsättningen 1930 med
de vik’i "aste länderna framgår av
nedanstående tabell.
Import Export
mill. kr. mill. kr.
Norge .............................. 52 95
Danmark ........................... 108 109
Finland ............................ 13 36
Europeiska Ryssland ................ 13 31
Polen och Danzig ................... 43 15
Tyskland .......................... 533 225
Nederländerna ...................... 66 57
Belgien ............................ 32 43
Storbritannien och Irland...... 263 402
Frankrike .......................... 56 93
Spanien ........................... 12 40
Italien ............................ 20 24
U. S. A............................ 229 161
Brasilien .......................... 33 9
Argentina .......................... 35 21
övriga länder .................... 153_____188
Summa 1,662 1,550
De länder, från vilka importen är störst,
äro Tyskland (kol, kemikalier,
textilprodukter, järn- och metallarbeten, maskiner),
Storbritannien (kol, textilvaror, metaller, fartyg),
U. S. A. (spannmål, bomull, mineral, oljor,
metaller, maskiner), varjämte bl. a. Argentina
lämnar spannmål och hudar, Brasilien kaffe,
Polen kol och Danmark vegetabilier, oljor
och övrigt transitogods. S:s export är störst
på Storbritannien (animaliska produkter,
trä, pappersmassa och papper, järn och
maskiner), Tyskland (animaliska produkter,
malm, trä, pappersmassa och papper), U. S. A.
(pappersmassa och papper, metallprodukter),
Frankrike (trä, pappersmassa och papper,
metaller och maskiner), Danmark (trä, järn,
papper, maskiner), Norge (metaller, fartyg
m. m.).
Pappersmassetillverkning (t. v.) samt pappers- och
papptillverkning.
Importens och exportens fördelning efter
varornas ursprung var 1930 följande:
Import Export
mill. kr. mill. kr.
Jordbruks- och ladugårdsprodukter
m. m........................... 427,2 181,o
Skogs- och trävaruprodukter ......... 27,4 278,4
Textilindustriens produkter ........ 248,8 24,1
Produkter av pappersindustrien .... 21,2 404,9
Mineral och produkter därav (utom
metall) .......................... 233,5 238,o
Metaller och produkter därav ....... 322,3 359,o
Produkter av övriga näringsgrenar 381,9 65,i
Med hänsyn till förbruknings- och
produk-tionsändamål var fördelningen följande:
Närings- och njutningsmedel ........ 282,6 150,7
Beklädnads- och toalettföremål ..... 201,7 23,9
Byggnadsmaterial o. dyl............. 185,8 162,9
Produktionsändam ål
Råämnen o. dyl...................... 697,7 824,a
Transportmedel, maskiner och
redskap ............................... 294,4 388,3
Efter grupper av varuslag var fördelningen
följande:
Ylle- (t. v.) och bomullsindustri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
