Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Sverige (Kommunikationer—Mynt, mått och vikt)
1000
Import Export
mill. kr. mill. kr.
1930 1930
Levande djur ............................ 5,3 5,4
Matvaror av djur ....................... 41,7 135,5
Spannmål m. m.................... 76,s 7,7
Kolonialvaror ......................... 108,9 0,3
Frukter och trädgårdsväxter ............ 64,2 2,7
Sprit-, malt- o. a. drycker ............ 21,4 0,3
Spånadsämnen ........................... 68,8 1,B
Garn, tråd o. dyl................ 56,o 5,o
Manufakturvaror av spånadsämnen 187,2 17,7
Hår, fjäder, hudar, hen m. m....... 61,o 26,3
Fabrikat av dito ....................... 12,8 3,8
Talg, oljor, tjära, gummi o. dyl. ... 136,2 13,7
Fabrikat av dito ....................... 28,8 6,e
Trävaror, oarbetade och bilade ... 11,o 22,3
Trävaror, sågade och arbetade .......... 12,9 254,4
Färger och färgningsämnen .............. 16,9 1,2
Diverse varor ur växtriket ............. 53,3 4,6
Pappersmassa, papp, papper o. dyl. 15,4 400,8
Andra fabrikat av växtämnen ............ 12,2 1,8
Mineral, råämnen och oformade
fabrikat .......................... 202,o 165,4
Mineral, formade fabrikat .............. 32,2 73,1
Metaller, oarbetade el. delvis arbetade 109,4 70,6
Metallarbeten .......................... 91,9 96,2
Fartyg, fordon, maskiner .......... 215,o 227,8
Övriga varor ..................... 20,7 5,7
Summa 1,662,2 1,550,4
Det framgår av ovanstående tabell, att S:s
import är mångsidig, under det att exporten
är starkt inriktad på trävaror, pappersmassa,
papper, järnmalm, metaller ocb maskiner (tills,
omkr. 75 % av hela exporten). Inom
importen spela spannmål och kolonialvaror,
mineraloljor, stenkol och spånadsämnen en särskilt
framträdande roll. — Handelsbalansen har i
senare tid i regel varit negativ. Endast
krigsåren samt enstaka år, ss. 1922 och 1927, ha
visat exportöverskott.
Sjöfart. Den inre sjöfarten förmedlas
genom ett trettiotal kanaler och kanaliserade
farleder med en sammanlagd längd av omkr.
1,840 km, därav 300 km konstgjord del. De
förnämsta äro Stockholms slussar (Slussen
och Hammarbyleden), Södertälje kanal, Göta
kanal, Trollhätte kanal, Dalslands,
Strömsholms och Kinda kanaler samt farleden till
Luleå (Tjuvholmsundet). Den sammanlagda
trafiken var 1930 105,487 fartygsresor. S.
har en betydande och starkt växande
handelsflotta, med avseende på tonnaget f. n.
den nionde i världen; den omfattade 1930
2,499 fartyg om 1,735,453 bruttoton (1,216,348
nettoton) mot 2,826 om 1,204,294
bruttoton (873,433 nettoton) 1913. Ångfartygen
voro 1930 1,166 om 803,098 nettoton,
motorfartygen 336 om 341,387 ton och
segelfartygen 997 om 71,863 ton. En stor del av
flottan består av nyligen byggda stora
motor-och ångfartyg (jfr dessa ord). Av nybyggda
1930 utgjordes 4/s av motorfartyg. Största
tonnaget hör hemma i Göteborg (312 fartyg
om 451,423 nettoton), Stockholm (389 fartyg
om 326,029 ton) och Hälsingborg (130 fartyg
om 130,639 ton). Tidigare var den svenska
sjöfarten i allm. begränsad till de europeiska
farvattnen; 1904 öppnades den första
transoceana linjen, och nu går en stor del av
svenska handelsflottan dels i reguljär
transocean linjetrafik, dels i trampfart mellan
främmande hamnar (jfr Rederi, sp. 529). I
sjöfarten på utlandet utgöras 46 % av
tonnaget av svenska fartyg, därnäst komma tyska
(20 %), danska (16,5 %) och norska (5,8 %).
Sjöfarten är livligast på de europeiska ham-
narna (84 % av nettotonnaget), främst
Danmark (23 %), Tyskland (20 %), Storbritannien
(11,6 %), Polen-Danzig och Nederländerna, samt
på U. S. A. (5,7 %). Trafiken i de viktigare
hamnarna framgår av nedanstående tabell.
Ankomna och avgångna fartyg samt varutrafik i de större hamnarna 1930:
Hamnar Antal fartyg Mill. nettoton Varutrafik i mill. ton
Stockholm .. .... 107,882 10,93 4,07
Göteborg 49,431 11,45 3,31
Malmö 15,652 6,82 1,17
Luleå 2,464 2,44 2,43
Oxelösund .. 1,211 1,78 1,66
Norrköping 5,446 1,72 0,91
Hälsingborg 13,734 4,76 0,69
Trälleborg .. 4,883 4,15 0,40 O. Sjn.
Kommunikationer. Järnvägarna hade
1931 en längd av 16,770 km, därav Statens
järnvägar 6,753 km, de normalspåriga enskilda
6,260 km och de smalspåriga 3,757 (se vidare
Järnväg, sp. 49—54). Under senare år ha
landsvägarna ånyo kommit till heders
tack vare automobiltrafiken. Längden av
landsbygdens vägar var 1931 76,203 km, kostnader
för vägväsendet 92,08 mill. kr. De
koncessio-nerade omnibuslinjerna voro 1932 2,698 med
en längd av 88,526 km; härav utgjordes 220
med 8,080 km av postverkets diligenslinjer el.
järnvägars linjer. Antalet inregistrerade
motorfordon var 31 dec. 1931 149,378, därav
105,283 personbilar, 3,246 omnibusar och 40,626
lastautomobiler, motorcyklar voro 55,189. S. å.
inflöto i automobilskatt 17,53 mill. kr. 1931
trafikerades 3 civila flygplatser, där antalet
passagerare var 19,328, därav 7,734 i utrikes
flyg. Telegrafstationerna voro 1931 3,818,
tillhöriga dels telegrafverket, dels järnvägar,
med en ledningslängd av 64,341 km. Härtill
kommo 418 radiostationer, därav 25 fasta,
ävensom 31 rundradiostationer;
radiolicenserna voro 549,857. S. å. funnos 4,284
telefonstationer med 560,605 telefonapparater och en
linjelängd av 1,08 mill. km. Jfr
Rundradio, Telefon och Telegraf. S. å.
funnos 337 postkontor och 3,562 poststationer;
antalet postförsändelser beräknades till 841,54
mill. Se vidare Postverket. O. Sjn.
Mynt, mått och vikt. Mynt. Genom lag
30 maj 1873 övergick S. från silvermyntfot
till guldmyntfot (se Mynt, Myntfot och
Myntsystem). Huvudmynten präglades
av guld, skiljemynten av silver och brons.
Samtidigt ingick S. myntunion med
Danmark, vilken Norge biträdde 1876 (se
Myntkonvention). Huvudmynten
användes ytterst obetydligt i den allmänna
rörelsen och ersattes där av banksedlar
(se Riksbanken, Sedel och
Sedelutgivning). Sådana utgåvos dels av
riksbanken, dels av s. k. enskilda banker (se
d. o.). Först genom lag av 1897 fick
riksbanken sedelmonopol, vilket fullt genomfördes
1903. — Guldmyntfoten fungerade i S.
tillfredsställande intill världskrigets utbrott.
Från 2 aug. 1914 till början av 1916 samt
från våren 1920 till 1 april 1924, då S.
återgick till guldmyntfoten, var inlösningen av
sedlar inställd, varigenom S. fick
pappers-myntfot. Under några år (1914—22) hade
riksbanken rätt att utge även 1-kronesedlar. 1917
infördes skiljemynt av järn (5, 2 och 1 öre); de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
