Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges redareförening - Sveriges rikes lag, gillad och antagen på riksdagen år 1734 - Sveriges riksbank - Sveriges skolungdoms gymnastik- och idrottsförbund (Skolidrottsförbundet) - Sveriges socialdemokratiska arbetareparti - Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund - Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Sveriges rikes lag—Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
1048
såsom arbetsgivare samt åstadkomma ett
gemensamt uppträdande av sjöfartsnäringens
utövare i administrativa och lagfrågor, som
beröra rederinäringen, såväl inom som utom
landet. Samarbete äger även rum med de
internationella redarorganisationerna samt motsv.
sammanslutningar i de nordiska länderna,
England, Tyskland, Holland och Frankrike
m. fl. länder.
S. är indelad i fyra kretsar. Dess
centralstyrelse är förlagd i Göteborg och
kretsstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och
Gävle. Föreningen representerar (1933) 162
rederier med 521 fartyg om tills. 1,264,996
bruttoton och en fartygspersonal om 11,595
personer.
Sveriges rikes lag, gillad och
antagen på riksdagen år 1734 (»1734
års lag»), titeln på den allmänna lagen el.
»rikslagen» (se d. o.), som efterträdde
lands-och stadslagen. Om dess indelning se Balk
och art. om de särskilda balkarna, om dess
ersättande med senare lagstiftning se
Nordisk r ä 11, sp. 1152—53, om dess tillkomst
och avfattning se Lagkommissioner.
Efter riksdagens beslut 1734 och
lagkommissionens slutredigering av lagens text utgavs
densamma av trycket, försedd med ett av
greve G. Bonde författat, i Kanslikollegiums
namn offentliggjort företal och en 23 jan.
1736 daterad kungl. stadfästelse samt åtföljd
av de gamla domarreglerna (se D o m a r r e
g-1 e r), vilka alltsedan pläga avtryckas tills, m.
lagen. En av K. König verkställd lat. övers,
av S. utgavs i Stockholm 1743: lagen har
vidare översatts bl. a. till ty. (tr. i Stockholm
1807) och till fi. (av M. Calonius 1808). C. G. Bj.*
Sveriges riksbank, se Riksbanken.
Sveriges skolungdoms gymnastik- och
idrottsförbund (Skolidrottsförbundet), en
sammanslutning av frivilliga
idrottsorganisa-tioner vid Sveriges läroverk, mellanskolor,
folkskolor o. dyl. undervisningsanstalter,
bildades 1916. S. ingår i Svenska
gymnastik-och idrottsföreningarnas riksförbund. S:s
styrelse består av 15 led.; av dessa utses 6
av Skolöverstyrelsen. Till S. äro anslutna
(1 mars 1933) 480 föreningar med omkr. 35,000
medl. S. har instiftat ett skolidrottsmärke
för gossar (1919) och ett för flickor (1923); se
Idrottsmärke. Ä. S-n.
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
bildades vid en kongress i Stockholm april 1889
och leddes först av Hj. Branting, A. Danielsson
och F. Sterky. Ända sedan 1882 hade
socialistiska organisationer bestått. Efter en
uppgörelse 1891 med vissa anarkiserande tendenser,
företrädda främst av Hinke Bergegren, har S.
arbetat som ett reformistiskt demokratiskt
folkparti på den socialistiska åskådningens
grund, anslutet till Socialistiska
internationa-len, med flera ggr reviderat program.
Partiet är byggt på lokala s. k.
arbetarkommuner (se d. o.) — 1932 omkr. 2,000 —,
upptagande både politiska och fackföreningar,
de senare sedan 1900 icke tvångsanslutna (jfr
Landsorganisationen, sp. 688). Dock
voro 1929 170,170 medl. kollektivt anslutna
genom fackföreningar och 69,497 enskilt anslutna.
S. fick sin första riksdagsrepresentant, då
Hj. Branting 1896 invaldes i Andra kammaren.
Partiets utveckling framgår av följ, tabell:
År [-Medlemsantal-] {+Medlems- antal+} Röstetal vid
andra-kammarval Representanter
i Andra kammaren i Första kammaren
1889 3,194 — — —
1896 15,646 1,250 1 —-
1908 112,963 54,004 34 —
1911 57,721 172,196 64 Q
1917 114,450 228,777 86 16
1920 143,090 195,121 75 50
1932 310,000 1,040,673 104 58
Inom partiet ha vid olika tillfällen
oppositionsrörelser uppstått. Den s. k.
ungsocialisti-ska oppositionen ledde till uteslutning 1906
av Hinke Bergegren och C. G. Schröder, varvid
ett antal av deras anhängare följde med. En
mera omfattande utbrytning ägde rum 1917,
i samband med bildandet av Sveriges
vänstersocialistiska parti (se Vänster sociali
s-t e r och Sveriges kommunistiska
parti).
På hösten 1917 deltog partiet f. ggn i
regeringen i koalition med liberala partiet under
N. Edén. Det har ensamt innehaft
regeringsmakten mars—okt. 1920 (statsminister Hj.
Branting), okt. 1921—april 1923 (Branting),
okt. 1924—juni 1926 (Branting, R. Sandler)
samt från sept. 1932 (P. A. Hansson).
Arbetarkommunerna äro sammanslutna —
i regel valkretsvis — i 28 partidistrikt, som
sortera närmast under partistyrelsen. Denna,
partiets högsta instans mellan de vart 4:e år
sammanträdande partikongresserna, består av
7 i Stockholm el. dess omnejd boende
personer (verkst. utskottet) samt 21 övriga led.
från landets olika delar. Partiets ordf, är
samtidigt ordf, i partistyrelsen, dess verkst.
utskott och enl. praxis i socialdemokratiska
riksdagsgruppen (se d. o.). Hj. Branting var
partiets ordf. 1907—25, efterträdd av P. A.
Hansson. Ledare av partiorganisationen samt
partiets upplysnings-, organisations- och
valarbete är partisekreteraren, 1911—16 F. Ström,
1916—24 och 1926—32 G. Möller samt 1924—
26 och från 1932 R. Lindström.
b. utger månadstidskriften Tiden(sedan 1908)
och veckotidningen Folkbladet (sedan 1930).
Partiets lokala tidningspress omfattar 18
dagliga och 10 andra tidningar.
Litt.: Protokoll från partiets kongresser, I—
XIV (1889—-1932); partistyrelsens
årsberättelser (t. o. m. 1932); G. G. Magnusson,
»Socialdemokratin i Sverige» (3 bd, 1920—23); C.
N. Carleson, »Svenska socialdemokratins
ursprung» (1923); J. Lindgren, »Det svenska
socialdemokratiska partiets uppkoir.it 1881—
1889» (1927). R. L-dm.
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund
bildades 1920, men ända sedan 1900 ha
socialdemokratiska kvinnoklubbar bestått; 1904
grundlädes månadstidningen Morgonbris, S;s
organ. Rörelsens banbrytare och Morgonbris’
grundare är fru Anna Sterky. S :s ordf, har från
början varit fru Signe Vessman. 1932 9,169
medl., av 41,000 till socialdemokratiska
arbetarepartiet anslutna kvinnor. R. L-dm.
Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund bildades i okt. 1917, sedan det 1903
stiftade Socialdemokratiska ungdomsförbundet
Övergått till den vänstersocialistiska
riktningen för att sedan ansluta sig till
kommunismen. S. arbetar i intimt samförstånd med
socialdemokratiska arbetarpartiet. Det hade
1917 omkr. 1,200 medl., 1932 74,450 medl. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
