Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund - Sveriges socialdemokratiska vänsterparti - Sveriges statstjänstemannanämnd - Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund (S. S. U. H.) - Sveriges tandläkareförbund - Sveriges teckningslärares riksförbund - Sveriges tegelindustriförening - Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut - Sveriges textilindustriförbund - Sveriges ungsocialistiska förbund - Sveriges utsädesförening - Sveriges verkstadsförening - Sveriges väl - Sveriges ångfartygs assurans förening - 1. Sverker (I) den äldre (svensk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti—Sverker
1049
lokala organisationerna kallas
ungdomsklubbar, vilka äro — i regel länsvis —
sammanslutna till distriktsorganisationer.
Ungdomsförbundet utger sedan 1917 tidskr. Frihet
(halvmånadsskrift). Red. var 1918—20 Nils
Karleby, 1920—30 Rickard Lindström och från
1930 Karl Fredriksson. S:s ordf, ha varit:
1917—19 Harry Svensson, 1919—22 Bertil
Eriksson, 1922—28 Rickard Lindström och
från 1928 Adolf Wallentheim. Sekr. 1917—31
var Karl Hovberg och från 1931 Joel
Ljung-quist. R. L-dm.
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti,
se Vänstersocialister.
Sveriges statstjänstemannanämnd, stiftad i
Stockholm 1917 på initiativ av
Statsförvaltningens tjänstemannaförening (se
d. o.) för att åstadkomma och vidmakthålla
sammanslutning och enig samverkan mellan
svenska statstjänstemannaföreningar. S.
består av ombud för till S. anslutna föreningar.
Se tidskr. Från Svenska Statsförvaltningen
samt N. A. Lindhult, »Återblick på Sveriges
statstjänstemannanämnds verksamhet 1917—■
1927» (i S:s årsberättelse 1926—27). Ldht.
Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund (förk. S. S. U. H.), stiftat 1896 av E.
Ljunggren (se d. o.), har till uppgift att vid
univ., läroverk, seminarier, folkhögskolor och
jämförliga läroanstalter verka för absolut
avhållsamhet från berusande drycker som
njutningsmedel samt att i sin mån befrämja
även andra ideella strävanden, som åsyfta
ungdomens förädling. Det räknade 1900 18
lokalavd. och 592 medl., 1908 215
lokal-avd. och 11,652 medl., 1932 117 lokalavd.
och 3,662 medl. Sitt syfte söker S. vinna
särskilt genom föredragsverksamhet samt
tidskr. Polstjärnan, skriftserien »S. S. U. H:s
studiehandbok» m. m. Sedan 1917 har
förbundet årl. anordnat en studiekurs i
Stockholm. Även för alkoholistvården och kampen
mot tuberkulosen har S. intresserat sig. —
Mo-nogr. av E. Hæggblom (1916). Å. H-k. (J. Bgn.)
Sveriges tandläkareförbund stiftades 1908
och består av lokalföreningar, i regel
länsför-eningar. Organ: Sveriges
Tandläkare-Förbunds Tidning (1909 ff.). S. har bl. a. sökt
främja ordnandet av den offentliga
munvården och tandläkarutbildningen. G. D-n.
Sveriges teckningslärares riksförbund, se
Teckningslärarnas riksförbund.
Sveriges tegelindustriförening bildades 1909
för att tillvarataga gemensamma intressen
samt främja den tekniska utvecklingen inom
tegelindustrien och keramiken. Organ: tidskr.
Tegel (1909 ff.). G. H-r.
Sveriges tekniskt-industriella
skiljedomsin-stitut med säte i Stockholm konstituerades 15
dec. 1913 vid sammanträde med
representanter för landets främsta tekniska föreningar
och industriella korporationer och trädde i
verksamhet 10 jan. 1914. Det har till
ändamål att medverka vid anordnandet av
skilje-mannaförfaranden för att slita civila
rätts-tvister om tekniska och industriella frågor,
även inom byggnadsfacket. (G. H-r.)
Sveriges textilindustriförbund, se A r b e t
s-givare förening (suppl.).
Sveriges ungsocialistiska förbund, se S v e
n-ska socialistiska
ungdomsförbundet.
1050
Sveriges utsädesförening. 1886 bildades på
initiativ av B. Welinder och frih. F.
Gyllen-krook Sydsvenska föreningen för
odling och förädling av utsäde,
som efter sammanslagning 1894 med
Mellersta Sveriges utsädesförening
antog sitt nuv. namn. Redan från början
inrättades en växtförädlingsanstalt i Svalöv (se
d. o.) framför allt för sädesslagen; numera
omfattar verksamheten alla lantbruksväxter.
Efter hand ha filialstationer upprättats i
Ul-tuna, Luleå, Linköping, Skara, Varpnäs
(Värmland), Holm (Ångermanland), Törsta
(Jämtland) och i ölvingstorp (Kalmar län). Fr. o. m.
1891 överlätos förökningen och försäljningen
av anstaltens nya sorter till det för ändamålet
bildade Allmänna svenska utsäde
s-aktiebolaget (aktiekap. 5 mill. kr.).
För-ädlingsarbetet bedrevs först efter
massurvals-metoden, men sedan N. H j. Nilsson (se
d. o.) blivit anstaltens chef 1890, övergick
man till den s. k. pedigreemetoden med urval
av enskilda plantor och uppdragande av rena
linjer. På denna väg har vid S. framställts en
hel rad framstående sorter, ss. seger- och
guld-regnshavre och gullkorn. Sedan de Mendelska
ärftlighetslagarna (se Men deli sm)
återupptäckts, påbörjades ett planmässigt
kombina-tionsarbete med korsningar av olika sorter,
vilket resulterat i flertalet av de nu i Sverige
odlade bästa sorterna av självbefruktande
lantbruksväxter. Särskilt viktiga ha härvid
varit den nuv. föreståndarens (sedan 1925),
prof. H. N i 1 s s o n - E h 1 e s (se d. o.),
grundläggande undersökningar. Bland
vetenskapsmän, som verkat i S :s tjänst, märkas
dessutom H. Tedin, H. Witte, Ä. Åkerman, N.
Sylvén m. fl. S:s värdefulla arbete har
vunnit världsrykte. Staten betalar numera större
delen av de årliga omkostnaderna och
tillsätter 5 av 7 styrelseled. G. N.-L.
Sveriges verkstadsförening, bildad i juli
1896, utgör sedan 1 jan. 1917 ett till Svenska
arbetsgivareföreningen hörande yrkesförbund.
Medlemskap i föreningen kan vinnas av varje
välkänd svensk arbetsgivare, vare sig enskild
person, handelsbolag el. aktiebolag, som i
Sverige idkar mekanisk verkstads-, gjuteri- el.
likartad verksamhet och sysselsätter minst 15
arb. Ledningen handhas av en överstyrelse
och dess arbetsutskott, båda med säte i
Stockholm. Verkstadsföreningen utger tidskr.
Verkstäderna. Medlemsantalet var dec. 1932 nära
350 firmor med omkr. 50,000 arb.
Sveriges väl, se Brödrafolkens väl 1.
Sveriges ångfartygs assurans förening, gr.
1872 för drivande av försäkring av
maskindrivna fartyg, är f. n. världens största
ömsesidiga försäkringsinstitut av detta slag.
Genom det 1910 grundade dotterbolaget P r
o-t e c t i o n och Indemnity drives
ansvarsförsäkring inom sjöförsäkringens gebit.
Ansvarssumman av direkt tecknade
försäkringar (kasko) var i S. vid 1931 års utgång
222,1 mill. kr., den totala premieinkomsten
1931 uppgick till 9,1 mill. kr. G. P-e.
Sverker, svenska konungar. 1. S. (I) d e n
äldre, konung av Sverige från början av
1130-talet till 1156, var en östgötsk storman,
som efter Stenkilska ättens utslocknande
grundade en ny dynasti. S. var g. m. Inge d. y:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
