Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syfilis - Syfilom - Syftlinje - Syftmätning - Sykar - Sykes-Picotfördraget - Sykofant - Sykomor - Sykomorlönn - Sykosis - Sylarna - Sylf - Sylfjället - Syllabarisk (Syllabisk) skrift - Syllabus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Syfilom—Syllabus
1110
S. är i sitt förlopp
ytterst växlande hos olika
individer. Varpå detta
beror är icke känt. Ju
tidigare behandlingen börjar,
desto större äro utsikterna
till fullständig hälsa och
desto mindre smittfarlig
blir den sjuke. Medfödd s.
bekämpas därför bäst
genom kraftig behandling av
den syfilitiska modern
under havandeskapet och
fullständigas genom de av
E. Welander (se d. o.)
införda asylerna för
konge-nitalsyfilitiska barn (se
Lilla hemmet), i vilka
behandlingen under de
första levnadsåren
metodiskt fortsättes.
Genom djurexperiment,
genom det ej ovanliga
faktum. att samma person
kan ådraga sig
sjukdomen flera gånger (reinfektion), och genom
erfarenheten är det säkert fastslaget,
att s. kan botas. Sedan gammalt
beprövade medel, som visat sig ha kraftig
inverkan på sjukdomens symtom, äro
kvicksilver och jodkalium. Ett ännu kraftigare
medel är det av P. Ehrlich 1910
framställda arsenikpreparatet salvarsan (se d. o.),
resp, neosalvarsan. Sedan 1921 brukas i
växande utsträckning vismut som
ersättningsmedel för kvicksilver. Vid syfilitiska
sjukdomar i centrala nervsystemet (framför
allt vid paralysi) har malariabehandling med
viss framgång prövats. Genom dessa medel
o. a. viktiga resultat av senare årens
syfilis-forskning, bland vilka Wassermans reaktion
(se S e r u m d i a g n o s t i k, sp. 712) gör det
till en viss grad möjligt att följa
behandlingens inverkan, ha storartade framsteg i
sjukdomens behandling gjorts. Men även med en
kombinerad behandling med kvicksilver,
vismut och salvarsan kräves i de flesta fall en
flerårig, intermittent behandling. L. Mbg.*
Syfilom [-å’m], med., se Gumma.
Syftlinje, astron., se
Kollimations-linje.
Syftmätning, en vid artilleriet under
världskriget införd metod för inmätning av
måls el. krevaders lägen på ett plan (m å
1-m ä t p lan, krevadmätplan).
Inmätningen sker medelst syftning från två el.
flera till sitt läge på planet noga bestämda
platser (observationsplatser). Då
syftlinjerna uppdragas på planet, blir målets
(krevadens) läge känt. Benämningen s. har
numera övergivits, men metoden bibehålies.
Jfr Avståndsmätning, sp. 618, och
Eldledning. G. af W-dt.
Sykar, se Sikar.
Sykes-Picotfördraget [såFks-pikå’-], ett
efter underhandlarna sir Mark Sykes och
Georges Picot uppkallat, i maj 1916 ingånget
hemligt engelsk-franskt avtal, innehållande
grundlinjerna till en uppdelning av asiatiska
Turkiet (utom Mindre Asien). Ehuru
presidenten Wilson på Pariskonferensen 1919 ej
erkände giltigheten av S., om vars tillvaro
Storsylen, sedd från Lillsylen.
han ej underrättats vid Förenta staternas
inträde i kriget, blev det dock i huvudsak
normerande för den efter världskriget
upprättade nya ordningen i ifrågavarande områden.
— Jfr R. de Gontaut-Biron, »Comment la
France s’est installée en Syrie, 1918—1919»
(1923), och W. Miller, »The Ottoman empire
and its successors 1801 to 1927» (1927). L-ts.
Sykofa’nt (grek. sykofa’ntes, av sykon, fikon,
och stammen i faTnein, angiva till åtal),
chi-kanös åklagare. Ordets ursprungliga innebörd
är osäker, möjl. »åklagare av struntsaker».
Beivrandet av överträdelser mot staten var
fordom i Grekland överlämnat åt det privata
initiativet, och åklagaren erhöll premier, om
domen blev fällande. Därur uppstod
möjligheten att som yrke bedriva anställandet av åtal.
S. bedrevo ofta utpressning under hot om
åtal, å andra sidan framställde de anklagade
gärna motparten såsom s. S:s verksamhet
blev en ofta överklagad plåga i det offentliga
livet. — Jfr F i c u s, sp. 297. M. Pn N-n.
Sykomor [-kåmå’r], bot., se F i c u s, sp. 298.
Sykomorlönn, bot., se Lönn släkte t.
Sykösis, dets. som s y c o s i s (se d. o.).
Sylarna, Jämtlands högsta gränsfjäll mot
Norge, nå på norska sidan med Storsylen
1,762 m ö. h. och med Storsola 1,711 m samt
i Sverige med Lillsylen 1,704 m. S., som bestå
av gråsvart, hård diorit, äro brantare och
spetsigare än Jämtlands övriga fjäll samt ha
fyra glaciärer, av vilka den största,
Storsyl-glaciären, är 800 m lång och 500 m bred. Av
Sv. turistfören. anlades 1896 en sedermera
flyttad och tillbyggd turiststation (Gamla
Syl-stugan). Sylfjällets nya turiststation (invigd
1933) är tills, m. denna turistfören :s största
i Sverige (tills. 175 ord. platser). Därifrån
utgår ett tiotal vandringsleder (se kartan på
nästa sida).
Sylf, se Elementarandar. — S y
1-fid, kvinnlig luftande; späd, fin
kvinnogestalt. — Adj.: S y 1 f i d i s k.
Sylfjället, stundom brukligt namn på Sylarna.
Syllabärisk (Sylläbisk) skrift, se Kilskrift,
sp. 678.
Sy’Ilabus, lat., förteckning; två aktstycken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
