Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syllabus - Syllar - Syllogism - Syllsvamp - Sylow, Peter Ludvig Mejdell - Sylt - Sylt (ö) - Sylta (maträtt) - Sylta, Malmsylta (grus) - Syltlök - Sylvain, Jules (Stig Axel Hansson) - Sylwan, Otto - Sylvander, släkt - Sylvanit - Sylvans landtbruksinstitut - Sylvén, Nils OLof Waldemar - 1. Sylvester (Silvester) I (påve) - 2. Sylvester II (påve, Gerbert)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Syllar—Sylvester
1112!
A.-B. KART. I.NST.
Kartskiss över Sylarna.
i vilka påvestolen offentliggjort sådana
irrläror i samtiden, som den förkastat: 1) Pius
IX :s s. 1864, som tager ställning till det
moderna kultur- och statslivet; 2) Pius X:s s.
1907, som fördömer den modernistiska
teologien. Hg Pl.
Syllar, underliggande bjälkar, särskilt
underlag för en vägg av resvirke el. för spår
(se Järnväg, sp. 45).
Syllogi’sm (lat. syllogi’smus, grek,
syllogis-mo’s, eg. sammanräkning), log., se
Slutledning.
Syllsvamp, bot., se Timmersvampar.
Sylow, Peter Ludvig M e j d e 11, norsk
matematiker (1832—1918). Blev prof, i Oslo
1898 och är särskilt känd för sina arbeten
över gruppteorien och de elliptiska
funktionerna. Samlade och utgav tills, m. M. S. Lie
(se d. o.) »Oeuvres complètes de Niels Henrik
Abel» (2 bd, 1881). T. B.
Sylt (fr. confitures), bär o. a. frukter, som
man kokat med socker till lämplig tjocklek,
för att de skola bevaras för längre tid. Jfr
Gelé och Marmelad. D-e.
Sylt, da. Sild, ö vid v. kusten av
Schleswig-Holstein, störst bland nordfrisiska öarna; 93
kvkm, 6,713 inv. (1925), till stor del friser.
S. genomdrages från n. till s. av mäktiga
sanddyner; endast den mot ö. utskjutande
halvön är geest- och marskland. Westerland,
Wenningstedt och Kampen äro livligt besökta
badorter. Sedan 1925 förenas S. med
fastlandet genom Hindenburgdamm, en 11 km lång
järnvägsbank med dubbla spår.
Sylta, maträtt av kokt kött i stelnat spad.
Kalvsylta göres av köttet från benrika
delar av kalven, ss. huvudet och läggen.
Slarv sylta beredes eg. av vommen och
juvret hos nötkreatur men även av diverse
småbitar av köttet. Till pressylta skäres
köttet av kokt svinhuvud och kalvbog i
skivor, lägges varvtals med kryddor i en
handduk, som hopknytes, kokas i spadet och lägges
därefter i press. D-e.
Sylta, Malmsylta, malmgrus, som
avsmulas och förorenas vid brytningen. Kan
tillvaratagas genom vaskning.
Syltlök, bot., se Löksläktet.
Sylvain [silvå’], J u 1 e s (pseud. för S t i g.
Axel Hansson), tonsättare (f. 1900 n/6),
elev vid Mus. akad. 1918—20. Studerade
kontrapunkt och komposition 1920—22 i Weimar.
Har sedan 1922 gjort sig känd som
kompositör av musik för revy, operett och film; flera
av hans schlager ha blivit sjungna utanför
Sveriges gränser. Utgav bl. a. 1932 ett
samlingsverk av sina mest spelade kompositioner,.
»Schlagerkarusellen». Publicerar sina verk på
eget förlag (»Edition Sylvain»). T. N.
Sylwän, Otto, litteraturhistoriker (f. 1864
22/s), fil. dr och docent i Lund 1892, var prof,
vid Göteborgs högskola 1901—31 och
dess-rektor 1914—31. S. har utgivit en mängd
litteraturhistoriska verk,
utmärkta för gedigen
forskning, säker
historisk metod och klar
framställningsform:
»Svenska pressens
historia till 1772» (1896),
»Svensk literatur vid
1800-talets midt»
(1903), »Den moderna
pressen» (1906),
»Johan Henrik Kellgren»
(1912), »Fyrtiotalets
student» (1914),
medeltiden, renässansen,
fransk klassicism och 1700-talet i »Europas
litteraturhistoria» (1909; ny uppl. 1928),
1700-talet och liberalismen i »Svenska litteraturens
historia» (1919—21; ny uppl. 1928), bibliogr.
över O. P. Sturzen-Becker (i Göteborgs
Högskolas Årsskr. 1919), »Walter Scott» (1922),
»Pressens utveckling under det 19:e årh.»
(1924), »Den svenska versen» (1928 ff.) m. m.,
varjämte han tagit verksam del i utvecklingen
av Göteborgs kulturinstitutioner. K. W-g.*
Sylvander, svensk släkt. Josua S. (1769*
•—1833) blev 1812 landshövding i Hallands län,
1818 justitieråd och 1826 president i Svea
hovrätt. Han adlades 1812 och blev frih.
1830 (ointroducerad). Hans brorson Gustaf
Wol mar S. (1816—82) blev fil. dr 1843 och
var 1847—67 ord. lärare vid Kalmar läroverk.
Han skrev bl. a. »Kalmar slotts och stads
historia» (9 bd, 1864—74).
Sylvanlt, miner., se Guld, sp. 1245.
Sylvans landtbruksinstitut, se B o 11 e r u p.
Sylvén, Nils Olof Waldemar,
botanist (f. 1880 17/o). Blev fil. dr i Uppsala 1906,
var lärare vid Skogsinstitutet och
Skogshög-skolan och blev 1918
avdelningsföreståndare-vid Sveriges utsädesförening i Svalöv. S. har
utgivit talrika skrifter av särskilt
skogsbota-niskt, floristiskt och växtgeografiskt innehåll,
däribland »Om de svenska dikotyledonernas*
första förstärkningsstadium» (1906), »Die
Gen-liseen und Utricularien des RegnelFschen
Herbariums» och »Torneträskområdets
adventiv-flora» (i Arkiv för Botanik 1908 och 1915),
»De svenska skogsträden. I. Barrträden»
(1916), »Om våra främmande barrträds
vinterhärdighet» (i Meddelanden frän Statens
Skogsförsöksanstalt 1924) samt flera avh. i
Sveriges Utsädesfören:s Tidskr. K. A.
Sylve’ster (S i 1 v e’s t e r), namn på tre
påvar. — 1. S. I var biskop av Rom 314—335;
och dyrkas som helsron. Hans daer är 31 dec.
— 2. S. II (påve 999—1003) hette eg. Ger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
