Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sylvester II (påve, Gerbert) - 3. Sylvester III (påve, Johan av Sabina) - Sylvester(afton) - Sylvestren - Sylvia (pseudonym) - Sylvia, Sylvidae (zoologi) - Sylvin - Sylvinit - Sylviska gropen - Sylvius, Frans (De la Boë, François Dubois) - Sylvius, Jacobus (Jacques Dubois) - Sylvius, Johan - Sylört - Symaskiner - Symbiont - Symbios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Sylvester(afton)—Symbios
1114
bert och härstammade från Akvitanien. Blev
D98 ärkebiskop i Ravenna och med kejsar
Otto III:s hjälp påve 999. Under S:s
ponti-fikat grundades den polska och den ungerska
kyrkan. S. var en av sin tids lärdaste män.
På grund av sin ovanliga, under beröring med
spansk vetenskap vunna lärdom fick han
rykte som svartkonstnär. Hans samlade
arbeten ha utgivits av A. Olleris (1867), hans
brev av J. Havet (1889), hans matematiska
verk av N. Bubnov (1899). Biogr. av F.
Eichen-grün (1928). — 3. S. III hette eg. Johan
av Sabina, var motpåve jan.—mars 1045
till Benedikt IX och avsattes på synoden i
Sutri 1046. Hg Pl.
Sylve’ster(afton), nyårsafton.
Sylvestrèn, kem., se T e r p e n e r.
Sylvia, pseud., se P f e i f f e r, S. K. V. A.
Sylvia, Sylvildae, zool., se Sångare.
Sylvln, den mineralogiska benämningen på
kaliumklorid, K Cl, som visar stor likhet med
stensalt (natriumklorid) men har bitter
saltsmak. S. innehåller 52,48 % kalium och utgör
i mekanisk blandning med stensalt (s y 1 v
i-n i t) ett av de viktigaste stassfurtsalterna
(se d. o.). N. Zn.
Sylvinlt, miner., se Stassfurtsalter
och S y 1 v i n.
Sylviska gropen, anat., se Hjärna, sp.
1104.
Sylvius, Frans (urspr. De le Boe; fr.
F r angois Dubois), holländsk läkare (1614
—72). Blev 1660 prof, vid univ. i Leiden och
samlade en stor skara lärjungar. S. var
förkämpe för den s. k. iatrokemiska (se Med
i-c i n, sp. 1104) skolan och omfattade ivrigt
Ilarveys upptäckt av blodomloppet. F. B-m.*
SyTvius, J a c o b u s (eg. Jacques
Dubois), fransk anatom (1478—1555). Var en
bland de första, som dissekerade människolik,
och bidrog därigenom att förbereda
anatomiens förnyelse.
SyTvius, Johan, målare (d. 1695).
Utbildade sig i utlandet och arbetade länge i Rom,
uppehöll sig sedan i England och fick 1685
av Hedvig Eleonora i uppdrag att utföra
deko-rationsarbeten på Drottningholm. S. utförde
sedan plafonder i detta slott, bl. a. i
trapphuset (1686—87) och i övre galleriet (1689—
90). Nationalmuseum äger utkast och studier
av S. -rn.*
Sylört, Subuläria aquätica, en till fam.
kors-blommiga hörande, liten enårig ört med
syl-lika, i rosett sittande blad, vita kronblad och
avlånga skidor. Växer mindre allmänt på
tidtals översvämmade sjöstränder, stundom
h. o. h. nedsänkt i vattnet. G. M-e.
Symaskiner. Moderna s. utföra sömnaden
med s. k. dubbelstyng, som bildas av en
över- och en undertråd. Detta slags styng
uppfanns av Elias Howe (se d. o.).
Undertråden är lindad på en liten spole i en skyttel,
som försättes i en fram- och återgående,
svängande el. roterande rörelse. Nålen har
sitt öga i närheten av udden, och när den går
ned genom tyget, för den övertråden med sig.
Bild 1. Dubbelstygn.
Vid nålens uppgång följer den vid sidan om
nålen löpande delen av tråden icke genast
med, utan en ögla bildas, vilken i samma
ögonblick gripes av skyttelns spets, som vid
Bild 2. Mekanismen i en vanlig symaskin.
sin fortsatta rörelse utvidgar öglan, samtidigt
med att skytteln med undertråd genomlöper
densamma. Vid nålens därpå följ, uppgång ur
tyget stramas övertråden till, varvid
undertråden dragés upp mot tyget. Den av Wilson
uppfunna s. k. griparen är närmast en
roterande skyttel. — Mekanismen hos en vanlig
symaskin visas av bild 2. Pressarfoten 2 kan
höjas el. sänkas över tyget medelst
pressar-lyftaren 1 och fotens tryck regleras genom
en skruvknapp 8. Frammatningen av tyget
mellan varje styng sker genom en tandad
matarskiva 3 under tyget. Styngets längd
(frammatningslängden) kan regleras genom en
styngregulator 4. Balanshjulet 6 kan
frånkopp-las genom en skruv 5 (vid spolning).
övertråden erhåller sin rörelse genom trådtilldragaren
7, och trådens spänning kan regleras medelst
spännskivor 9 jämte andra
friktionsanordning-ar. 11 är skytteln och 12 nålstången, i vars
nedre ända nålen är anbragt. För utförande av
särskilda arbeten användas hjälpapparater, ss.
fållvikare, apparat för kantning, vaddering,
fastsyning av kantband, snodder, ganser och
spetsar för broderiarbeten. Specialsymaskiner
finnas även (för skor, handskar m. m.). I
Sverige tillverkas s. (av Huskvarna vapenfabrik)
sedan 1872. O. B-n.
Symbio’nt, biol., se Symbios.
Symbios [-biå’s], två artskilda organismers
regelbundna samliv till ömsesidig nytta. Vid
mutualistisk s. draga båda
organismerna, symbionterna, nytta av samlivet, och
välbekanta ex. äro mykorrhiza (se d. o.
och Saprof y t er), baljväxtbakteriernas (se
d. o.) samliv med baljväxterna och
lysbakte-riernas förekomst i lysorganen hos
självlysande djur (se d. o.). Kolonier av blågröna
a 1 g e r (se d. o.) i underjordiska stammar hos
t. ex. Cycas och Gunnera, äro liksom samlivet
mellan alger och svampar hos lavar (se
d. o.) ex. på h e 1 o t i s m, varvid blott ena
parten har väsentlig fördel av samlivet. Parasitism
betecknas som antagonistisk s.: den
ena parten skadas av samlivet. När den ena
symbionten är likgiltig för el. endast ger
passivt skydd åt den andra symbionten,
benäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
