Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Symmer, Robert - Symmetri - Symons, Arthur - Sympatetisk - Sympatetiskt bläck - Sympati - Sympatikurer - Sympatisera - Sympatiska nervsystemet el. Autonoma nervsystemet - Sympatisk oftalmi - Sympetal - Sympetalae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Symmer—Sympetalae
1119
Symmer [si’me], Robert, engelsk fysiker
(födelseår obekant, d. 1763). Blev 1753
medlem av Royal society i London. S. författade
fyra avh. om elektricitet, tryckta i
»Philoso-phical transactions» 1759. I dessa härleder
han (oberoende av Dufay) den s. k. dualistiska
teorien (se Elektricitet, sp. 561) för
elektriciteten. I en oelektrisk kropp finnas
enl. S. lika mängder av de båda
elektricitets-sorterna. Elektrisering beror på ett
åtskiljande av de båda sorterna. S. A-s.*
Symmetrl, en art av geometrisk
regelbundenhet.
1. (Miner.) Begreppet s. spelar särskilt inom
kristallografien en fundamental roll. Man
skiljer här mellan tre olika slag av
symmetri-element. Med symmetriplan (spegelplan)
menar man ett plan, som delar kristallen i
två hälfter, vilka förhålla sig till varandra
som en bild till sin spegelbild. Med s y
m-metriaxel förstår man en riktning, så
beskaffad, att då kristallen vrides 360°
omkring densamma, den täcker sitt utgångsläge
ett visst antal gånger (2, 3, 4 el. 6). V r i
d-speglingsaxel slutligen är en sådan
riktning, att då kristallen vrides omkring
densamma och samtidigt speglas i ett plan,
vinkelrätt mot axeln, den täcker sitt
utgångsläge ett visst antal gånger vid vridning ett
helt varv. För kristallstrukturer (se d. o.)
tillkomma ytterligare arter av s. G. A-ff.
2. (Zool.) Symmetriska kallas de
organismer, som låta dela sig i lika hälfter. Kan
detta ej ske, föreligger asymmetri (t. ex.
svampdjur). Kan uppdelningen ske endast i ett
plan, säges organismen vara mono- el.
en-symmetrisk el. bilateral (tvåsidig).
Vanl. delar detta plan djuret i en höger- och
en vänstersida, det ligger alltså
dorsoven-tralt (dorsal, mot ryggen, v e n t r a 1,
mot buken belägen). Detta slag av s.
utmärker flertalet djur. Flersymmetriska
djur äro i regel radiär symmetrisk a,
d. v. s. symmetriplanen löpa som radier
genom en i djurets mittlinje dorsoventralt
gående huvudaxel (t. ex. celenterater,
tagghu-dingar). Ett i djurets längdriktning gående
dorsoventralt delningsplan kallas även s
a-g i 11 a 11; det är antingen medialt el.
förskjutet åt endera sidan, 1 a t e r a 11. Ett
horisontalt delningsplan kallas även
frontalt, ett vinkelrätt mot längdaxeln
transversalt. Detta kan vara
förskjutet mot huvudet, k r a n i a 11, el. mot
stjärten, k a u d a 11. Närmare mittlinjen belägna
delar kallas p r oxim al a, fjärmare
liggande d i s t a 1 a. T. P.
3. (Bot.) Se Dorsiventral och I s o 1
a-teral; jfr Blomma, sp. 560.
Symons [siTnønz el. säTmenz], Arthur,
engelsk författare (f. 1865), tog starka intryck
av symbolismen i Frankrike, där han länge
vistades. Av S:s diktsamlingar må nämnas
»Silhouettes» (1892), »London nights» (1895),
»Knave of hearts» (1913), vidare »The
symbo-list movement in literature» (1899; 2:a uppl.
1908), verk om W. Blake, Baudelaire,
moderna målare m. m. Monogr. av M. Wildi (1929).
Sympatètisk, som har medkänsla.
Sympatètiskt bläck, bläck, så sammansatt,
att skriften framträder först vid inverkan av
1120
värme el. särskilda kemikalier. En skrift av
koboltklorurlösning blir synlig med blå färg
vid uppvärmning av papperet. Skrift med en
lösning av gult blodlutsalt blir blå vid
behandling med ett ferrisalt. G. H-r.
Sympati (grek, sympa/theia), medkänsla,
deltagande, förmåga att glädjas och lida med
en annan, böjelse för el. dragning till någon.
Motsatsen kallas antipati.
Sympatikurer, förr namn på allehanda
kvacksalverier för botande av sjukdomar.
Sympatisera, känna lika med, känna
sympati för. — Adj.: Sympatisk.
Sympatiska nervsystemet el. Autonoma
(ung. = självstyrande) nervsystemet i
vidare bemärkelse reglerar kroppens hela
vegetativa verksamhet, d. v. s. funktioner,
oberoende av medvetandets och viljans direkta
insyn och kontroll. Psykiska inflytelser till
s. förmedlas så gott som uteslutande genom
känslolivet, vars närmaste organ det är. Det
influerar hjärtat, all glatt muskulatur i
blodkärl, digestionsapparat, urogenitalorgan och
hud, körtlar med s. k. yttre sekretion, ss.
svett-, spott-, bukspottkörtlar, lever och
njurar, trol. även inresekretoriska dylika, ss.
sköldkörtel, binjurar och undre hjärnbihang;
vattenomsättning, sömn, könsfunktioner, över
huvud alla »vegetativa» funktioner äro
underkastade dess inflytande. S. genomtränger så
gott som hela kroppsmassan med fina
förgreningar, vilka ytterst härstamma från
förbindelsebanor med centralnervsystemet. I detta
finnas överordnade centra så högt upp som i
mellanhjärnans basala delar. Det autonoma
systemet utgöres av s. i inskränkt bemärkelse,
bestående av den på ömse sidor om ryggraden
belägna gränssträngen med dess utlöpare till
kroppens periferi, samt det parasympatiska
systemet, utgående från andra områden av
hjärna och ryggmärg; den mest bekanta
parasympatiska nerven är lung-magnerven, vagus.
Den autonoma innervationen är genomgående
dubbel el. antagonistisk, i det att sympatiska
och parasympatiska nerver i de särskilda
organen verka i motsatt riktning: hjärtfrekvensen
stegras av sympatiska, hämmas av
parasympatiska trådar, mag- och tarmrörelsen
påskyndas av parasympatiska, hejdas av
sympatiska nerver, pupillen förtränges av
para-sympatisk, vidgas av sympatisk innervation
o. s. v. Även reaktionen på gifter och hormoner
är genomgående motsatt: på parasympatiska
nerver verka muskarin, pilokarpin,
fysostig-min retande, atropin förlamande; s. i
inskränkt mening retas specifikt av adrenalin,
binjuremärgens sekretionsprodukt, förlamas
av ergotoxin. Ant.
Sympatisk oftalml, inflammation av
allvarlig natur i regnbågshinnan, strålkroppen och
kärlhinnan, som uppträder i ett oskadat öga
i anslutning till en likartad, i regel efter en
perforerande skada uppkommen inflammation
i det andra ögat. Emedan s. kan leda till
blindhet, bör varje ögonskada, som
misstän-kes vara perforerande, noggrant undersökas
av läkare. Stundom måste det skadade ögat
uttagas, för att synförmågan skall kunna
räddas på det andra. K. G. P-n.
Sympetäl, bot., dets. som gamopetal (se d. o.).
Sympe’talae, Metachlamy’deae, S y m p e t
ä-1 e r, den andra av de underklasser, vari diko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
