- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
1127-1128

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndikalism - Syndikat - Syndikus - Synedom - Syneinstrument - Synekdoke - Syneker, Synektrer - Synemän - Syneresis - Synergi - Synergider - Synergism - Synestesier - Synfält - Synge, John Millington - Syngenesia - Syngenetisk - Syngnathus - Synhinnan - Synhögarna - Synkaryon - Synkellos - Synklinal - Synkop - Synkope

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1127

Syndikat—Synkope

1128

Amerika, bildad 1905. En syndikalistisk
in-ternational bildades 1922 i Berlin (se F a c
k-förening, sp. 13). — 1 Sverige framträdde
s. efter storstrejken 1909. Oppositionen mot
Landsorganisationens ledning stärkte kraven
på en »radikalare fackföreningstaktik». Den
syndikalistiska landsorganisationen Sveriges
arbetares centralorganisation (S. A. C.), byggd
på lokala samorganisationer (L. S.), bildades
1910. I början lades i agitationen ganska stor
vikt på utbredningen av den revolutionära
s:s teorier. Så småningom lades
tyngdpunkten på det dagliga fackföreningsarbetet, och
arbetsformerna började alltmer närma sig
den gamla fackföreningsrörelsens. S. A. C. har
ung. 30,000 medl. Den utger två dagliga
tidningar, Arbetaren i Stockholm och
Norr-landsfolket i Kiruna. Flera av s:s mest
framträdande tidigare ledare i Sverige ha
övergått till socialdemokratien, bl. a. Frans
Severin, Ragnar Casparsson, Rudolf Holme och
Edv. Matsson. R. L-dm.

Syndikat, (försäljnings)kartell (se
Kartell, sp. 470); en syndikus’ ämbete.

Sy’ndikus, magistratsperson, stadsskrivare,
fullmäktig.

Synedom, jur., se H ä r a d s s y n.
Syneinstrument, se Husesyn.
Syne’kdoke, ret., trop, som står metonymien
nära och består i att det hela uttrycks genom
en del, arten genom en underart, mängden
genom en enskild (ett obestämt antal genom
ett bestämt): hundra segel i st. f. fartyg.

Synèker, Syne’ktrer, zool., se Myrgäster,
sp. 542.

Synemän, se H u s e s y n.

Synèresis, gramm., två vokalers
sammandragning till en stavelse. I svensk vers sker
s. ofta i lånord (t. ex. hieroglyf, Europa,
gusta-vian), ibland i svenska ord (Torneå). R-n B.

Synergl, med., 1) samverkan mellan
muskel-(delar), »synergister», till en koordinerad
rörelse, varvid »antagonisterna», avbalanserande
rörelsens plastik, medverka; 2) s. el.
syner-gism, samverkan mellan läkemedel el. gifter
till ensidig el. ömsesidig förstärkning av det
enstaka medlets verkan: vissa smärtstillande,
narkotiska, antiseptiska o. a. medel samverka
till en effekt, som är större än summationen
av de enskilda beståndsdelarnas verkningar.
Orsakerna till s. kunna vara kemiska,
fysikaliska el. morfologiska men äro till stor del
ej kända. Tillg.

Synerglder, bot., se Befruktning, sp.
1100 f., och Embryosäck, sp. 745.

Synergfsm (av grek. synergo’s,
samverkande). 1. (Farm, toxik.) Se S y n e r g i 2).

2. (Teol.) I den kristna tankens historia
den riktning, som i avsikt att hävda den
mänskliga viljans aktivitet vid frälsningen
låter denna ha sin grund till en del i den
gudojmliga och till en del i den mänskliga
viljan. Namnet är knutet företrädesvis till
den s. k. synergistiska striden
under det efterreformatoriska skedet.
Konkor-dieformeln (se d. o.) avvisar bestämt s. men
accepterar ej den uppfattning av arvsynden
såsom ett fördärv av själva viljans substans,
som s:s ivrigaste motståndare (Flacius)
förfäktade (se Arvsynd). G. A-n. (F. Btm.)

Synestesler, se Sensationsanalogier.

Synfält. 1. (Oftalm.) Sammanfattning av
alla de punkter i rummet, som ögat vid
oförändrad ställning samtidigt kan iakttaga. S.
sträcker sig ung. 90° utåt, 60° uppåt och inåt
samt 70° nedåt. Utanför fixationspunkten
finnes en omärklig lucka i synfältet av omkr. 6°
omfattning, blinda fläcken (se d. o.). K.G.P-n.

2. (Fys-) Ett optiskt instrument är vid en
och samma förstoring bättre, ju större s. det
har. Starkt förstorande lupper ha liten
öppning och därför litet s. 1 det sammansatta
mikroskopet (se Mikroskop) är s. större,
ju större öppning okularet har och ju mindre
instrumentets förstorande verkan är. 1
gali-leiska kikaren (teaterkikaren) är s. litet. Det
minskas, när förstoringen ökas, och därför tar
man denna icke gärna mer än 2—4 ggr. Även
den astronomiska tubens s. beror på okularets
öppning och instrumentets förstoring. Som
förstoringen icke betingas av objektivets
öppning, är s:s storlek i en astronomisk tub
oberoende av objektivöppningens storlek, som
endast bestämmer bildens ljusstyrka. R. R.*

Synge [sind^], John M i 11 i n g t o n,
irländsk författare (1871—1909). Studerade
musik och språk 1893—98 i Tyskland, Österrike
och Italien, slog sig ned i Paris, där Yeats
vann honom för den
keltiska renässansen.
Dramerna »The
sha-dow of the glen» (1903)
och »Riders to the sea»
(s. å.), »The well of the
saints» (1905;
»Hel-gonakällan», 1925),
»The playboy of the
western world» (1907)
och lustspelet »The
tin-ker’s wedding» samt
»Poems» (1909) utgöra
hans epokbildande
insats. Sami, verk i 4

bd 1910. — Eng. monogr. av M. Bourgeois
(1913) och sv. av J. Thorning (1921). R-n B.

Syngene’sia, bot., se Linnés
sexualsystem, sp. 1278.

Syngenètisk, geol., se E p i g e n e t i s k.

Sy’ngnathus, zool., se K a n t n å 1 a r.
Synhinnan, anat., se Näthinnan.

Synhögarna, anat., se Hjärna, sp. 1101.

Synka’ryon, bot., se Basidiomyceter,
sp. 970.

Sy’nkellos, se Georgios Synkellos.

Synklinäl, geol., »tråg», »skål», beteckning
för en »vågdal» i en veckad lagerserie. I
ovanstående bild har man vid s en s., vid
a och ad a n t i k 1 i n a 1 e r (se d. o.) el.
»sadlar». N. Zn.

Synkop [-kä’p], mus., sammandragning av
en obetonad och en betonad taktdel till en
enda, varigenom accenten synes flyttad från
den senare till den förra. S. är täml. vanlig
i 1800-talets valsrytm och återkommer även
i jazzmusiken. T. N.

Sy’nkope (grek. synkopS), utstötning av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 30 20:43:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free