Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Synkretism—Synorgan
1130
vokal (en stavelse) i ett ords inre, t. ex. sv.
him (me) len, int(e)ressant, ap(pe)tit, ty.
G(e)-nade, ew(i)ge. A. Lbd.
SynkretFsm (av grek, syn, tillsammans, och
kreti’zéin, göra som kretenserna, sammansluta
sig mot yttre fiender trots inbördes oenighet),
skenbart el. ytligt sammansmältande av från
olika håll sammanförda, mot varandra
stridande el. för varandra främmande tankar.
I kyrkohistorien började s. i viss
mening med de humanistiskt bildade teologerna
under reformationstiden. Under 1600-talet
blev s. ett av ortodoxiens män gärna använt
slagord för alla kyrkliga unionssträvanden,
som syntes åsidosätta den egna kyrkans
konfessionella egenart. Särskilt präglades
uttrycket den synkretistiska striden för
debatterna om de av G. Calixtus (se d. o.)
framförda enhetssträvandena. I Sverige
framträdde som representanter för dylika
strävanden biskoparna Johannes Matthiæ Gothus och
J. Terserus (se dessa ord). Hg Pl.
Synkron [-å’n], samtidig.
Synkronisera, bringa att löpa lika fort,
samordna. — Elektrot., bringa
växelströms-maskiner att löpa med sådan hastighet, att
de av dem ålstrade elektriska
spänningstill-stånden bli exakt lika. Bg.
Synkroni’sm, samtidighet. 1.
Sammanställning av samtidiga personer och händelser, t. ex.
genom synkronistiska tabeller, i
vilka samtida huvudpersoner och
huvudhändelser äro kolumnvis sammanställda. R-n B.
2. (Elektrot.) Samtidighet i
växelströmmens förändringar. För att två
växelströms-generatorer utan att skadas skola kunna
kopplas tillsammans, fordras, att de av dem
alstrade spänningarna växla samtidigt och på
samma sätt. För att konstatera när två
maskiner nått s. och kunna hopkopplas — »hopfasas»
— användas antingen mellan deras poler
inkopplade »faslampor» el. ett särskilt
instrument, synkronoskop. Bg.
Synkronmotor, elektrot., se Elektriska
maskiner, sp. 602.
Synkronoskop [-skä’p], elektrot., se
Synkronism 2.
Synnerby, socken i Skaraborgs län,
Skånings härad, på slättbygden v. om Skara; 30,62
kvkm, 845 inv. (1933). 2,133 har åker, 522
har skogsmark. Ingår i S., Skallmeja och V.
Gerums pastorat i Skara stift, Domprosteriet.
Synnerven (lat. ne’rvus o’pticus), anat, (jfr
ögat), förbindelsen mellan ögats näthinna
och synnervskorsningen, chiasma. Sedan
synnerverna från ögonhålan inträngt i
hjärnskå-len, undergå de en ofullständig korsning: alla
trådar, som härstamma från den ena
näthinnans inre, nasala hälft, gå i chiasma över till
motsidan och bilda sedan tills, m. de
okorsade trådarna från denna sidas yttre
tempo-rala näthinnehälft under namn av tractus
options synbanans fortsättning in i hjärnan (se
d. o., sp. 1101). (K. G. P-n.)
Synöd (grek. sy’nodos), förening,
sammankomst, särskilt i kyrklig betydelse, t. ex.
diecesansynod (se Prästmöte),
pro-vinsialsynod, sammankomst, som
ledaren av en kyrkoprovins (ärkebiskop) håller
med provinsens representanter; kyrkomöte (se
Konsilium; jfr Lateransynoder);
kyrkosamfund (se Augustana-syno-
den). Om h e 1 i g a s. se Ortodoxa
kyrkan, sp. 382, och Ryssland, sp. 1325. —
S y n o d ä 1, som har avseende på sådan
förening el. sammankomst. —
Synodalak-ter, se Kyrkoordning.
Synodälförfattning, dets. som
presbyterial-författning. S. förekommer också i de tyska
evangeliska landskyrkorna (krets-, provins-,
lands- och generalsynoder).
Synödicum, se Cathedraticum.
Synödisk, astron., en himlakropps
geocent-riska omloppstid i förhållande till solen. Se
Månad.
Syn og Segn, se Norske samlaget.
Synonym, ord med samma betydelse;
liktydig. — Absoluta s. (t. ex. stundom-ibland)
äro mycket få; s. skilja sig vanl. stilistiskt,
ha olika bibetydelser och känslotoner (t. ex.
springa-gno-lägga i väg; gosse-pojke-grabb,
olika namn på samma naturföremål). — S
y-n o n y m I, uppräkning av naturföremåls s. —
Synonymi k, läran om el. samling av s.
Syno’ps (grek. sy’nopsis), eg.
»samskåd-ning», överblick; överskådlig
sammanställning av skrifter med gemensamt föremål.
Synopsl el. Fot i’s m, psyk., synestesi inom
synsinnet.
Syno’psis, se Scen och S y n o p s.
Syno’ptisk (grek. synoptiko’s, av syn, sam-,
och optiko’s, som hör till seendet), överskådlig,
översiktlig; samtidig uppfattning genom
synförnimmelse av ett flertal företeelser.
Synoptiska kartor. Inom naturvetenskapen
och särskilt inom meteorologien nyttjas
syn-optisk för att beteckna en grafisk
framställning, som åskådliggör samtidiga mätningar,
ofta medelst kartor, vilka då kallas s. I fråga
om de meteorologiska s. införas vanligen först
de uppmätta värdena vid de orter, vid vilka
iakttagelserna utförts, varefter linjer dragas
genom de punkter på kartan, som utmärkas
av samma talvärden (jfr Väderlek och
Väderlekskartor). A. Å.
Bild 1.
Ljuskänslig cell
(a) i huden hos
en daggmask.
Bild 2. Syncell (ögonfläck)
hos eii virvelmask.
Synorgan äro i sin enklaste form i huden
belägna ljuskänsliga celler. Dylika s.
förekomma hos lägre djur, t. ex. daggmasken, och
sätta djuret i stånd att skilja mellan ljus
och mörker. Hos t. ex. plattmaskar, iglar och
sjöstjärnor äro syncellerna omgivna av ett
pigmenthölje, som endast på en sida
genomsläpper ljuset. Sådana s., som iakttagas som
pigmenterade fläckar i huden, ö gon f 1 ä
c-k a r, möjliggöra ett riktningsseende.
Om s. även är utrustat med en linsformad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
